7.5.1864 LM–Adolf Mechelin

Svensk text

|1|

Bäste Farbror Adolf!

Farbrors vänskapsfulla skrifvelse af den 30 sistförlidne Mars erhöll jag först sedan jag, den 16 April, lemnat Helsingfors, och har jag derföre icke kunnat förrän nu, då jag blifvit litet husvarm här i Wiborg, för den samma frambära min tacksägelse.

Såsom Farbror finner vardt således icke PburgSankt Petersburg målet för min afresa från HforsHelsingfors. Det lyckades biskop Frosterus att genomdrifva hans sons utnämning till Bitr. exp. sekr.Biträdande expeditionssekreterare – hvilkens ansökning om sagde tjenst ända till det sista förblef mig obekant. Skall jag vara riktigt uppriktig, så kostade denna motgång|2| icke synnerligen uppå mig. Ty kanske skulle jag, om jag direkte placerats på Statssekretaritet, i all framtid känt ett visst haltande i min embetsmanna-kapacitet. Och stängdt torde nämnda verk dock icke vara för mig: i det bref deri Wallensköld meddelade mig att, tvärtemot hans förmodan, icke jag blef utnämnd, uppmanar han mig eftertryckligen att vid nästa lämplig ledighet ånyo söka mig dit. Qui vivra, verra.fr. Den som lever får se. En attendantfr. Under tiden befinner jag mig till en början som en anspråkslös auskultant vid Hofrätten – såtillvida kanske dock ej alldeles anspråkslös, att Presidenten genast, innan jag sjelf derom anhållit, befriade mig från det vanliga, odiösa auskultant-göromålet, renskrifning, och lät mig uttaga steget till protokollsbordet å andra division. Derigenom kan vistelsen här dock lända till verklig nytta – och|3| ovanan vid utslagens uppsättande torde för Ledamöterne blifva föga märkbar, då jag i den gode Farbror Felix har en säker och välvillig rådgifvare. Huru länge jag dröjer här, kan jag ännu icke med säkerhet bestämma – troligen blir den första séjouren ganska kort, emedan jag under sommarn torde kunna i HforsHelsingfors påräkna god praktik med dodito inkomster.

– – För penningförstärkningens förnyelse får jag hjertligen tacka: jag fick vexeln realiserad å härvarande bankkontor till 322 mark 5 penni. – – – Dessa penningeaffärer torde visst ännu någon tid komma att förorsaka mången bitter stund. Men länge borde det ej kunna räcka tills jag lyckas klättra på ”den gröna qvisten”. Helsingfors erbjuder mycket ressurser i det hänseendet. Och med friskt mod, god vilja och raska krafter – samt jur. kand.gradjuris kandidatgrad hvilken icke|4| gerna kan bli utan allt inflytande, – vågar jag hoppas det bästa.

På min genomresa i FhamnFredrikshamn, der jag dröjde några dagar, erfor jag svaret å ansökningen om ändring å pensionsresolutionen. Svaret var kort, ytligt motiveradt och naturligtvis nekande. Återstår att se, hvad genom Rokassoffskys bemedling kan vinnas, till förbättrande af Mammas och förnämligast systrarnes ställning. Jag står lyckligtvis i stor gunst hos hans Exc.Excellens, enligt hvad hans gemål nyligen förklarat mig. –

Igår försiggick auktion i hemmet å allt som icke behöfver medtagas till HforsHelsingfors. Det var visst en svår dag för Mamma – och tyvärr kunde jag icke vara henne behjelplig. – 500 rubels anbudet å Malina återtogs efter inspektion af byggnaderna. F. n.För närvarande finnas två spekulanter; den ena bjuder 375, den andra 400. Vi måste sälja det äfven till detta pris emedan det, utan ägarens uppsigt, skulle förfalla och ytterligare sjunka i pris. Jag väntar med det första underrättelse om försäljningens uppgörelse.

|5|

Innan jag slutar ber jag att få lyckönska Farbror och Tante Fanny till att ha väl och med framgång öfverstått den episod i Edert hem hvarigenom I fått en son till att glädja Eder åt. Måtte den lille Henrik Josef bli en snäll och frisk och lydig gosse! Han skall, äfven han, ha en pålitlig vän i sin gamla kusin,

Farbrors och Tantes tillgifne

Leo Mechelin

P. S.Post Scriptum Lika mycket som jag vet sentera det välvilliga motivet till att Farbror inhiberade ett påtänkt bref till Gr.greve Afelt, – lika mycket skulle det smärta mig, om, detta underlåtande skulle kunnat utöfva något menligt inflytande på planen att återvända till hemlandet ..... Hvad beträffar den åsyftade prefektplatsen, så är man här ännu i fullkomlig ovisshet om hvem som skall få den, sedan det valet synes, som om Grefven No 1, åt hvilken den för några månader tillbaka erbjöds, numera icke skulle komma i fråga.

Finsk text

Hyvä Adolf-setä!

Sedän ystävällisen kirjeen 30, maaliskuulta sain vasta sen jälkeen kun olin 16. huhtikuuta lähtenyt Helsingistä, enkä siksi ole voinut esittää kiitostani siitä ennen kuin nyt, kun olen hiukan kotiutunut Viipuriin.

