14.2.1864 Frans af Björksten–LM
Finsk text
Pariisi 14. helmikuuta
Veli Leo
Kiitos kirjeestä. Koska minulle ei ole mitään sanottavaa erittäin epäkiinnostavasta henkilöstäni, siirryn silmänräpäyksessä politiikkaan ja valitsen aiheekseni kaikista kiinnostavimmat, Puolan asiat. Jotta toimisin parhaalla tavalla myös oman sisimmän näkemykseni kannalta kysymyksessä siitä, miten myötätuntoisesti Ranskassa suhtaudutaan Puolaa kohtaan, lähetän sinulle tässä mukanaolevan leikkeen La Sièclestä, joka tässä artikkelissaan varmasti tulkitsee Ranskan kansan humaania ja jaloa ajattelutapaa oikein. La Siècle julkaisi eilen myös varsovalaisten taiteilijoiden adressin Ranskan työläisille. Adressin aiheutti eräs ranskalainen, puuvillan puutteesta kärsiville suunnattu, ja siinä kuvailtiin erittäin koskettavalla tavalla Puolan onnetonta asemaa. Puolivirallinen La Patrie julkaisee päivittäi Varsovasta kirjeenvaihtaja-artikkeleita, jotka kertovat siitä, miten kansallinen liike etenee kapinoinnissaan, ja mukana on ihmisiä kaikista luokista, virkamiehiä, juutalaisia, talonpoikia, naisia, lapsia. Edelleen kerrotaan, miten lempeästi puolalaiset kohtelevat vankejaan, kuinka he kunnioittavat yksityisten omaisuutta ja antavat kuitit rahoista, joita ottavat hallituksen sekä vihollisen kassoista, miten venäläiset lehdet valehtelevat ja vääristelevät ja miten venäläiset polttavat ja ryöstävät jopa kuolleiden hautoja sekä kirkkoja, murhaavat ja harjoittavat mitä julminta kidutusta. Ketä pitäisi uskoa, se on kysymys jonka asetan joka päivä ja selkeän ohjenuoran puutteessa minä ratkaisen sen tunteeni pohjalta, siis Puolan-kirjeiden hyväksi. Eilinen Journal des Débats vertasi Aleksanteria ja rekrytointia Puolassa Herodekseen,ja Betlehemin lastenmurhaan, mutta lisää, että Aleksanterin toimet loukkaavat ihmisyyttä vielä enemmän. Kun lakiasäätävässä kokouksessa helmikuussa keskusteltiin puolustusjärjestyksen toisesta pykälästä, siellä ilmaistiin myös sympatioita Puolan kapinaa kohtaan.
Tässä myös La Patriesta leikattu Jules Favren puhe. Edustajakokouksen enemmistö tosin torjui puheenja piti viisaimpana, että Ranskan hallitus ei sekaannu Puolan asioihin. Italian parlamentti on seurannut lakiasäätävän kokouksen esimerkkiäja katsonut parhaaksi toistaiseksi odottaa puolalaisen liikehdinnän tarkempaa hahmottumista. Garibaldi on lähettänyt adressin kapinallisille ja Times sanoo, että Englannin kansan tulee kyllä pitää Puolan vallankumousta oikeutettuna, mutta että Englannin hallituksen ei pidä ryhtyä tällaisten sympatioiden tulkiksi. Minun näkemykseni on, että maltilliset lehdet nojautuvat Pariisiin ja siellä oleviin emigrantteihin. Luulen, että Prinssi Napoleon ei pidä asiaa vieraana ja että keisari Tuilerien palatsissa kyllä katsoo tarkkana Reinin maakuntiin. Jos esimerkiksi Preussi sekaantuu tilanteeseen, aukeaa Ranskalle hyvä mahdollisuus tehdä samoin ja napata Westfalen. Itävallan asenne on erikoinen ja ehkä jopa vastahakoinen Venäjää kohtaan. Samalla kun Preussi sulkee tiukasti rajansa puolalaisilta kapinoitsijoilta, kreivi Rechberg vastaa ehdottoman kieltävästi Balabinin pyyntöön, että Itävalta luovuttaisi ne puolalaiset kapinalliset, jotka ovat paenneet Itävallan maaperälle. Lakiasäätävässä kokouksessa on viime päivinä käyty erittäin mielenkiintoisia ja kohottavia keskusteluja painovapaudestasekä lehdistön tilanteesta Englannissa ja Ranskassa. Tapasin muutama päivä sitten puolalaisen ystäväni ja hän sanoi, että me pohjoismaalaiset olemme hirvittävän välinpitämättömiä ja laiskoja. Olen samaa mieltä ja olisi hyvä, jos käytettäisiin hyväksi Itämeren toisella puolella vallitsevaa painovapautta ja puhuttaisiin totuuden sanoja konservatismin sekä nöyrän alamaisen kiitollisuuden kuolettavaa myrkkyä saaneelle puolueelle. Terveiset kaikille vanhoille ystäville ja ota vastaan harras toiveeni, että tässä nyt tyrkyttämäni rabulismi ei haittaa sinun hyvää nimeäsi ja mainettasi. Terveiset August Schaumanille ja näytä hänelle kirjeen sisältö. Siltä varalta, että siellä kotona leikataan talteen ranskalaiset matkakirjeet, sitten kun on aikaa.
