9.2.1870 Robert Montgomery–LM

Svensk text

|1|

Broder Leo! Ditt bref af [...]oläslig/saknad text som kom hit i förrgår oss bägge till stor fägnad och förnöjelse i ensligheten. Du vet det man känner på utrikes ort starkt behof att då och då påminnas om att vänliga känslor existera för en i hemlandet. De offentliga angelägenheterna åtminstone såvidt de i Dagbladet få komma till tals har jag ju kunnat följa med – med hvilka känslor kan Du nog ana. Constance gjorde redan i Stockholm den observation att jag alltid längtade efter de finska tidningarne och alltid blef ledsen efter att hafva genomläst dem. Djup afsmak är det enda motsvarande namnet på stämningen i dessa känslor, en pinsam känsla af moralisk degradation så mycket obehagligare som man å ena sidan tycker att man borde kunna befria sig sjelf från dessa förhållanden och på den andra att det vore en sviken pligt att så göra. Det var godt fordom när man blef arg, när man kunde snäsasvårtytt|2| alla möjliga och omöjliga eventualiteter och i sin högt sväfvande stämning på sätt och vis blef uppiggad af den omgifvande uselheten, men numera är åtminstone för mig all illusion, med den all helsosam wrede bortviken, och hvad som återstår är, som sagdt, le dégoûtfr. avsmak – för att icke upprepa det fula svenska ordet. Kommer sedan tanken på de fennomanska förhållandena så blir måttet verkligen rågadt, ty att tillika af framtidspartiet betraktas som ett hinderligt historiskt moment det är man verkligen en bit för god till och jag vet sannerligen icke huruvida sj ..... sed motos praestat componere fluctuslat. men det är bättre att lugna de oroliga vågorna.

Att Du gör affärer och förtjenar pengar gladde mig mycket att höra, DoDito att utsigt öppnat sig för Dig att få köpare till dina tavastländska domäner. Du vet jag älskar ej bankdirektörer som hafva vidtomfattande egna affärer. Teori och praxis äro ense att fördömma dem. De blifver skadliga icke blott för sig sjelfva och de inrättningar de betjena, utan äfven för bankväsendet öfverhufvud. De|3| kasta deröfver en tvetydig skugga. Hvad tror Du väl det är som gjort privatbankväsendet och Wallenberg så förhatliga i Sverige – jo just den sednares stora personliga intressen i affärsverlden. De skada honom och den sak han kämpar för äfven då de ej leda honom. Det är deras fördärvelse. Men som Du sjelf säger, din sekundära ställning göra Dig ursäktad ock de affärer Du nu befattat dig med, betraktar åtminstone jag endast såsom medel att blifva af med de affärer Du, bon gré mal gréfr. vare sig man vill eller inte, kommit in uti. Men lyd mitt råd, broder Leo: om Du tänker egna dig jag säger ej åt Föreningsbanken utan åt bankväsendet i Finland, som nog behöfver målsmän, så plocka snart dina kastanjer ur elden, äfven om du bränner fingrarna duktigt. Se verkligheten stint i syne. Räkna ej efter hvad Du hade i går och hvad Du har i dag, om Du liqviderar, tag förlusterna nu, de blifva bestämdt mindre än i morgon|4| och skulle de äfven blifva större så klarera i alla fall à tout priefr. till fullt pris och grip sedan i med ditt lifsverk. Pluttra icke bort dina goda krafter mera, utan samla dem och tag ituoriginal: uti med ett, om det så kostar på. Detta är en väns råd.