Kuten Setä huomaa, matkani määrä Helsingistä lähtiessäni ei ollut Pietari. Piispa Frosterus onnistui saamaan läpi poikansa nimittäminen avustavaksi toimistosiheeriksi – hänen anomuksensa tuohon virkaan oli minulle viimeiseen saakka tuntematon asia. Ollakseni aivan rehellinen, niin tuo vastoinkäyminen ei koskenut minuun paljoakaan. Sillä jos olisin päätynyt suoraan ministerivaltiosihteeristöön, olisin ehkä tulevaisuudessa kaiken aikaa tuntenut virkamieskyvykkyyteni hieman vajavaiseksi. Eikä tuo virasto liene minulta aivan suljettu: kun Wallenskiöld ilmoitti kirjeessä, että minua, vastoin hänen odotuksiaan, ei nimitettykään, hän nimenomaan pyysi minua uudelleen hakemaan seuraavaa siellä vapautuvaa tointa. Ken elää, se näkee. Eräs henkilö kiinnitti minuun, vaatimattomaan hovioikeuden auskultanttiin, heti huomiota, tai en ehkä enää siinä olekaan niin vaatimaton, sillä presidentti välittömästi, jo ennen kuin olin pyytänytkään, vapautti minut auskultantin tavanmukaisesta idioottimaisesta tehtävästä, puhtaaksikirjoitustyöstä ja salli minun astua toisen osaston pöytäkirjojen pitoon. Tätä kautta oleskelustani täällä voi koitua todellista hyötyä, eivätkä osaston jäsenet niin helposti huomanne tottumattomuuttani päätösten kirjaamisessa, kun kunnon Felix-setä on varma ja turvallinen neuvonantajani. En osaa vielä varmasti sanoa, kuinka kauan viivyn täällä – luultavasti tämä ensimmäinen oleskelu jää varsin lyhyeksi, sillä luulen saavani kesällä hyvän toimen Helsingissä ja siitä hyvät tulot.

Rahallisen tuen uudistamisesta kiitän sydämellisesti-: sain vekselin vaihdettua täkäläisessä pankkikonttorissa 322 markkaan 5 penniin. – Nämä raha-asiat tullevat vielä lähitulevaisuudessa aiheuttamaan monta kiperää hetkeä. Mutta ei pitäisi kuitenkaan kestää kauaa kunnes onnistun kapuamaan ”vihreälle oksalle”. Helsinki tarjoaa paljon mahdollisuuksia tässä suhteessa. Ja reippaalla mielellä, hyvällä tahdolla ja tuoreilla voimilla – sekä oikeustieteen kandidaatin tutkinnolla, mikä ei hevin voi olla vaikuttamatta – toivon kuitenkin parasta.

Läpikulkumatkallani Haminassa, jossa viivyin muutamia päiviä, sain vastaukseeni anomukseeni eläkkeen muutoksesta. Vastaus oli lyhyt, ulkoisesti kohtelias ja tietenkin kielteinen. Nähtäväksi jää, mitä Rokassowskyn välityksellä voidaan saada aikaan äidin ja etenkin siskojen aseman parantamiseksi. Minä olen onneksi Hänen Ylhäisyytensä suosiossa, sen perusteella, mitä hänen puolisonsa on minulle hiljattain kertonut.

Eilen oli kotona huutokauppa kaikelle sille, mitä ei tarvitse ottaa mukaan Helsinkiin. Se oli varmasti vaikea päivä äidille – enkä valitettavasti voinut olla apuna – 500 ruplan tarjous Malinasta peruttiin rakennusten tarkastuksen jälkeen. Nyt on jäljellä kaksi spekulanttia, toinen tarjoaa 375, toinen 400. Meidän täytyy myydä se siihenkin hintaan, koska omistajan huolenpitoa vailla paikka rapistuu ja sen arvo laskee edelleen. Odotan ensi tilassa tietoa myynnin toteutumisesta?

Ennen kuin lopetan pyydän saada onnitella Setää ja Fanny-täitä siitä, että olette nyt hyvin ja menestyksellisesti läpäisseet perheessänne tämän vaiheen, jossa olette saaneet pojan teitä ilahduttamaan. Kunpa pieni Henrik Josef olisi kiltti ja reipas ja kuuliainen poika! Hänellä, myös hänellä, tulee olemaan luotettava ystävä, vanha serkkunsa,

Sedän ja Tädin uskollinen

Leo Mechelin

P.S. Yhtä lailla kuin pystyn ymmärtämään sitä hyväntahtoista motiivia, jonka vuoksi Setä päätti perua kreivi Armfeltille aikomansa kirjeen, yhtä lailla minua vaivaa, että jos tämä tekemättä jättäminen on jollain tavalla haitallisesti vaikuttanut suunnitelmiin palata kotimaahan... Mitä siihen aiottuun päällikönvirkaan tulee, niin edelleen on täysin epävarmaa, kuka sen tulee saamaan, kun tilanne näyttää siltä, että kreivi numero 1, jolle paikkaa joitakin kuukausia sitten tarjottiin, ei enää voi tulla kysymykseen.

