1.6.1866 LM–Adolf Mechelin
Finsk text
Helsinki 1. kesäkuuta 1866
Hyvä Adolf-setä!
Tartun nyt kynään lähinnä ilmoittaakseni, että olemme viime perjantaina palanneet onnellisesti kotiin, vaikkakin tämä kirjoitusaika supistuu monien vierailijoiden vuoksi muutamaan minuuttiin.Toivottavasti Setä on saanut kirjeeni Clarensista ja sähkösanomani Hampurista. Jälkimmäisessä kertomani suunnitelman, että lähtisimme Tukholmasta jo 24. toukokuuta, onnistuimmekin toteuttamaan siksi, että viivyime Kööpenhaminassa vain vuorokauden. Hiukan toivoin, että näkisin nuoren Oskarin astuvan Rydbergin hotelliin, josta hän sitten jatkaisi meidän kanssamme Helsinkiin. Koska tämä odotus ei täyttynyt, oletin hänen matkustaneen jo aikaisemmin. Kotiin tullessamme kuulimme kuitenkin, että hän ei ole matkustanut. Torsten arveli, että Setä itse saattaisi saattaa nuorukaista. Siinä tapauksessa sydämellisesti tervetuloa! Mutta miksi matka on lykkääntynyt? – Minua on huolestuttanut ajatus, että se johtuisi sairastumisesta – ja olisin kiitollinen, jos saisin pian tietoa asioiden oikeasta laidasta.
Toipumiseni sujui ihmeen nopeasti sen jälkeen kun kauravellin sai korvata tukevammalla ruoalla. Silti olin melko heikko vielä silloin kun 14. päivä lähdimme Clarensista. Mutta matka vaikutti piristävästi – vaikka kuriirinvauhti välillä väsytti. Ja nyt voimat päivä päivältäpalaavat. Alexandra on koko ajan voinut erinomaisesti, etenkin sen jälkeen kun palasimme viihtyisään, anoppini valmiiksi laittamaan kotiimme. – Kaikki omaisemme ovat luojankiitos voineet hyvin.Kunpa tänä vuonna tulisi runsas sato, joka edes jossain määrin keventäisi sitä synkkyyttä johon kaikkien mielet ovat vajonneet! Liikemaailmassa on jatkuvasti paljon huolestuneisuutta ja levottomuutta.
Siitä seuraavalla kerralla. Lisään nyt vain ”firman” puolesta pyynnön, että setä olisihyvä ja toimittaisi tässä mukana olevan kirjeen ”Henrietten” kapteenille, joka on joko saapunut tai pian saapumassa Osloon – sekä välittäisi kapteenille hyviä neuvoja siinä tapauksessa, että tämä joutuisi mukaan prosessiin, jossa on kyse firman aiemmin Norjassa myymän kuunari ”Ernstin” kauppasumman osan palauttamisesta. Luulen kuitenkin, että siitä jutusta ei tule mitään, koska Englannissa tällaisissa tapauksessa käytössä oleva itsepanttausmenettly ei tietääkseni ole Norjan laissa sallittu.
Lämpimät terveiset täältä kaikilta Sedälle ja Sedän perheelle kirjoittaa sedän
uskollinen
L. Mechelin
Original (transkription)
|1|
Lue après le retour de Copenhague le 18 Juin
1866.tillagt senare
HforsHelsingfors den 1 Juni 1866.
Bästa Farbror Adolf!
Det är hufvudsakligen för att
anmäla vår lyckliga återkomst till
hemmet förliden fredag, jag nu fattat
pennan, oaktadt tiden till skrifvande
genom en mängd besökande blifvit
reducerad till några få minuter.
Jag hoppas att Farbror erhållit mitt
bref från Clarens och mitt telegram
från Hamburg. Den i det senare om-
nämnda planen, att redan den 24 Maj
afgå från Stockholm, lyckades vi också
realisera, genom att dröja endast ett
dygn i Kiøbenhavn. Jag hyste smått
den förmodan att få se unga Oskar
inträda på Rydbergs hotel för att sedan
|2|
vara oss följaktig till HforsHelsingfors. Då denna
förmodan icke slog in, antogo vi att
han afrest tidigare. Dock erforo vi
vid hemkomsten att han icke passerat.
Torsten trodde att Farbror sjelf ämnade
ledsaga ynglingen. I sådant fall hjert-
ligen välkommen! Men hvarföre har
resan blifvit uppskjuten? – Jag har
oroats af tanken att möjligen sjukdom
varit anledningen dertill – och jag vore
tacksam för att snart bli upplyst om
rätta förhållandet.