Om Du tror att Heidelberg är en stad der man har roligt, så misstar Du dig högeligen. Heidelberg duger på längden egentligen endast till mötelseort för den som vill studera böcker, höra lärda preofessorer och skrifva tråkiga afhandlingar. Juridiska fakulteten representeras af namn sådana som Vangerow, Zöpfl, Bluntschli, Renan Rosshirt, Herrmann, Goldschmidt (handelsrätt) Röder, förutom ett stort antal dii minoreslat. mindre gudar. Det är romerska rätten, pandekterna, som är starkast representerad. Föreläsningarna äro naturligast närmast beräknade för studenter och bestå hufvudsakligen i närmare utläggning af resp.respektive läroböcker. För äldre personer blefve de derföre tröttande i längden. Men för nybegynnarne – om någon hade kunnat hviska mig i öronen att här göra min kurs|5| i encyklopedi och romersk rätt när jag var ung i tiden, såsom student skulle man lefvat här för hälften billigare än i HforsHelsingfors. – För att göra bekantskap med några här gicksvårtytt erhålla borgen för lån ur biblioteket (man får taga hem böcker mot borgen af en ordinariesvårtytt prof.professor) samt tillika få höra ett större antal föreläsningar (man kan ickesvårtytt gerna hospitera utan betalning på flere än en eller par) gick jag till gubben Vangerow och anmälde mig såsom kollegium. Jag hörde honom ock ordentligt i 2ne veckor, två timmar hvarje veckodag, och lyckligtvis träffa sig så att gubben då läste öfver besittningen, vertillagt av utgivarenkligen högst intressant. Hvad jag framför allt fann anmärkningsvärdt var sättet att i ett så trist ämne inlägga så mycket lif och värme.

Biblioteket, för hvars skull jag egentligen ligger här, är utmärkt till innehåll och organisation och man kan under förutsättning att man preste|6|rar borgen, den stora beqvämligheten att få taga böckerna hem, utan inskränkning till antal eller sura miner af tjenstepersonalen, såsom i Stockholm. Då man skrifver någonting här har man således det stora argumentet att få böcker i ämnet och icke behöfva citera efter andra.

Wi bo i den för utländingar afsedda stadsdelen die Anlage, motsvarande Helsingfors Esplanadsgator, som med de charmanta bergen och slottet inom synkretsen. Här är icke dyrt, wi hafva en ganska treflig salong med 3 fönster väl möblerat i andra våningen med balkong, satillagt av utgivarenmt sofrum för 60 fl.floriner fullständig och god förtäring kaffe middag och the för 90 fl.floriner alltså tillsammans för två 150 fl.floriner d. v. s. något mer än 300 ms.mark silver prper månad hvartill sedan kommer värme som i denna väderlek faller sig dyr, ljus etc.etcetera

I staden finnas en teater som jag ansett mig kunna ignorera.|7| En ganska vacker konsert hafva jag deremot hört, som illustrerades af den utmärkta violoncellisten Grützmacher från Dresden, en underbar person på sitt instrument.

Det största argumentet här för den som måste dömma sig till att lefva skild från vänner och politik är en förträfflig läsebladssvårtytt museum, der du i tidningsväg får allt hvad Du behöfver, undt.undantaget finska och svenska, (lyckligtvis icke heller ryska oaktadt den temligen stora freqvensen från detta håll). Jag läser således föreg.föregående aftons pariser tidningar och Times. Engelska, franska och tyska tidskrifter äfven de förnämsta i hvar branche, allt moyennantfr. till ett pris på 2 fl.floriner i månaden, mindre proportionsvis för år. Du finner således att här ingalunda är såsom svårtytt liberiansvårtytt, icke heller som i HforsHelsingfors, der man väl snart åter får se bläckfärgade NoNummer af Independence. Blir|8| det bättre väder och vår, hvarom man ger oss hopp om någon vecka så trifves vi här excellent. Markgräfler viner är visserligen icke äkta Chateau Lafite och än mindre Champagne, men det smakar ändå drufva och gör att man eftersvårtytt middagen känner sig böjd att se lifvet en smula ljusare. Det kostar dessutom icke mer än 24 kreutzer buteljen.

