4.11.1863 Adolf Mechelin–LM
Finsk text
Kristiania 4. marraskuuta 1863.
Parahin Leo!
Ryhdyin heti 26. lokakuuta saatuani 15. päivän kirjeesi toimeen suorittaakseni toimeksiantosi hankkia ja lähettää sinulle se asiakirjavihko, säädös tai Suurkäräjäpäätös, jolla maavero lakkautettiin. Toiveeni tutkimuksissani oli, että näin kauaskantoinen toimenpide olisi perusteltu ja esitelty jossain tietyssä säädöksessä, kuninkaallisessa määräyksessä tai muussa vastaavaassa. Pitkällisen etsimisen ja monen tiedustelun jälkeen sain sangen lohduttoman varmuuden siitä, että asiatietoja tässä aiheessa olisi löydettävissä vain suurkäräjien asiakirjoista. Huolimatta siitä, että tällaisessa monitusinaisessa niteistössä – kaiken kaikkiaan valtava ja villintynyt läjä – suunnistaminen oli katkera kokemus, ryhdyin arkistotyöhön ja onnistuin pitkän etsimisen ja kuulustelun jälkeen kokoamaan muutamia tietoja aiheesta. Nämä koetin koostaa eilen illalla parin vapaan tunnin aikana liitteenä olevaan kirjoitelmaan: Norjan verotuksesta. Pelkään ikävä kyllä pahoin, ettei kirjoitelma täytä toimeksiantajasi kohtuullisia vaatimuksia ja toiveita tyhjentävyydestä – ehkä se jopa vaikuttaa epäjärjestelmälliseltä tai epäselvältä. Pyydän heitä kuitenkin olemaan tyytyväisiä niihin hankaliin aineistoihin, joihin olen joutunut turvautumaan aikaansaattakseni sen pienen, mitä nyt heille tarjoan avuksi pohdinnassa mikäli ja milloin maaveroa Suomessa voisi uudistaa. – Niin kuin kirjoituksesta näet, eivät norjalaiset valtiontaloudenhoitajat pidä maaveron täydellistä poistamista kannattavana toimenpiteenä siksi, että jokainen ajatteleva yksilö ymmärtää hankaluuden ja epävarmuuden, joka liittyy epäsuoriin maksuihin perustuvaan verojärjestelmään. Mitä Suomeen tulee, on myönnettävä, että maan verorasitusta on kevennettävä. Kotitarvepolton muuttamisella vapaaksi teolliseksi poltoksi voitaisiin, tuotantomäärien sopivalla verotuksella, saada merkittäviä tuloja valtiolle ja samalla tilaisuus alentaa maanvuokraa ja muita painavia rasituksia.
Mitä ymmärrän valtiopäiväneuvottelijoiden sanoman perusteella, ottanee kunnianarvoisa talonpoikaissääty tässä aloitteen käsiinsä – ja niin onkin oikein.
Jo riittää tästä – tällä kertaa. Minua ilahduttaa (talonpoikaissäädystä puheen ollen), että Felix ”ammuttiin lennosta”. Viivähdys Helsingissä tekee hänelle hyvää, toivon. Hänellä mahtaa olla kasapäin töitä, kun ei ehdi kirjoittaa veljelleen meren taa. Torstenkin vaikuttaa unohtavan sukulaisensa Norjassa. [...]oläslig/saknad text – Meillä kaikki kulkee rataansa, mikäli jätän laskuista Fannyn, joka sitten eilisen on pahoinvoiva. Jos tuo on vakavaa tai ei, näyttänee aika piakkoin. Paljon terveisiä Sinulle ja Felixille meiltä kaikilta, ja eniten uskolliselta enoltasi
Adolf M
Mainitse myöhemmässä kirjeessä kenelle annat liitetyn kirjoituksen. Ei haittaisi tietää. Se syntyi niin kiireessä, ettei sitä nykyisessä asussaan oikein voi julkaista.
Onkohan Felix saanut viimeisimmän, Viipuriin osoitetun, kirjeeni? Toivottavasti hän hankkii Helsingissä itselleen hyvän tuomiokunnan!
Onko laivuri Sipari maksanut kauppahinnan sluupista, jonka luovutin hänellä täällä heinäkuussa. Tarkoitukseni oli, kun siitä viime kirjeessäni mainitsin, että saisit niin pian kuin mahdollista nuo 25 ruplaa, jotka voivat hvyin tulla tarpeeseen tulevalle lakitieteen kandidaatille.