Sinun Fransiscus
Jolleivät valtio-oikeudelliset kysymykset nouse esille tulevilla valtiopäivillä, ei siellä paljoa saavuteta. Yksi lakimuutos on meille tietenkin askel eteenpäin, mutta sitten meidän täytyy taas hiljaa ja kärsivällisesti odottaa kunnes Venäjän tsaari olosuhteiden pakottamana taas suvaitsee sanoa eteenpäin mars. Valtio-oikeudellisten uudistusten kautta sitävastoin saisimme itsenäisen välineen, joka oman luonteensa ja sisäisen välttämättömyyden kautta tuottaa maalle vaurautta ja onnea. Toivotan onnea Barometernin uudelleensynnyttämiseen, mutta valitettavasti olen silloin Roomassa eikä minulla luultavasti ole mahdollisuutta lukea sen palstoja ja seurata sitä taistelua, jota siellä käytte totuuden ja oikeuden puolesta. Fransiscus
Original (transkription)
Paris, den 14. Februari
Broder Leo.
Tack för brefvet. Emedan jag intet
har att säga, angående min egen
högst ointressanta person så går jag
nu ögonblickligen till politiken
och väljer till ämne de polska
affärerna såsom de mest intres-
santa. För att på bästa sätt samman
verka i öfverensstämmelse med min
innerligaste öfvertygelse som ärsvårtytt
huruvida Polens sak eger sympa-
tier i Frankrike, sänder jag dig en
härstädes innesluten stump ursvårtytt
Le Siècle, som säkerligen i denna
artikel tolkar det allmänna
tänkesättet hos det humana och
ädla franska folket. Le Siècle
för i går innehöll äfven en adress
från Warschaus artister till
franska arbetare. Adressen var
åtföljd af en fransk till de af
bommuls bristen nödlidande
samt skildrar i de mest rörande
ordalag Polens olyckliga ställning.
Det halftofficiella La Patrie inne-
håller ju dagligen korespondanser
från Warschau, hvilka berätta
att den nationella rörelsen gå
framåt tillsvidare i insurecsionensvårtytt
samt omfatta såvelsvårtytt embetesmänsvårtytt
och alla klasser, judar, bönder
|3|
qvinnor och barn. Vidare för-
telja de huru mildt Polackerne
behandla sina fångar, huru
de akta enskild egendom och
gifva qvittanser på de summor
de taga från regeringens och
fiendens kassor, huru rysska
tidningarna ljuga och vränga
samt huru Ryssarne bränna
plundra till och de dödas graf-
var och kyrkorna, mörda och
utöfva den gräsligaste tortur.
Hvem skall man tro, se der
en fråga jag gör mig dagligen.
och som jag derföre i brist på
någon ordadnesvårtytt tråd, afgöra
efter min känsla d.w.s.det will säga till
de polska brefvens fördel.
Journal des Debats för i går
jemförde Alexander och rekry-
teringen i Polen med Konung
Herodes och barnamorden i
Betlehem, men tillägger att
Alexanders tilltag dock ännu
mera skymfar humaniteten,
då mansvårtytt dem i Februari. som
Corps législatif diskuterade
svarsordningens 2dra paragraf,
yttrades äfven sympatier för
den polska insurektionen.