Helsa Hans, den bofven, och säg honom att det här just vore en lämplig plats för hans nerver, att han här skulle jemrasvårtytt af ett jemförelsevis godt klimat stärkande luft, billigt vivrefr. levnadskostnader (in i staden fås säkert qvarter för än billigare än jag nämnt) och – Bunsan.svårtytt

Stor trefnad har jag af Hällsten som laborerar hos den stora fysiologen Helmholtz. Mindre af Holmgren Upsala Prof.Professorn, men Constance har blifvit ganska god vän med hans unga fru. Will Du bedja Förenings banken hafva godheten att för säkerhetens skull yttermera underrätta vederbörande i Frankfurt att jag har kredit på R.Reichsthaler 1 000 (tusen). Det var ju hos Rotschild? Helsa Törnqvist och Benknov och säg den senare att|7| original: att jag i Stockholm gjorde bekantskap med en hans|6| mycket hyggliga anförvandt Landshöfd.Landshövdingen i Westerås, Charpantier, civilminister in netto, en särdeles angenäm person, och hvarken|5| som Molander eller Antell, eller hvadsvårtytt andrasvårtytt officiela storheter der kunna kallas.

|4|

Helsa vänner Lagerborgarne, tacka dem för tidningssändningarne, men bed dem tillsvidare hålla inne dermed, eme|3|dan jag öfverenskommit med Hällsten att få del af hans exempl.exemplar

Helsningar från oss bägge till Eder bägge. Skrif genast och glöm då ej nämna|1| om min Frankfurter kredit samt huruvida min disposition i Hamburg blifvit betäckt. –

P. S.Post Scriptum Förlåt besväret med inneligg.inneliggande biljett till Jakob.

Broder Leo. Säg Törngren att om han vill hålla en del av våningen eller äfven allt, hvad han nu har, till hösten så står det honom fritt, ty min hustru kommer ej på sommaren till HforsHelsingfors och jag logerar mig sannolikt i närheten af staden eller Brunsparken.

Finsk text

Veli Leo!

Sinun [...]oläslig/saknad text lähettämäsi kirje, joka saapui tänne toissa päivänä, tuotti meille molemmille suurta iloa ja hupia yksinäisyydessämme. Tiedäthän sen jossain ulkomailla tuntuvan voimakkaan tarpeen saada silloin tällöin muistutus siitä, että kotimaassa itsestä ajatellaan ystävällisesti. Julkisia tapahtumiahan olen pystynyt seuraamaan ainakin sikäli kuin ne ovat nousseet puheeksi Dagbladetissa – arvaat kyllä millaisin tuntein. Constance havaitsi jo Tukholmassa, että kaipasin aina suomalaisia sanomalehtiä ja pahoitin mieleni aina luettuani ne läpi. Syvä inho on ainoa vastaava nimitys näiden tunteiden perusvireelle, kiusallinen moraalisen rappion tunne, joka tuntuu sitäkin inhottavammalta, kun toisaalta on sitä mieltä, että pitäisi kyetä vapauttamaan itsensä näistä oloista ja toisaalta pitää sellaista velvollisuutensa pettämisenä. Ennen oli hyvä kun suuttui, saattoi ärähtää milloin mistäkin mahdollisesta tai mahdottomasta asiasta ja korkealentoisessa mielentilassaan jopa tavallaan piristyä ympäröivästä kurjuudesta, mutta nykyään kaikki on ainakin minulle pelkkää illuusiota, kaikki terveellinen kiukku on haipunut ja jäljelle on jäänyt, kuten sanottu, vain, le dégoûtransk. inho – jotta en toistaisi rumaa ruotsin sanaa. Kun sitten ajattelee vielä fennomaanien tilannetta, mitta totisesti täyttyy, sillä sitä tosiaan on vähän liian hyvä sellaiseen, että vielä tulevaisuuspuoluekin pitää minua hidastavana historiallisena tekijänä, enkä tosiaankaan tiedä miten..... sed motos praestat componere fluctuslat. mutta on parempi tyynnyttää kuohuvat aallot.

