30.9.1867 Adolf Mechelin–LM
Finsk text
Oslo 30. syyskuuta 1867
Leo hyvä
Pyydän, että sinä ja Alexandra voitte luottaa täydelliseen vastavuoroisuuteen kiitollisuuden ja kaipauksen suhteen, joita niin kauniisti ilmaisit kirjeessäsi Tukholmasta 26. päivänä, teidän valitettavasti liian lyhyeksi jääneen vierailunne jälkeen. Vierailunne jää täällä valoisana kaikkien mieleen, vanhojen ja nuorten. Kun maanantai-iltana kokoonnuimme teepöydän ääreen, saattoi kaikkien kasvoilta lukea kaipauksen, jonka teidän poislähtönne luonnollisesti herätti. Tiistain purevassa pohjoistuulessa ajattelimme teitä, etenkin matkaa Vänerin yli, jolla saitkin kokea pahoinvointia. Jos se olisi sattunut Munkedammenissa niin oman kokemukseni pohjalta olisin arvelematta ja ehdottomasti suositellut sinulle kylmiä kääreitä, joka on ainoa toimiva ja samalla haitaton tuollaista vaivaa vastaan.
Se, että hoidit vekselin lähettämisen Tukholmasta oli enemmän kuin olisin odottanut. Alman osuus siinä tullaan oikaisemaan. – Meistä ei muuten ole paljoa lisättävää. Fanny teki Alman ja lasten kanssa eilen, sunnuntaina iltapäivällä, vaunuilla retken niin sanottuun Frognerin metsään kun taas minä oli kello 8:sta ½ 2:een Lindöenillä, josta keräsin kaksi ensimmäistä palkintoa, toisen viidellä laukauksella pilkkaan 250 kyynärän etäisyydeltä ja toisen kahdella sydänosumalla liikkuvaan maaliin 150 kyynärän etäisyydeltä. Ammuttiin myös 800 kyynärän päästä, mutta ilman palkintoa. Se oli sunnuntain hupia, nyt on maanantai ja työpäivä, joten minun on rajoitettava tähän yksityiseen kirjeenaihtoon käyttämääni aikaa, vaikka se houkuttelisikin enemmän kuin virkapaperit.
Vielä sananen siihen, mitä sanoit minun asemastani täällä. – Vaikeuksia on ollut, sillä epäluottamus ja ennakkoluulot voitetaan vain jatkuvalla ponnistelulla, mutta nyt, 17 vuoden jälkeen, toivon että kukaan ei täällä ainakaan voi kieltää minulta sitä arvonantoa, jota rehelliset ja avoimet pyrkimykset aina ansaitsevat. Miehen, ihmisen, tulee toimissaan aina olla läpinäkyvä; motiivien puhtauden suhteen ei saa syntyä mitään epäilyksiä. – Se on ollut ja tulee olemaan minun ohjelmani elämässä! Kun vielä lisätään pyrkimys käsitellä ristiriitaisia mielipiteitä ja intressejä kärsivällisesti ja sovittelevasti, silloin kun sellaisia muodossa tai toisessa tulee esiin, niin siinä on luonteva peruste sille yleisen mielipiteen arvostukselle, jota minä kirjeesi mukaan Norjassa nautin.
Mutta kuten sanottu, aikaa on vähän – ja lopetan sydämellisiin terveisiin meiltä kaikille, mukaan lukien Fannyn ystävänsuudelma Alexandralle ja minun kunnioittava tervehdykseni anopillesi.
Kirjoita taas kun voit
Alati uskolliselle sedällesi A. Mechelin
Alma pyytää lisäämään, että hän lähettää tänään vain terveisiä.
Original (transkription)
|30|
Christiania d. 30 Sep
1867
Gode Leo!
Jag ber dig och Alexandra påräkna full
reciprocitet i de känslor af tacksamhet och saknad
Du, med anledning af edert tyvärr altför korta
besök i Christiania, så vänligt uttryckt i ditt
bref från Stockholm af d. 26te. Hos oss alla,
gamla som unga, skall minnet af eder vistelse
här qvarstå i ljufa drag. När vi måndags qvällen
samlades vid thebordet, kunde på hvarje ansigte
tydligt läsas den saknad, eder bortresa natur-
ligtvis måste väcka. Under den bitande nordan-
vinden om tisdagen tänkte vi på eder, specielt
med afseende å färden öfver WenernVänern, för
hvilken Du fick plikta med ett illamående.
Om detta hade inträffat på Munkedammen,
skulle jag, med stöd af egen erfarenhet, absolument
|2|
och utan betänkande hafva rekommenderat
kalla omslag, såsom enda probata och tilli-
ka oskadliga medel mot denslags halsåkomma.
