27.3.1866 Robert Montgomery–LM

Hvad verkan ditt vänliga bref af den 25 jemte innelykte kärkomna porträtter utöfvade här uppe i 3. Arlington Str.Street finna Du deraf att den mest trögskrifvande bland dina många vänner omedelbarligen sätter sig ned att besvara detsamma. Stor tack på hustruns och egna vägnar för porträtterna. Edert kort är särdeles lyckadt och bildar just en angenäm liten bild, ”a very nice one”en. ”en mycket trevlig en”, som man skulle saga här. ”Vedergällningen” kan jag med bästa vilja i verlden ännu icke sända, emedan vi icke utfört den oupphörligt tillernade sittnings ceremonin. Men såsnart den här tjocka gråpelsen som hänger oss Londonbor öfver hufvudena ”lättar upp” litet, så skola vi väl bege oss till Didéris officin härstädes för att försöka vår lycka, hvarefter Ni ofördröjligen komma att hugnas med konterfejet. Lilla Gremainssvårtytt snälla nuna var oss också synnerligen välkommen, ehuru hennes artist gjort sin sak bra mycket sämre.

Du är en oförliknelig brefskrifvare, min Bror. De pikantaste saker tilldraga sig enkom för att gifva stoff åt din lekande penna. Huru stor måste ej din rikedom vara när Du efter 14 dars skiljsmessa har att för ett litet privat bref bestå 2 stora skandaler och dessutom en politisk middag hos sjelfvaste Jules Favre. Jag afvundas Dig i sanning. Men så har Du också haft lyckan att lefva i Paris. Här gör man icke i sådant der. Men i stället slukar man med den glupskaste aviditéfr. girighet allt hvad deraf kan importeras ”from abroad”en. ifrån utlandet. I synnerhet allt hvad som stöter på skandal och immoralitéfr. omoral är för dessa alvarliga och sedesamma gentlemen and ladiesen. herrar och damer en innerlig hugnad att förnimma särdeles när de kollektivt och induviduellt tycka sig kunna två sina egna händer. Jag tycker just hvilka Aoh-Aoh! och horrible!en. hemskt! här med hemlig förnöjelse skola uppstemmas när Mondys historia blir känd. Besannar den sig till hela sin vidd, så är den verkligen också i sin mån ett dåligt omen.

Ja, Ja, mycket häntyder på att tredje Napoleons sol är i sjunkande. Jag regretterarfr. sörjer det ej, men må de som sedan taga rodret i detta [...]oläslig/saknad text sköna land föra det med mera ära än 1848 års republikaner.

Här är för närv.närvarande ganska ”dull”en. tråkigt. Saisongen är ännu icke börjad och i Parlamentet har diskussioner ännu icke erbjudit mycket af intresse. Reformboken har icke hunnit längre än till andra läsningen hos ”Commons”en. Brittiska underhuset. Tills vidare har det sett mörkt ut för den. Den har stött på detta tröga sega motstånd som är det värsta af allt. Med undantag af några andraganden af M^r Lowe har oppositionen ännu sparat krut och mest framskjutit lätta trupper såsom t. ex. Lord Grosvenor, en politisk obetydlighet, men son till Englands rikaste peer Markisen af Westminster, hvarför Disraeli funnit honom lämplig som figurant. För öfrigt har man sökt upplysningar och begärt statistik, hvilket i fredags gaf Gladstone anledning till följande vackra ord, ”tillagt av utgivarenI object to the idea of|4| dealing with these statistics as if we were ascertaining the numbers of an invading army. The people who will be admitted to the franchise are our fellow-subjects, our fellow Christians, our own flesh and blood – men landed to the skies for their good conduct – men who have borne destitution starvation almost, with a patience which is a lesson to all.”en. Jag motsätter mig tanken att behandla denna statistik som om vi fastställde siffrorna på en invaderande armé. De människor som tilldelas rösträtt är våra medundersåtar, våra medkristna, vårt eget kött och blod - män vars goda uppförande bereder dem en plats i himlarna – män som har uthärdat nöd, svält nästan, med en uthållighet som är ett föredöme för alla. Måhända skall saken få bättre fart efter påskferierna, ty man förbereder både här och annorstädes i landet stora meetings. De liberala bladen äro ännu fulla af hopp. Men Times egnar vanligen minst 2 ½ spalt att öfverhopa förslaget och Gladstone med det värsta ovett, då och då uppblandadt med iskallt hån. Den stora vigtiga saken tyckes icke det ringaste röra denna Mogul bland tidningar. Jag förargar mig hvar morgon öfver dess skandaler, så att thét icke vill gå ned.

Skulle jag vara Engelsmannen, så kunde jag icke sluta detta bref utan några ord om den märkvärdiga boat-race som nyss egde rum här d. v. s.det vill säga den årliga kapprodden emellan utvalde af Oxford &och Cambridge universiteter ett camraderisvårtytt som gett anledning till långa artiklar i alla tidningar, men som jag är gammal finne och Du ingen ex professo sjökarl så dispenserar jag mig derifrån Dig till fromma. I stället vill jag berätta Dig att vi tufftsvårtytt meditera äktenskapsskillnad för någon tid – visst icke för att följa Fru Linders illustra exempel, men emedan Constance verkligen måste i längden få odrägligt tråkigt här, då jag hela dagen är skiljd från henne, sysselsatt som jag är å B.British Museum. Men får se huru detta kan arrangeras. Tills vidare säger jag med skalden το δε ον τετελεςμενον Εςταιsvårtytt. Helsa varmt din hustru och Linders samt Frosterus’ från oss båda.

Lycklig lossning från Paris. Skänk mig snart nöjet af ett bref. Tack för bestyret med Runebergs dikter.