Min convalescens gick underbart
hastigt sedan hafversoppan fick er-
sättas af kraftigare kost. Dock var
jag ännu ganska svag då vi den 14 Maj
lemnade Clarens. Men resan verkade
lifvande – oaktadt kurirsnabbheten
något tröttade. Och nu komma kraf-
|3|
terna dagligen mer och mer tillbaka.
Alexandra har hela tiden mått för-
träffligt, isynnerhet sedan återkomsten
till vårt trefliga, af min svärmor
färdigt ordnade hem. –– Alla de
våra ha också, gudskelof, befunnit
sig bra. Nu rustar man sig till som-
markampanj. Måtte skörden detta
år bli nog ymnig, för att helst i någon
mon lätta det betryck hvari alla
sinnen nu försjunkit! Affärsverlden
är fortfarande mycket bekymrad och
orolig.
Härnäst mera. Jag tillägger blott
den anhållan, å ”firmans” vägnar, att
Farbror godhetsfullt ville befordra
närslutna bref till kaptenen å ”Henriette”,
som antingen redan anländt eller snarligen
|4|
inträffar i Christiania, – samt meddela
sagde Kapten goda råd i händelse han
skulle blifva invecklad i en process an-
gående restitution af en del af köpe-
summan för en förut af firman i Norge
såld skonert ”Ernst”. Jag tror dock
ej att sådan process blir utaf, enär
den i England brukliga sjelfpantnings-
rätten för fall af denna natur, mig veterligen
icke är af Norges lagar tillåten.
Med varma helsningar från alla
de våra till Farbror och Farbrors
familj tecknar Farbrors
tillgifne
L. Mechelin
HforsHelsingfors den 1 Juni 1866.
Bästa Farbror Adolf!
Det är hufvudsakligen för att anmäla vår lyckliga återkomst till hemmet förliden fredag, jag nu fattat pennan, oaktadt tiden till skrifvande genom en mängd besökande blifvit reducerad till några få minuter.
Jag hoppas att Farbror erhållit mitt bref från Clarens och mitt telegram från Hamburg. Den i det senare omnämnda planen, att redan den 24 Maj afgå från Stockholm, lyckades vi också realisera, genom att dröja endast ett dygn i Kiøbenhavn. Jag hyste smått den förmodan att få se unga Oskar inträda på Rydbergs hotel för att sedan|2| vara oss följaktig till HforsHelsingfors. Då denna förmodan icke slog in, antogo vi att han afrest tidigare. Dock erforo vi vid hemkomsten att han icke passerat. Torsten trodde att Farbror sjelf ämnade ledsaga ynglingen. I sådant fall hjertligen välkommen! Men hvarföre har resan blifvit uppskjuten? – Jag har oroats af tanken att möjligen sjukdom varit anledningen dertill – och jag vore tacksam för att snart bli upplyst om rätta förhållandet.
Min convalescens gick underbart hastigt sedan hafversoppan fick ersättas af kraftigare kost. Dock var jag ännu ganska svag då vi den 14 Maj lemnade Clarens. Men resan verkade lifvande – oaktadt kurirsnabbheten något tröttade. Och nu komma kraf|3|terna dagligen mer och mer tillbaka. Alexandra har hela tiden mått förträffligt, isynnerhet sedan återkomsten till vårt trefliga, af min svärmor färdigt ordnade hem. –– Alla de våra ha också, gudskelof, befunnit sig bra. Nu rustar man sig till sommarkampanj. Måtte skörden detta år bli nog ymnig, för att helst i någon mon lätta det betryck hvari alla sinnen nu försjunkit! Affärsverlden är fortfarande mycket bekymrad och orolig.
Härnäst mera. Jag tillägger blott den anhållan, å ”firmans” vägnar, att Farbror godhetsfullt ville befordra närslutna bref till kaptenen å ”Henriette”, som antingen redan anländt eller snarligen|4| inträffar i Christiania, – samt meddela sagde Kapten goda råd i händelse han skulle blifva invecklad i en process angående restitution af en del af köpesumman för en förut af firman i Norge såld skonert ”Ernst”. Jag tror dock ej att sådan process blir utaf, enär den i England brukliga sjelfpantningsrätten för fall af denna natur, mig veterligen icke är af Norges lagar tillåten.
Med varma helsningar från alla de våra till Farbror och Farbrors familj tecknar Farbrors
tillgifne
L. Mechelin