Original (transkription)
|1|
Christiania den 4 NovbrNovember
1863.
Gode Leo!
Med anledning af ditt, i brefvet af den
15de OktbOktober, mig lemnade uppdrag beträffande
anskaffande och öfversändande af den akt, författ-
ning eller Stortingsbeslut, hvarigenom grundskat-
ten upphäfdes i Norge begynnte jag, genast
efter brefvets ankomst d.den 26te, mina efterforsk-
ningar i ämnet, specielt i det hopp, att en
så ingripande åtgärd måtte finnas motiverad
och framställd i en särskild författning, Kungl.Kungligt
påbud eller annat dylikt. Efter mycket sö-
kande och många efterfrågningar inhemtade
jag ändtligen den föga tröstande vissheten, att
faktiska upplysningar i förevarande ämne
endast stode att finna i Stortingsförhandlingarna.
Oaktadt den bittra erfarenhet jag allaredan förut
hade om svårigheten att orientera sig i en sådan,
af flere dussin volumer bestående, samling
– ett i allo rudis indigestaque moles –, skred
jag till detta arkiv-arbete och lyckades, efter mycket
letande, confronterande m. m. framskaffa några
upplysningar i ämnet, hvilka jag, under
par timmars ledighet i går afton, i korthet sökt
sammanfatta i hosgående uppsats: Om
Norges skattesystem. Att uppsatsen ingalunda
tillfedsställer dina committenters billiga fordrin-
gar och anspråk på fullständighet, och kanske
till och med förefaller den osyste-
tematisk jemtestruket ellertillagt otydlig, måste jag, tyvärr, befara.
Jag ber dem imellertid tillgodohålla mig de
tungvindta materialier, jag nödgats anlita
för tillvägabringandet af äfven det ringa, jag
|3|
nu skyndar att tillbjuda dem, såsom
bidrag till bedömmandet af möjligheten och
eventualiter sättet för grundskattens förändring
i Finland. – Som Du af uppsatsen ser, be-
trakta norska statsekonomer grundskattens
totala afskaffande ingalunda som en pris-
värdig åtgärd, i det hvarje tänkande inser vansklig-
heten och osäkerheten i ett på indirekta [...]oläslig/saknad text inträder
grundadt skattesystem. Hvad Finland beträffar,
så måste det medges, att jordens skattebörda derstädestillagt på-
kallar lättnad. Genom husbehofsbränningens förvandling
till fri, fabriksmässig bränvinsbränning, kunde, me-
delst en lämplig beskattning af de producerade
qvantum, en ganska betydlig statsinkomst beredasstruket vinnastillagt,
och derjemte entillagt möjlighet beredastillagt att något nedsätta jord-
räntan och andra betungande pålagor.
Efter hvad jag af LandtdagsförhandlneLantdagsförhandlingarne kan
finna, torde det hedervärda Bondeståndet häri
|4|
gripa initiativet – och thetta medh Rätta.
Men nog härom – för denna gång.
Det gläder mig så smått (à propos af Bonde-
ståndet) att Flix blef ”skjuten i flygten”. Den
sejouren å HforsHelsingfors bekommer honom väl, vill
jag hoppas. Men hans arbeten måste vara legio,
då han icke hinner skrifva till brodren hinsides
hafvet. Äfven Torsten tyckes helt och hållet
glömma fränden sin i Norge. [...]oläslig/saknad text
[...]oläslig/saknad text
[...]oläslig/saknad text
[...]oläslig/saknad text – Hos oss går allt sin jemna
gång, när jag undantager Fanny, som sedan
i går är illamående, – om allvarsamt eller
ej, skall väl tiden snart utvisa.
Imellertid helsas Du och Felix vänligen
af oss alla – och mest af din
tillgifne onkel
Adolf M
Nämn i ett snare bref, till hvem Du lemnat bifogade
uppsats. Sådant skadar ju ej att veta. Den tillkom
i en sådan brådska, att den knappt bordt afsändastillagt i sin
nuvarande skickelse.
Månne Felix erhållit mitt senaste, till Viborg adresserade bref?
Låt se, att han i HforsHelsingfors smider sig en god Domsaga!
Har Skeppare Sipari betalt köpesumman för den slup, han här fick af mig i Juli?