Minua ilahdutti kuulla, että teet kauppoja ja tienaat rahaa, samoin se, että Sinulle on avautunut mahdollisuus saada ostaja omistuksillesi Hämeessä. Tiedätkin, etten rakasta pankinjohtajia, joilla on itsellään laajamittaisia liiketoimia. Teoria ja käytäntö tuomitsevat heidät yksimielisesti. He eivät ole haitaksi yksinomaan itselleen ja palvelemilleen laitoksille vaan myös ylipäätään koko pankkilaitokselle. He langettavat sen ylle häilyvän varjonsa. Minkä takia luulet yksityispankkien ja Wallenbergin olevan Ruotsissa niin suuren vihan kohteena – juuri siksi, että viimeksi mainitulla on niin suuria henkilökohtaisia etuja yritysmaailmassa. Ne vahingoittavat häntä ja asiaa, jonka puolesta hän taistelee, vaikka eivät häntä johdattaisikaan. Se on heidän turmionsa. Mutta kuten itse sanot, toissijainen asemasi antaa Sinulle synninpäästön ja niitä kauppoja, joita olet nyt tekemässä, ainakin minä pidän keinona päästä eroon niistä liiketoimista, joihin Sinä, bon gré mal gréransk. halusit tai et, olet joutunut mukaan. Mutta kuuntele neuvoani, Leo veliseni: jos aiot omistautua – en sano Yhdyspankille vaan Suomen pankkitoiminnalle, joka kyllä tarvitsee puolestapuhujia, vedä heti sijoituksesi pois vaikka polttaisitkin kunnolla näppisi. Katso totuutta tiukasti silmiin. Älä laske mitä Sinulla oli eilen ja mitä tänään, jos realisoit, ota tappiot nyt vastaan, ne jäävät varmasti pienemmiksi kuin huomenna ja vaikka ne olisivatkin suuremmat, selvitä joka tapauksessa kaikki à tout prixransk. täydestä hinnasta ja tartu sitten elämäntyöhösi. Älä enää haaskaa kelpo voimiasi vaan kokoa ne ja tartu yhteen asiaan, vaikka se käykin voimille. Tämä on ystävän neuvo.

Jos luulet, että Heidelberg on kaupunki, jossa pidetään hauskaa, erehdyt suuresti. Pitemmän päälle Heidelberg kelpaa itse asiassa ainoastaan kokoontumispaikaksi niille, jotka haluavat opiskella kirjoja, kuunnella oppineita professoreita ja kirjoittaa tylsiä tutkielmia. Oikeustieteellistä tiedekuntaa edustavat sellaiset nimet kuin Vangerow, Zöpfl, Bluntschli, Renan Rosshirt, Herrmann, Goldschmidt (kauppaoikeus), Röder, ja lisäksi suuri joukko dii minoreslat. vähäisempiä jumalia. Vahvimmin edustettuna on roomalainen oikeus, pandektit. Luennot on tietysti suunnattu lähinnä ylioppilaille, ja niillä pääasiassa tarkastellaan lähemmin oppikirjoja. Vanhemmille ihmisille ne käyvät siksi pitemmän päälle uuvuttaviksi. Mutta vasta-alkajille – jos joku olisi osannut kuiskata korviini nuoruuden päivinäni, että suorittaisin ensyklopedian ja roomalaisen oikeuden kurssini täällä, olisin ylioppilaana elänyt täällä puolta halvemmalla kuin Helsingissä. – Tehdäkseni täällä joitakin tuttavuuksia, jotta saisin takaajan kirjastolainoille (kirjoja saa viedä kotiin vakinaisen professorin takauksella) sekä saisin myös kuulla useampia luentoja (niillä ei mielellään saisi oleskella maksutta yhtä tai kahta luentoa useammin) menin Vangerowin ukon luo ja ilmoittauduin kollegioon. Kuuntelinkin häntä oikein toden teolla 2 viikkoa, kaksi tuntia joka arkipäivä, ja onneksi kävi niin, että ukko luennoi silloin omistusoikeudesta, joka oli tosiaan hyvin kiinnostavaa. Minusta oli huomattavaa ennen kaikkea hänen tapansa saada niin tylsään aiheeseen niin paljon lämpöä ja elämää.

