12.10.1870 LM–Alexandra Mechelin
Finsk text
Helsinki 12. lokakuuta 1870.
Rakas Alexandra!
Viimeisin kirjeeni sinulle oli 9. päivältä ja seuraavana päivänä lähetin seitsemän Dagbladetin numeroa; – toivon, että voit näin lehden ääressä karkottaa joitakin yksinäisiä hetkiä, joista nyt pimeinä syysiltoina ei liene pulaa.
Tulin juuri teatterista, jossa neiti Basilier teki ensiesiintymisensä Opheliana kohtauksessa Ambroise Thomas’n ”Hamletista”. Hän onnistui oikein hyvin, ja sitäkin paremmin spektaakkelin aloittaneissa laulunumeroissa. Lisäksi esitettiin ”Elisabeth”, pieni kaunis näytelmä samaa lajityyppiä kuin ”De Nygifta”. Ilta oli oikein miellyttävä – kunhan vain olisin johtokunnan aitiosta voinut nähdä sinut, kaivattu tyttöni, mukana salissa. Tunnen itseni melkeinpä hylätyksi, kun te olette poissa. Kotiin palatessani minua odotti suurenmoinen teepöytä, – mutta se oli parissa minuutissa käsitelty, vailla mainittavaa nautintoa, ja mietin, kuinka murheellista onkaan, että teidän täytyy kököttää siellä epämukavissa huoneissa, missä ruoka on kehnoa, kun kotona kaikki olisi niin hyvin ja mukavasti sinua ja pikku Celyä varten. Kävin tänään höyrylaivakonttorissa tiedustelemassa, kuinka pitkään voi vielä varmasti odottaa liikennettä Tukholmasta – ja myönnän, että olisin melkein toivonut vastaukseksi, että höyrylaivat liikennöivät nyt viimeisiä vuorojaan. Minulle kuitenkin vastattiin, että linjaa jatketaan kiistatta vielä marraskuun alkuun saakka. Nyt kylmyys on kuitenkin yltynyt siinä määrin, että kehotan sinua valmistautumaan paluumatkaan, niin että pääset lähtemään Tukholmasta äkillisesti, jos saat tiedon, että viimeinen laiva on lähdössä. ”Dagmar” sopisi parhaiten, koska sen kannella on pieni salonki, jossa saa raitista ilmaa palelematta – ja koska se on nopein kaikista näistä höyrylaivoista. Mutta se lähtee nyt Tukholmaan ja paluumatkalle 18. päivänä, joten seuraava lähtö sieltä on vasta 1. marraskuuta. Melkeinpä toivoisin, että pääsisit tulemaan jo muutamaa päivää aiemmin – silloin tulisit ”Grefve Bergillä”. Vai miten on asian laita? Kerro taas minulle mitä Sköldberg vastaa!
Edellisen kirjeeni jälkeen on tapahtunut ainoastaan seuraavaa: viime maanantaina neiti Schatelovitz piti konsertin varsin suurelle yleisölle, joka kannusti häntä raikuvin aplodein. Täytyy kuitenkin sanoa, että hän laulaa aika pinnallisesti, toki hyvin eloisasti mutta ei täysin puhtaasti. Hänen ei olisi pitänyt lähteä Massetin koulusta, sillä kun perusta ei ole vakaa, mestaruutta on vaikea tavoittaa. Ääni on kuitenkin sangen vahva – ja hänellä näyttää olevan draamallisia lahjoja. Hän kuuluu olevan tulossa muutaman viikon päästä esiintymään Cygnaeuksen ja Faltinin ”Pygmalion”-oopperassa. Sen jälkeen hän lähtee Italiaan.
Eilen oli pankkivaliokunnan kokous, jossa pidettiin muun muassa vaalit seuraavalle kolmivuotiskaudelle. Meidät kaikki kolme valittiin yksimielisesti jatkamaan, ja valiokunnan puheenjohtaja piti sen yhteydessä kauniin puheen. Kokouksen päätyttyä Törnqvist kutsui Brunoun ja minut nauttimaan hummeria ja samppanjaa.
Ylihuomenna perjantaina kello 12 päivällä juhlitaan Nordenskiöldin ja Olga Estlanderin häitä Hannes Chydeniuksen luona; sinut ja minut on kutsuttu, mutta minun täytyy ikävä kyllä mennä yksin.
Mamma palasi toissa päivänä Malinkaisista, kävin tapaamassa häntä eilen aamulla ja onneksi huomasin hänen olevan terveenä, vaikka sää on ollut huono.
Muutaman päivän päästä Torsten käy hakemassa perheensä kaupunkiin. Jenny olisi kuulemma halunnut viipyä pitempään, mutta pikkuisten takia voi olla syytä kiirehtiä ennen kuin talvi tulee. Voit lukea lisää oheisesta kirjeestä.
Lauantaina lähden Puotilaan, missä viivyn koko sunnuntain selvittämässä kirjoja. Ja nyt hyvää yötä, tyttöseni. – ”Aura” tulee vasta huomenna, mutta silloin toivon kovasti saavani kirjeitä pieneltä rakastetulta ystävältäni, joka varmasti haluaisi tulla kotiin, jossa häntä syleilee vanha ukkonsa
Leo.