Att Du, ehuru illamående, besörjde vexel-
remissen från Stockholm, var verkeligen mera än
jag hade väntat. Almas andel deri skall be-
riktigas. – Om oss är för resten nu föga att
tillägga. Fanny jemte Alma och barnen gjorde
i går, Söndag, f. m.förmiddag en excursion i vagn till
den s.k. Frognerskogen, medan jag fr.från kl. 8 till
½ 2 var ute på LindöenLindøya, derifrån jag medbragte
2ne första priser, det ena vunnet med fem skott
i pricken på 250 alns afstånd, – det andra med
tvenne hjertskott på löpande tafla och 150
alns afstånd. Man sköt dessutom på 800 alnar,
men utan Praemie. – Det var söndagens förströ-
else, nu är det måndag och arbetsdag, hvarföre
jag något måste inskränka tiden för denna
correspondance de coeur, ehuru den skulle
tilltala mera än embetspapper.
Ännu ett ord i anledning af ditt yttrande om m
ställning härstädes. – Den har haft sina svårigheter,
ty misstro och fördomar bekämpas blotttillagt med uthållande
ansträngning; men nu, efter 17 års vistelse i landet,
hoppas jag ingen här åtminstone kan neka mig den
aktning, ett redligt och öppet sträfvande alltid förtje-
nar. – Mannen, menniskan måste städse i ens hand-
lingar vara synlig; motivernas renhet bör aldrig
kunna dragas i tvifvel. – Detta har varit och blir
mitt program i lifvet! – Lägg härtill bemödandet, att
med skonsamhet och lämpa behandla stridiga åsigter
och intressen, när sådana vilja göra sig gällande i en
eller annan form, så finner du kanske en naturlig
förklaringsgrund till den ställning i allmänna omdömet,
jag enligt ditt bref skulle åtnjuta i Norge.
Men som sagdt: tiden är kort – och jag slutar
med allervänligaste helsningar från oss alla, innefat-
tande deri un baiser amical de Fanny pour Alexandra
och min vördnadsanmälan till din svärmor.
Skrif åter när Du kan till din oföränderligt
tillgifne onkel
A. Mechelin
Alma ber mig tillägga, att hon för idag endast bifogar helsningar.
Christiania d. 30 Septembertillagt av utgivaren 1867
Gode Leo!
Jag ber dig och Alexandra påräkna full reciprocitet i de känslor af tacksamhet och saknad Du, med anledning af edert tyvärr altför korta besök i Christiania, så vänligt uttryckt i ditt bref från Stockholm af d. 26te. Hos oss alla, gamla som unga, skall minnet af eder vistelse här qvarstå i ljufa drag. När vi måndags qvällen samlades vid thebordet, kunde på hvarje ansigte tydligt läsas den saknad, eder bortresa naturligtvis måste väcka. Under den bitande nordanvinden om tisdagen tänkte vi på eder, specielt med afseende å färden öfver WenernVänern, för hvilken Du fick plikta med ett illamående. Om detta hade inträffat på Munkedammen, skulle jag, med stöd af egen erfarenhet, absolument
fr. absolut|2| och utan betänkande hafva rekommenderat kalla omslag, såsom enda probata
lat. beprövade och tillika oskadliga medel mot denslags halsåkomma.
Att Du, ehuru illamående, besörjde vexelremissen från Stockholm, var verkeligen mera än jag hade väntat. Almas andel deri skall beriktigas. – Om oss är för resten nu föga att tillägga. Fanny jemte Alma och barnen gjorde i går, Söndag, f. m.förmiddag en excursion i vagn till den s.k. Frognerskogen, medan jag fr.från kl. 8 till ½ 2 var ute på LindöenLindøya, derifrån jag medbragte 2ne första priser, det ena vunnet med fem skott i pricken på 250 alns afstånd, – det andra med tvenne hjertskott på löpande tafla och 150 alns afstånd. Man sköt dessutom på 800 alnar, men utan Praemie. – Det var söndagens förströelse, nu är det måndag och arbetsdag, hvarföre jag något måste inskränka tiden för denna correspondance de coeur
fr. privatkorrespondens, ehuru den skulle tilltala mera än embetspapper.
|3|Ännu ett ord i anledning af ditt yttrande om mintillagt av utgivaren ställning härstädes. – Den har haft sina svårigheter, ty misstro och fördomar bekämpas blott med uthållande ansträngning; men nu, efter 17 års vistelse i landet, hoppas jag ingen här åtminstone kan neka mig den aktning, ett redligt och öppet sträfvande alltid förtjenar. – Mannen, menniskan måste städse i ens handlingar vara synlig; motivernas renhet bör aldrig kunna dragas i tvifvel. – Detta har varit och blir mitt program i lifvet! – Lägg härtill bemödandet, att med skonsamhet och lämpa behandla stridiga åsigter och intressen, när sådana vilja göra sig gällande i en eller annan form, så finner du kanske en naturlig förklaringsgrund till den ställning i allmänna omdömet, jag enligt ditt bref skulle åtnjuta i Norge.
Men som sagdt: tiden är kort – och jag slutar med allervänligaste helsningar från oss alla, innefattande deri un baiser amical de Fanny pour Alexandra
fr. en vänskaplig kyss från Fanny till Alexandra och min vördnadsanmälan till din svärmor.
Skrif åter när Du kan till din oföränderligt
tillgifne onkel A. Mechelin
Alma ber mig tillägga, att hon för idag endast bifogar helsningar.