Kirjasto, jonka vuoksi oikeastaan tulin tänne, on sisällöltään ja järjestykseltään erinomainen, ja kunhan järjestää takauksen, voi viedä kirjat mukavasti kotiin ilman rajoituksia tai henkilökunnan happamia ilmeitä, niin kuin Tukholmassa. Kun täällä kirjoittaa jotain, sitä tukee vankka peruste, että saa aihetta koskevia kirjoja eikä joudu lainaamaan toisilta.

Asumme ulkomaalaisille rakennetussa Anlagen kaupunginosassa, joka vastaa Helsingin Esplanadeja, ja täältä on näköala hurmaaville vuorille ja linnaan. Täällä ei ole kallista, meillä on aika mukava salonki, jossa on 3 ikkunaa, hyvin kalustettuna toisessa kerroksessa, ja siihen kuuluu parveke sekä makuuhuone, 60 floriinilla, täydellinen ja hyvä muonitus, kahvi, päivällinen ja tee 90 floriinilla eli kahdelta yhteensä 150 floriinilla, toisin sanoen vähän päälle 300 markalla kuukaudessa, mihin sitten lisätään lämmitys, joka tällä säällä on kallis, valaistus jne.

Kaupungissa on teatteri, jonka olen katsonut voivani jättää huomiotta. Sen sijaan kävin kuuntelemassa sangen kaunista konserttia, jossa soitti erinomainen sellisti Grützmacher Dresdenistä, suurenmoinen soittimensa taitaja.

Suurin vetonaula täällä sille, joka on tuomittu elämään erillään ystävistä ja politiikasta, on erinomainen lehdistömuseo, josta saa kaikki sanomalehdet joita suinkin voi tarvita, lukuun ottamatta suomalaisia ja ruotsalaisia, (onneksi ei myöskään venäläisiä huolimatta sikäläisten varsin suuresta kävijämäärästä). Luen näin ollen edellisen illan pariisilaiset lehdet ja Timesin. Englantilaisia, ranskalaisia ja saksalaisia aikakauslehtiä, myös alansa hienoimpia, ja kaikki moyennantransk. maksaa 2 floriinia kuukaudessa, suhteellisesti vähemmän vuodessa. Huomaat siis, ettei täällä ole suinkaan samanlaista kuin kirjastoissa, ei myöskään kuin Helsingissä, missä pian kai saa nähdä taas musteen töhrimiä Independencen numeroita. Jos tulee parempi sää ja kevät, mistä meihin on valettu toivoa muutaman viikon päästä, viihdymme täällä erinomaisesti. Markgräfler-viinit eivät kylläkään ole aitoa Chateau Lafitea ja vielä vähemmän Champagnea, mutta maistuvat ne silti rypäleelle ja saavat aikaan sen, että päivällisen jälkeen kallistuu tarkastelemaan elämää hiukan valoisammin. Sitä paitsi se ei maksa kuin 24 kreutzeria pullolta.

Sano terveisiä Hansin ryökäleelle ja kerro, että tämä olisi juuri sopiva paikka hänen hermoilleen, että täällä hän saisi vaikeroida verraten hyvästä ilmastosta, vahvistavasta ilmasta, edullisesta vivrestäransk. elinkustannuksista (kaupungin keskustasta saa varmasti majapaikan halvemmalla kuin mainitsin) ja – Bunforchista.