Original (transkription)

|1|

Bäste Farbror Adolf!

Farbrors vänskapsfulla skrifvelse
af den 30 sistförlidne Mars erhöll jag
först sedan jag, den 16 April, lemnat
Helsingfors, och har jag derföre icke
kunnat förrän nu, då jag blifvit
litet husvarm här i Wiborg, för den
samma frambära min tacksägelse.

Såsom Farbror finner vardt således
icke PburgSankt Petersburg målet för min afresa från
HforsHelsingfors. Det lyckades biskop Frosterus
att genomdrifva hans sons utnämning
till Bitr. exp. sekr.Biträdande expeditionssekreterare – hvilkens ansökning
om sagde tjenst ända till det sista för-
blef mig obekant. Skall jag vara rik-
tigt uppriktig, så kostade denna motgång
|2| icke synnerligen uppå mig. Ty kanske
skulle jag, om jag direkte placerats på
Statssekretaritet, i all framtid kändstrukett ett
visst haltande i min embetsmanna-ka-
pacitet. Och stängdt torde nämnda verk
dock icke vara för mig: i det bref
deri Wallensköld meddelade mig att, tvärt-
emot hans förmodan, icke jag blef ut-
nämnd, uppmanar han mig eftertryckligen
att vid nästa lämplig ledighet ånyo söka
mig dit. Qui vivra, verra. En attendant
befinner jag mig till en början som en an-
språkslös auskultant vid Hofrätten – så-
tillvida kanske dock ej alldeles anspråkslös,
att Presidenten genast, innan jag sjelf derom
anhållit, befriade mig från det vanliga,
odiösa auskultant-göromålet, renskrifning, och
lät mig uttaga steget till protokollsbordet
å andra division. Derigenom kan vistelsen
här dock lända till verklig nytta – och
|3| ovanan vid utslagens uppsättande torde
för Ledamöterne blifva föga märkbar, då
jag i den gode Farbror Felix har en säker
och välvillig rådgifvare. Huru länge
jag dröjer här, kan jag ännu icke med
säkerhet bestämma – troligen blir den
första séjouren ganska kort, emedan jag
under sommarn torde kunna i HforsHelsingfors på-
räkna god praktik med dodito inkomster.

– – För penningförstärkningens förnyelse
får jag hjertligen tacka: jag fick vexeln
realiserad å härvarande bankkontor till
322 mark 5 penni. – – – Dessa penningeaffärer
torde visst ännu någon tid komma att
förorsaka mången bitter stund. Men länge
borde det ej kunna räcka tills jag lyckas
klättra på ”den gröna qvisten”. Helsingfors
erbjuder mycket ressurser i det hänseendet.
Och med friskt mod, god vilja och raska
krafter – samt jur. kand.gradjuris kandidatgrad hvilken icke
|4| gerna kan bli utan allt inflytande, – vågar
jag hoppas det bästa.

På min genomresa i FhamnFredrikshamn, der jag
dröjde några dagar, erfor jag svaret å
ansökningen om ändring å pensionsresolutionen.
Svaret var kort, ytligt motiveradt och na-
turligtvis nekande. Återstår att se, hvad
genom Rokassoffskys bemedling kan vinnas,
till förbättrande af Mammas och förnämligast
systrarnes ställning. Jag står lyckligtvis i stor
gunst hos hans Exc.Excellens, enligt hvad hans gemål ny-
ligen förklarat mig. –

Igår försiggick auktion i hemmet å allt
som icke behöfver medtagas till HforsHelsingfors. Det var
visst en svår dag för Mamma – och tyvärr
kunde jag icke vara henne behjelplig. – 500 rubels
anbudet å Malina återtogs efter inspektion af
byggnaderna. F. n.För närvarande finnas två spekulanter; den
ena bjuder 375, den andra 400. Vi måste sälja
det äfven till detta pris emedan det, utan ägarens
uppsigt, skulle förfalla och ytterligare sjunka
i pris. Jag väntar med det första underrättelse
om försäljningens uppgörelse.

|5|

Innan jag slutar ber jag att få lyck-
önska Farbror och Tante Fanny till att ha
väl och med framgång öfverstått den episod
i Edert hem hvarigenom I fått en son
till att glädja Eder åt. Måtte den lille
Henrik Josef bli en snäll och frisk
och lydig gosse! Han skall, äfven han,
ha en pålitlig vän i sin gamla kusin,

Farbrors och Tantes
tillgifne

Leo Mechelin

P. S.Post Scriptum Lika mycket som jag vet sentera det
välvilliga motivet till att Farbror inhiberade
ett påtänkt bref till Gr.greve Afelt, – lika mycket
skulle det smärta mig, om, detta underlåtande
skulle kunnat utöfva något menligt inflytande
på planen att återvända till hemlandet ..... Hvad
beträffar den åsyftade prefektplatsen, så är
man här ännu i fullkomlig ovisshet om hvem
som skall få den, sedan det valet synes, som
om Grefven No 1, åt hvilken den för några månader
tillbaka erbjöds, numera icke skulle komma i fråga.

Dokumentet i faksimil