Sano pikku sydänkäpysellemme, ettei isi tällä kertaa ehtinyt kirjoittaa erillistä kirjettä kiltille Celylleen, vaikka isi kyllä koko ajan ajattelee häntä ja on usein kuulevinaan hänen laulavan sieviä laulujaan. Jumala suokoon teidän pysyä terveinä! Se kuitenkin on aina suurin toiveeni. – Henrika ja Eva pyytävät kertomaan terveisiä. – Mili ja Alma lähettävät Teille myös sydämellisiä terveisiä.
Original (transkription)
|1|
Till Stockholmtillagt senare
Helsingfors d. 12 Okt.Oktober 1870.
Älskade Alexandra!
Mitt senaste bref till dig var af
den 9 dnesdennes och dagen derpå afsände
jag 7 nrornumror af Dagbladet; – jag hoppas
att du sålunda med tidningen skall
kunna fördrifva några ensliga stunder,
på hvilka det nu under de mörka
höstqvällarne icke lärer vara brist.
Jag komma just från teatern, der
fröken Basilier debuterade såsom Ophe-
lia i en scen ur Ambroise Thomas’
Hamlet. Hon lyckades mycket bra, och
ännu bättre i de sångnumror hvarmed
spektaklet började. Dessutom gafs ”Elisa-
beth” en liten vacker pjes i samma
genre som ”De Nygifta”. Det hade varit
en riktigt angenäm afton – om jag från
direktionslogen kunnat se dig, min saknade
pia, med i salongen. Jag känner mig nästan
som öfvergifven sålänge ni ären borta.
Vid hemkomsten emottogs jag af ett godt
|2|
thébord, – men på par minuter var
det expedieradt, utan någon trefnad,
och jag tänkte huru sorgligt det är
att ni skall sitta derborta i otrefliga
rum med dålig föda, medan hemma
allt vore så bra och beqvemt för dig
och lilla Cely. Jag har idag på ångbåts-
kontoret hört åt huru länge man
ännu med säkerhet kan påräkna
lägenhet från Stockholm – och jag
tillstår att jag nästan hade önskat få
till svar att ångbåtarna nu göra sina
sista turer. Emellertid svarades mig, att
denna kommunikation utan tvifvel
ännu upprätthålles i början på November.
Nu har dock kölden så tilltagit att jag
råder dig vara beredd på afresan, så att
du må kunna lemna Stockholm plöts-
ligen om du får underrättelse att sista
båten går. Dagmar vore lämpligast
derföre att den har en liten salong på däck
der man kan ta frisk luft utan att frysa
– och emedan den är den snabbaste af alla
|3|
dessa ångbåtar. Men den far nu till
Stockholm, afreser derifrån den 18 och komma
således att först den 1 November åter fara
derifrån. Jag skulle dock nästan hoppas
att du redan några dagar tidigare
kunde komma – det blefve då med
Grefve Berg. Eller huru är det? Låt
mig åter veta hvad Sköldberg svarar!
Sedan mitt föregående bref har endast
följande passerat: I måndags gaf fröken
Schatelovitz en temligen besökt concert,
hvarvid hon uppmuntrades genom lifliga
applåder. Dock måste man säga, att
hon sjunger temligen ytligt, visserligen
lifligt nog, men icke fullt korrekt. Hon
hade icke bordt öfvergifva Masset’s skola,
ty när grunderna engång äro lösa, blir
det svårt att vinna mästerskap. Rösten
är emellertid ganska stark – och hon tyckes
ha talang för det dramatiska. Hon lärer
komma att efter några veckor uppträda
i en opera ”Pygmalion”, af Cygnaeus och
Faltin. Derefter far hon till Italien.
Igår var Bankutskottssammanträde
hvarvid blad annat valet för nästa
treårsperiod försiggick. Vi blefvo alla
tre enhälligt återvalda, och utskottets ord-
förande höll härvid ett vackert tal.
Efter mötets slut bjöd Törnqvist Brunou
och mig på hummer och Champagne.
I öfvermorgon fredag kl. 12 på dagen
firas Nordenskiölds och Olga Estlanders
bröllop hos Hannes Chydenius; du och jag
äro inbjudna, men jag får tyvärr uppträda
ensam.
Mamma återvände i förrgår qväll från
Malingais, jag besökte henne igår morgse
och fann henne lyckligtvis vid god helsa
oaktadt vädret varit fult.
Efter några dagar lärer Torsten hemta
de sina till staden. Jenny lärer ha haft
lust att dröja längre, men för småttingarnes
skuld kan det vara skäl att skynda innan
vintern kommer. Vidare finner du väl i närlagda
bref.
Om lördag far jag till Botby, der jag dröjer
öfver hela söndagen, för att klarera böckerna.
Och nu godnatt min pia. – Aura kommer först
imorgon, men då hoppas jag bestämdt att få bref af
min lilla älskade vän, som säkerligen gerna redan skulle
komma hem för att omfamnas af sin gamla gubbe
Leo.