Se här Jules Favres tal, utklippt
ur La Patrie. Talet förkastades
|4|
likvisst af deputerade kammarens
majoritet och man ansåg för
klokast att Franska regeringen
ej lade sin hand vid de
polska angelägenheterna.
Italienska parlamentet har följt
exemplet inom Corps législatif
och här ansett bäst att tillsvidare
invänta en mera xxxodssvårtytt gestalt-
ning af den polska rörelsen.
Garibaldi har skickat en adress
till insurgenterna och Times
säger att engelska folket väl
alltid måste anse den polska
revolutionen berättigad, men
att engelska regeringen likväl
ej ännu böra antaga sig tolk-
ningen af dylika sympatier.
Min öfvertygelse är den, att tid-
ningen af moderation utgår
från Paris och den dervarande
emigrationen. Jag tror att
Prins Napoleon ej är främmande
för saken och jag tror att Kejsaren
i Tuillerierna har godt öga till
Rehnprovinserna. Om t:ex:
Preussen blandar sig i saken,
blir ju för Frankrike äfven
godt tillfälle att göra sam-
maledes och knipa Westphalen.
Österrikes hållning är besynnerlig
och kanskesvårtytt till och med holladesvårtytt
mot Ryssland. På samma gång
|5|
Preussen hermetiskt tillsluter sina
gränser för de polska insurgen-
terna gifver Grefve Rechberg
ett kategoriskt nej, till svar på
M. Balabins begäran att Öster-
rike måtte utelämna de polska
insurgenter, som fly till öster-
rikiskt område. I dessa
dagar har det förekommit
inom Corps législatif högst
intressanta och upplyftande de-
batter angående tryckfriheten
samt pristaler uppdragna
mellan pressförhållandena
i England och Frankrike.
För några dagar sedan träffade
jag min polska vän och han
sade att vi nordbor äro för-
skräckligt likgiltiga och lata.
Så är äfven min tanke och det
vore väl om man begagnade
sig af tryckfriheten på andra sidan
Östersjön och talte sanningens språk
till det af conservatismens och den
undersåtliga tacksamhetens dödande
gift, angripna partiet. Farväl
helsa alla de gamla vännerna
och mottag min innerliga önskan, att
min nu påtrugade rabulism ej må
skada ditt goda namn och rykte.
Helsa August Schauman och visa honom
brefvets innehåll. I den händelse att man
der hemma klipper de franska tidningsrese-
bref när tiden medgifva.
Din Fransiscus
Skola ej de statsrättsliga
frågorna komma före vid
Stundande landtdag, så är
föga vunnit. En lagförän-
dring för oss visserligen ett
steg framåt, men sedan stå
vi åter stilla och måste tåligt
vänta, tills Rysslands tzar tvun-
gen af tidsförhållandena åter
behagar säga framåt marsch.
Genom statsrättsliga reformer
åter skola vi erhålla ett
sjelfständigt medel som
enligt sin egen natur och
inneboende nödvändighet
för landet framåt i förkof-
ran och lycka. Jag lyck-
önskar till Barometerns
återuppståndelse, men jag
beklagar att jag då skall
vara i Rom och troligtvis
|11|
ej kan komma i tillfälle
att läsa dess spalter och följa
med den strid ni deri skola
kämpa för sanning och rätt.
Fransiscus
Paris, den 14. Februari
Broder Leo.