Minulle on ollut paljon iloa Hällstenistä, joka työskentelee suuren fysiologin Helmholtzin laboratoriossa. Ei niinkään Uppsalan Professori Holmgrenistä., mutta Constancesta on tullut aika hyvä ystävä hänen nuoren vaimonsa kanssa. Pyytäisitkö Yhdyspankkia ystävällisesti vielä ilmoittamaan asianosaisille Frankfurtiin, että minulla on 1 000 (tuhat) ruplaa luottoa. Sehän oli Rotschildilla? Sano terveisiä Törnqvistille ja Benknoville ja kerro jälkimmäiselle, että tutustuin Tukholmassa hänen hyvin mukavaan sukulaiseensa, Västeråsin maaherraan Charpentieriin, siviiliministeri in netto, oikein mukava ihminen eikä lainkaan kuten Molander tai Antell tai mitä muita virallisia suuruuksia nyt voisi mainita.

Sano terveisiä ystävillemme Lagerborgeille, kiitä heitä sanomalehtilähetyksistä mutta pyydä keskeyttämään ne toistaiseksi, koska olen sopinut Hällstenin kanssa, että voin lukea hänen kappaleensa.

Terveisiä meiltä kummaltakin Teille molemmille. Kirjoita heti äläkä unohda sitten kertoa Frankfurtin luotostani sekä siitä, onko ylläpitoni Hampurissa maksettu.

P. S. Pahoittelen vaivannäköä oheisen Jakobille menevän kirjelipun vuoksi.

Veli Leo. Sano Törngrenille, että jos hän haluaa pitää osan asunnosta, tai kaiken mitä hänellä nyt on käytössä, syksyyn asti, se on hänelle vapaana, sillä vaimoni ei tule kesällä Helsinkiin ja itse majailen todennäköisesti kaupungin tai Kaivopuiston läheisyydessä.

Original (transkription)

|1|

Broder Leo! Ditt bref af [...]oläslig/saknad text som
kom hit i förrgår oss bägge till stor fägnad
och förnöjelse i ensligheten. Du vet det
man känner på utrikes ort starkt be-
hof att då och då påminnas om
att vänliga känslor existera för en
i hemlandet. De offentliga angelägen-
heterna åtminstone såvidt de i Dag-
bladet få komma till tals har jag ju
kunnat följa med – med hvilka
känslor kan Du nog ana. Constance
gjorde redan i Stockholm den observa-
tion att jag alltid längtade efter
de finska tidningarne och alltid blef
ledsen efter att hafva genomläst
dem. Djup afsmak är det enda mot-
svarande namnet på stämningen itillagt dessa känslor,
en pinsam känsla af moralisk de-
gradation så mycket obehagligare som
man å ena sidan tycker att man
borde kunna befria sig sjelftillagt från dessa
förhållanden och på den andra att
det vore en sviken pligt att så
göra. Det var godt fordom när man
blef arg, när man kunde snäsasvårtytt

|2| alla möjliga och omöjliga eventualiteter
och i sin högt sväfvande stämning på
sätt och vis blef uppiggad af den om-
gifvande uselheten, men numera är
åtminstone för mig all illusion, med
den all helsosam wrede bortviken, och
hvad som återstår är, som sagdt, le
dégoût – för att icke upprepa det
fula svenska ordet. Kommer sedan
tanken på de fennomanska förhållan-
dena så blir måttet verkligen rågadt,
ty att tillika af framtidspartiet
betraktas som ett hinderligt historiskt
moment det är man verkligen en bit
för god till och jag vet sannerligen
icke huruvida sj ..... sed motos
praestat componere fluctus.