Säg åt vår lilla ögonsten att pappa denna gång icke hann skrifva något skildt bref
till sin snälla Cely, fast pappa nog ständigt tänker på henne och ofta tycker sig höra henne
|3|
sjunga sina nätta visor. Gud låte er vara friska! Det är dock ständigt min
första önskan. – Henrika och Eva be helsa. – Mili och Alma sända
Er ock hjertliga helsningar.
Helsingfors d. 12 Okt.Oktober 1870.
Älskade Alexandra!
Mitt senaste bref till dig var af den 9 dnesdennes och dagen derpå afsände jag 7 nrornumror af Dagbladet; – jag hoppas att du sålunda med tidningen skall kunna fördrifva några ensliga stunder, på hvilka det nu under de mörka höstqvällarne icke lärer vara brist.
Jag komma just från teatern, der fröken Basilier debuterade såsom Ophelia i en scen ur Ambroise Thomas’ Hamlet. Hon lyckades mycket bra, och ännu bättre i de sångnumror hvarmed spektaklet började. Dessutom gafs ”Elisabeth” en liten vacker pjes i samma genre som ”De Nygifta”. Det hade varit en riktigt angenäm afton – om jag från direktionslogen kunnat se dig, min saknade pia, med i salongen. Jag känner mig nästan som öfvergifven sålänge ni ären borta. Vid hemkomsten emottogs jag af ett godt|2| thébord, – men på par minuter var det expedieradt, utan någon trefnad, och jag tänkte huru sorgligt det är att ni skall sitta derborta i otrefliga rum med dålig föda, medan hemma allt vore så bra och beqvemt för dig och lilla Cely. Jag har idag på ångbåtskontoret hört åt huru länge man ännu med säkerhet kan påräkna lägenhet från Stockholm – och jag tillstår att jag nästan hade önskat få till svar att ångbåtarna nu göra sina sista turer. Emellertid svarades mig, att denna kommunikation utan tvifvel ännu upprätthålles i början på November. Nu har dock kölden så tilltagit att jag råder dig vara beredd på afresan, så att du må kunna lemna Stockholm plötsligen om du får underrättelse att sista båten går. Dagmar vore lämpligast derföre att den har en liten salong på däck der man kan ta frisk luft utan att frysa – och emedan den är den snabbaste af alla|3| dessa ångbåtar. Men den far nu till Stockholm, afreser derifrån den 18 och komma således att först den 1 November åter fara derifrån. Jag skulle dock nästan hoppas att du redan några dagar tidigare kunde komma – det blefve då med Grefve Berg. Eller huru är det? Låt mig åter veta hvad Sköldberg svarar!
Sedan mitt föregående bref har endast följande passerat: I måndags gaf fröken Schatelovitz en temligen besökt concert, hvarvid hon uppmuntrades genom lifliga applåder. Dock måste man säga, att hon sjunger temligen ytligt, visserligen lifligt nog, men icke fullt korrekt. Hon hade icke bordt öfvergifva Masset’s skola, ty när grunderna engång äro lösa, blir det svårt att vinna mästerskap. Rösten är emellertid ganska stark – och hon tyckes ha talang för det dramatiska. Hon lärer komma att efter några veckor uppträda i en opera ”Pygmalion”, af Cygnaeus och Faltin. Derefter far hon till Italien.
|4|Igår var Bankutskottssammanträde hvarvid blad annat valet för nästa treårsperiod försiggick. Vi blefvo alla tre enhälligt återvalda, och utskottets ordförande höll härvid ett vackert tal. Efter mötets slut bjöd Törnqvist Brunou och mig på hummer och Champagne.
I öfvermorgon fredag kl. 12 på dagen firas Nordenskiölds och Olga Estlanders bröllop hos Hannes Chydenius; du och jag äro inbjudna, men jag får tyvärr uppträda ensam.
Mamma återvände i förrgår qväll från Malingais, jag besökte henne igår morgse och fann henne lyckligtvis vid god helsa oaktadt vädret varit fult.
Efter några dagar lärer Torsten hemta de sina till staden. Jenny lärer ha haft lust att dröja längre, men för småttingarnes skuld kan det vara skäl att skynda innan vintern kommer. Vidare finner du väl i närlagda bref.
Om lördag far jag till Botby, der jag dröjer öfver hela söndagen, för att klarera böckerna. Och nu godnatt min pia. – Aura kommer först imorgon, men då hoppas jag bestämdt att få bref af min lilla älskade vän, som säkerligen gerna redan skulle komma hem för att omfamnas af sin gamla gubbe
Leo.
Säg åt vår lilla ögonsten att pappa denna gång icke hann skrifva något skildt bref till sin snälla Cely, fast pappa nog ständigt tänker på henne och ofta tycker sig höra henne|3| sjunga sina nätta visor. Gud låte er vara friska! Det är dock ständigt min första önskan. – Henrika och Eva be helsa. – Mili och Alma sända Er ock hjertliga helsningar.