Min mening, då jag nämnde derom i förra brefvet, var att Du så snart som möjligt skulle
inhändiga de ifrågavarande 25 RbRubel, som nog kan behöfvas i en blifvande juris kandidats budjett.
Christiania den 4 NovbrNovember 1863.
Gode Leo!
Med anledning af ditt, i brefvet af den 15de OktbOktober, mig lemnade uppdrag beträffande anskaffande och öfversändande af den akt, författning eller Stortingsbeslut, hvarigenom grundskatten upphäfdes i Norge begynnte jag, genast efter brefvets ankomst d.den 26te, mina efterforskningar i ämnet, specielt i det hopp, att en så ingripande åtgärd måtte finnas motiverad och framställd i en särskild författning, Kungl.Kungligt påbud eller annat dylikt. Efter mycket sökande och många efterfrågningar inhemtade jag ändtligen den föga tröstande vissheten, att faktiska upplysningar i förevarande ämne endast stode att finna i Stortingsförhandlingarna.
|2|Oaktadt den bittra erfarenhet jag allaredan förut hade om svårigheten att orientera sig i en sådan, af flere dussin volumer bestående, samling – ett i allo rudis indigestaque moles
lat. rå och oordnad massa –, skred jag till detta arkiv-arbete och lyckades, efter mycket letande, confronterande m. m. framskaffa några upplysningar i ämnet, hvilka jag, under par timmars ledighet i går afton, i korthet sökt sammanfatta i hosgående uppsats: Om Norges skattesystem. Att uppsatsen ingalunda tillfedsställer dina committenters billiga fordringar och anspråk på fullständighet, och kanske till och med förefaller den osystetematisk eller otydlig, måste jag, tyvärr, befara. Jag ber dem imellertid tillgodohålla mig de tungvindta materialier, jag nödgats anlita för tillvägabringandet af äfven det ringa, jag|3| nu skyndar att tillbjuda dem, såsom bidrag till bedömmandet af möjligheten och eventualiter sättet för grundskattens förändring i Finland. – Som Du af uppsatsen ser, betrakta norska statsekonomer grundskattens totala afskaffande ingalunda som en prisvärdig åtgärd, i det hvarje tänkande inser vanskligheten och osäkerheten i ett på indirekta inträder grundadt skattesystem. Hvad Finland beträffar, så måste det medges, att jordens skattebörda derstädes påkallar lättnad. Genom husbehofsbränningens förvandling till fri, fabriksmässig bränvinsbränning, kunde, medelst en lämplig beskattning af de producerade qvantum, en ganska betydlig statsinkomst vinnas, och derjemte en möjlighet beredas att något nedsätta jordräntan och andra betungande pålagor.
Efter hvad jag af LandtdagsförhandlneLantdagsförhandlingarne kan finna, torde det hedervärda Bondeståndet häri|4| gripa initiativet – och thetta medh Rätta.
Men nog härom – för denna gång.
Det gläder mig så smått (à propos af Bondeståndet) att Flix blef ”skjuten i flygten”. Den sejouren å HforsHelsingfors bekommer honom väl, vill jag hoppas. Men hans arbeten måste vara legio, då han icke hinner skrifva till brodren hinsides hafvet. Äfven Torsten tyckes helt och hållet glömma fränden sin i Norge. [...]oläslig/saknad text [...]oläslig/saknad text [...]oläslig/saknad text [...]oläslig/saknad text – Hos oss går allt sin jemna gång, när jag undantager Fanny, som sedan i går är illamående, – om allvarsamt eller ej, skall väl tiden snart utvisa.
Imellertid helsas Du och Felix vänligen af oss alla – och mest af din
tillgifne onkel
Adolf M
Nämn i ett snare bref, till hvem Du lemnat bifogade uppsats. Sådant skadar ju ej att veta. Den tillkom i en sådan brådska, att den knappt bordt afsändas i sin nuvarande skickelse.
Månne Felix erhållit mitt senaste, till Viborg adresserade bref? Låt se, att han i HforsHelsingfors smider sig en god Domsaga!
|1|Har Skeppare Sipari betalt köpesumman för den slup, han här fick af mig i Juli? Min mening, då jag nämnde derom i förra brefvet, var att Du så snart som möjligt skulle inhändiga de ifrågavarande 25 RbRubel, som nog kan behöfvas i en blifvande juris kandidats budjett.