Att Du gör affärer och förtje-
nar pengar gladde mig mycket att
höra, DoDito att utsigt öppnat sig för Dig
att få köpare till dina tavast-
ländska domäner. Du vet jag älskar
ej bankdirektörer som hafva vidtomfattan-
de egna affärer. Teori och praxis äro
ense att fördömma dem. De blifver
skadliga icke blott för sig sjelfva och
de inrättningar de betjena, utan äfven
för bankväsendet öfverhufvud. De
|3| kasta deröfver en tvetydig skugga.
Hvad tror Du väl det är som gjort
privatbankväsendet och Wallenberg
så förhatliga i Sverige – jo just
den sednares stora personliga in-
tressen i affärsverlden. De skada
honom och den sak han kämpar
för äfven då de ej leda honom.
Det är deras fördärvelse. Men
som Du sjelf säger, din sekundära
ställning göra Dig ursäktad ock de
affärer Du nu befattat dig med,
betraktar åtminstone jag endast så-
som medel att blifva af med de
affärer Du, bon gré mal gré,
kommit in uti. Men lyd mitt råd,
broder Leo: om Du tänker egna dig
jag säger ej åt Föreningsbanken
utan åt bankväsendet i Finland, som
nog behöfver målsmän, så plocka
snart dina kastanjer ur elden, äfven
om du bränner fingrarna duktigt.
Se verkligheten stint i syne. Räkna
ej efter hvad Du hade i går
och hvad Du har i dag, om Du
liqviderar, tag förlusterna nu, de
blifva bestämdt mindre än i morgon
|4| och skulle de äfven blifva större
så klarera i alla fall à tout prie
och grip sedan i med ditt lifsverk.
Pluttra icke bort dina goda krafter
mera, utan samla dem och tag uti
med ett, om det så kostar på.
Detta är en väns råd.

Om Du tror att Heidelberg är
en stad der man har roligt, så
misstar Du dig högeligen. Heidelberg
duger på längden egentligen endast
till mötelseort för den som vill studera
böcker, höra lärda preofessorer och
skrifva tråkiga afhandlingar. Juridiska
fakulteten representeras af namn sådana
som Vangerow, Zöpfl, Bluntschli, Renan
Rosshirt, Herrmann, Goldschmidt (handelsrätt)
Röder, förutom ett stort antal dii mi-
nores. Det är romerska rätten, pandek-
terna, som är starkast representerad.
Föreläsningarna äro naturligast närmast
beräknade för studenter och bestå huf-
vudsakligen i närmare utläggning af
resp.respektive läroböcker. För äldre personer
blefve de derföre tröttande i läng-
den. Men för nybegynnarne – om någon
hade kunnat hviska mig i öronen
att kommastruket här ochstruket göra min kurs
|5| i encyklopedi och romersk rätt när
jag var ung i tiden, såsom student
skulle man lefvat här för hälften
billigare än i HforsHelsingfors. – För att
göra bekantskap med några här gicksvårtytt
erhålla borgen för lån ur biblio-
teket (man får taga hem böcker mot
borgen af entillagt ordinariesvårtytt prof.professor) samt tillika
få höra ett större antal föreläs-
ningar (man kan ickesvårtytt gerna hospi-
tera utan betalning på flere än en
eller par) gick jag till gubben
Vangerow och anmälde mig såsom
kollegium. Jag hörde honom ock
ordentligt i 2ne veckor, två timmar
hvarje veckodag, och lyckligtvis träffa
sig så att gubben då läste öfver
besittningen, [...]oläsligtkligen högst intressant.
Hvad jag framför allt fann anmärk-
ningsvärdt var sättet att i ett så
trist ämne inlägga så mycket lif och
värme.

Biblioteket, för hvars skull jag
egentligen ligger här, är utmärkt till
innehåll och organisation och man
kan under förutsättning att man preste-
|6| rar borgen, den stora beqvämligheten
att få taga böckerna hem, utan in-
skränkning till antal eller sura
miner af tjenstepersonalen, såsom
i Stockholm. Då man skrifver
någonting här har man således
det stora argumentet att få böcker
i ämnet och icke behöfva citera
efter andra.