Tack för brefvet. Emedan jag intet har att säga, angående min egen högst ointressanta person så går jag nu ögonblickligen till politiken och väljer till ämne de polska affärerna såsom de mest intressanta. För att på bästa sätt samman verka i öfverensstämmelse med min innerligaste öfvertygelse som ärsvårtytt huruvida Polens sak eger sympatier i Frankrike, sänder jag dig en härstädes innesluten stump ursvårtytt Le Siècle, som säkerligen i denna artikel tolkar det allmänna tänkesättet hos det humana och ädla franska folket. Le Siècle för i går innehöll äfven en adress från Warschaus artister till franska arbetare. Adressen var åtföljd af en fransk till de af bommuls bristen nödlidande samt skildrar i de mest rörande ordalag Polens olyckliga ställning. Det halftofficiella La Patrie innehåller ju dagligen korespondanser från Warschau, hvilka berätta att den nationella rörelsen gå framåt tillsvidare i insurecsionensvårtytt samt omfatta såvelsvårtytt embetesmänsvårtytt och alla klasser, judar, bönder|3| qvinnor och barn. Vidare förtelja de huru mildt Polackerne behandla sina fångar, huru de akta enskild egendom och gifva qvittanser på de summor de taga från regeringens och fiendens kassor, huru rysska tidningarna ljuga och vränga samt huru Ryssarne bränna plundra till och de dödas grafvar och kyrkorna, mörda och utöfva den gräsligaste tortur. Hvem skall man tro, se der en fråga jag gör mig dagligen. och som jag derföre i brist på någon ordadnesvårtytt tråd, afgöra efter min känsla d.w.s.det will säga till de polska brefvens fördel. Journal des Debats för i går jemförde Alexander och rekryteringen i Polen med Konung Herodes och barnamorden i Betlehem, men tillägger att Alexanders tilltag dock ännu mera skymfar humaniteten, då mansvårtytt dem i Februari. som Corps législatif diskuterade svarsordningens 2dra paragraf, yttrades äfven sympatier för den polska insurektionen. Se här Jules Favres tal, utklippt ur La Patrie. Talet förkastades|4| likvisst af deputerade kammarens majoritet och man ansåg för klokast att Franska regeringen ej lade sin hand vid de polska angelägenheterna. Italienska parlamentet har följt exemplet inom Corps législatif och här ansett bäst att tillsvidare invänta en mera xxxodssvårtytt gestaltning af den polska rörelsen. Garibaldi har skickat en adress till insurgenterna och Times säger att engelska folket väl alltid måste anse den polska revolutionen berättigad, men att engelska regeringen likväl ej ännu böra antaga sig tolkningen af dylika sympatier. Min öfvertygelse är den, att tidningen af moderation utgår från Paris och den dervarande emigrationen. Jag tror att Prins Napoleon ej är främmande för saken och jag tror att Kejsaren i Tuillerierna har godt öga till Rehnprovinserna. Om t:ex: Preussen blandar sig i saken, blir ju för Frankrike äfven godt tillfälle att göra sammaledes och knipa Westphalen. Österrikes hållning är besynnerlig och kanskesvårtytt till och med holladesvårtytt mot Ryssland. På samma gång|5| Preussen hermetiskt tillsluter sina gränser för de polska insurgenterna gifver Grefve Rechberg ett kategoriskt nej, till svar på M. Balabins begäran att Österrike måtte utelämna de polska insurgenter, som fly till österrikiskt område. I dessa dagar har det förekommit inom Corps législatif högst intressanta och upplyftande debatter angående tryckfriheten samt pristaler uppdragna mellan pressförhållandena i England och Frankrike. För några dagar sedan träffade jag min polska vän och han sade att vi nordbor äro förskräckligt likgiltiga och lata. Så är äfven min tanke och det vore väl om man begagnade sig af tryckfriheten på andra sidan Östersjön och talte sanningens språk till det af conservatismens och den undersåtliga tacksamhetens dödande gift, angripna partiet. Farväl helsa alla de gamla vännerna och mottag min innerliga önskan, att min nu påtrugade rabulism ej må skada ditt goda namn och rykte. Helsa August Schauman och visa honom brefvets innehåll. I den händelse att man der hemma klipper de franska tidningsresebref när tiden medgifva.
Din Fransiscus
Skola ej de statsrättsliga frågorna komma före vid Stundande landtdag, så är föga vunnit. En lagförändring för oss visserligen ett steg framåt, men sedan stå vi åter stilla och måste tåligt vänta, tills Rysslands tzar tvungen af tidsförhållandena åter behagar säga framåt marsch. Genom statsrättsliga reformer åter skola vi erhålla ett sjelfständigt medel som enligt sin egen natur och inneboende nödvändighet för landet framåt i förkofran och lycka. Jag lyckönskar till Barometerns återuppståndelse, men jag beklagar att jag då skall vara i Rom och troligtvis|11| ej kan komma i tillfälle att läsa dess spalter och följa med den strid ni deri skola kämpa för sanning och rätt. Fransiscus