Wi bo i den för utländingar
afsedda stadsdelen die Anlage,
motsvarande Helsingfors Esplanads-
gator, som med de charmanta
bergen och slottet inom synkretsen.
Här är icke dyrt, wi hafva en
ganska treflig salong med 3 fönster
väl möblerat i andra våningen
med balkong, [...]oläsligtmt sofrum för
60 fl.floriner fullständig och god förtäring
kaffe middag och the för 90 fl.floriner
alltså tillsammans för två 150 fl.floriner d. v. s.
något mer än 300 ms.mark silver prper månad hvartill
sedan kommer värme som i denna
väderlek faller sig dyr, ljus etc.etcetera

I staden finnas en teater som
jag ansett mig kunna ignorera.
|7| En ganska vacker konsert hafva jag
deremot hört, som illustrerades af
den utmärkta violoncellisten Grütz-
macher från Dresden, en under-
bar person på sitt instrument.

Det största argumentet här
för den som måste dömma sig till
att lefva skild från vänner och
politik är en förträfflig läsebladssvårtytt
museum, der du i tidnings-
väg får allt hvad Du behöf-
ver, undt.undantaget finska och svenska,
(lyckligtvis icke heller ryska oaktadt
den temligen stora freqvensen
från detta håll). Jag läser således
föreg.föregående aftons pariser tidningar
och Times. Engelska, franska och
tyska tidskrifter äfven de förnäm-
sta i hvar branche, allt moyen-
nant 2 fl.floriner i makenstruket månaden, mindre
proportionsvis för år. Du finner
således att härtillagt ingalunda är såsom svårtytt
liberiansvårtytt, icke heller som i HforsHelsingfors, der
man väl snart åter får se bläck-
färgade NoNummer af Independence. Blir
|8| det bättre väder och vår, hvarom
man ger oss hopp om någon vecka
så trifves vi här excellent.
Markgräfler viner är visserligen icke
äkta Chateau Lafite och än mindre
Champagne, men det smakar ändå
drufva och gör att man eftersvårtytt
middagen känner sig böjd att se
lifvet en smula ljusare. Det kostar
dessutom icke mer än 24 kreutzer
buteljen.

Helsa Hans, den bofven,
och säg honom att det här just
vore en lämplig plats för hans
nerver, att han här skulle jemrasvårtytt
af ett jemförelsevis godt klimat
stärkande luft, billigt vivre (in i
staden fås säkert qvarter för än billi-
gare än jag nämnt) och – Bunsan.svårtytt

Stor trefnad har jag af Hällsten
som laborerar hos den stora fysio-
logen Helmholtz. Mindre af Holmgren
Upsala Prof.Professorn, men Constance har
blifvit ganska god vän med hans
unga fru. Will Du bedja Förenings
banken hafva godheten att för
säkerhetens skull yttermera underrätta
vederbörande i Frankfurt att jag
har kredit på R.Reichsthaler 1 000 (tusen)tillagt. Det var ju hos Rotschild?
Helsa Törnqvist och Benknov och säg den senare att
|7| att jag i Stockholm gjorde bekantskap med en hans
|6| mycket hyggliga anförvandt Landshöfd.Landshövdingen i Westerås, Charpantier,
civilminister in netto, en särdeles angenäm person, och hvarken
|5| som Haartman ellerstruket Molander eller Antell, eller hvadsvårtytt
andrasvårtytt officiela storheter der kunna kallas.

|4|

Helsa vänner Lagerborgarne, tacka dem för tidningssänd-
ningarne, men bed dem tillsvidare hålla inne dermed, eme-
|3| dan jag öfverenskommit med Hällsten att få del
af hans exempl.exemplar

Helsningar från oss bägge till
Eder bägge. Skrif genast och glöm då ej nämna
|1| om min Frankfurter kredit samt huruvida
min disposition i Hamburg blifvit betäckt. –

P. S.Post Scriptum Förlåt besväret med inneligg.inneliggande biljett till
Jakob.

Broder Leo. Säg Törngren att om han vill hålla
en del av våningen eller äfven allt, hvad han
nu har, till hösten så står det honom fritt, ty
min hustru kommer ej på sommaren till HforsHelsingfors och
jag logerar mig sannolikt i närheten af staden eller Brunsparken.

Dokumentet i faksimil