29.5.[1860] Nikolai & Lilly Steven-Steinheil–LM

29.5.[1860] Nikolai & Lilly Steven-Steinheil–LM

Svensk text

Käre herr Mechelin!

Stort tack för Era brev som har glatt mig mycket. Det gläder mig att allt har gått som Ni önskat och jag hoppas att Era förehavanden också lyckas framöver. Jag hoppas att Ni håller Ert löfte och att Ni kommer att hälsa på oss på sommaren och helst rätt snart. Nu skriver jag bara ett par rader men nästa gång mer. Jag önskar Er att Ni får trevligt nu under festiviteterna.

Er tillgivne
N. Steven

skrivet av Lilly Steven-SteinheilFör att bevisa att Nikolai ändå erinrar sig Er – om än med några få rader, översänder jag detta brev till Er. Brevet och dess innehåll måste jag tyvärr och till min stora förtret ha kvar då Emilies resa inte blev av eftersom det inte avgick någon ångbåt. Men jag visste ingenting därom och därför skickade jag brevet och pengarna till Emilie redan i lördags. Därför nämnde jag ingenting om detta i mitt brev då jag antog att Ni skulle få det här brevet tidigare. Hade jag anat att Er farbror reser så hade jag skickat min skuld med honom. Men när jag fick veta om det var det för sent.

Nu måste skulden vara kvar tills Ni själv kommer och den dagen är gudskelov inte mera långt borta. Om Ni inte ändrar Era planer igen. Jag tänkte nämligen att Ni kanske gärna skulle vara med på bröllopet. Men bröllopet äger rum först på Leo-dagen den 28 juni. Förresten tycker jag att Ni redan kunde komma den 15 och så kunde Ni också vara med på bröllopet. Ni kommer väl åtminstone att offra fjorton dagar för vår skull, icke sant? Annars får jag inte njuta mycket av Ert sällskap då Ni väl också kommer att vara mycket i staden. Där finns ju också människor som gärna får besök av Er! Då vädret i söndags var fint åkte jag in till staden, trots förbudet, och gick i kyrkan där konfirmationen ägde rum. Ända till klockan fyra pinades de stackars barnen och hela tiden dundrade han på dem som om de skulle ha varit de värsta syndarna. Och jag är övertygad om att varenda en var glad när befrielsetimmen äntligen var nära. Jag var mycket överraskad över att se Aline Ekström i kyrkan. Hon har embellerat till den grad att hon inte är underlägsen sin syster när det gäller skönhet. Systern har gått ner i vikt och blivit avsevärt blekare, vilket förstås är klädsamt. Ekströms tänkte hälsa på oss snart. Jag är mycket nyfiken på om I. kommer med då. Jag skulle önska att hon inte kommer, då vi ännu står i ett spänt förhållande till varandra. Hur kommer hon väl att bete sig mot Er – antagligen träffas Ni – men inte på bröllopet – det skall bara firas i familjekretsen. Men dagen efter äger en grandios bal rum. Jag skulle önska att jag kunde delta, bara för att observera er båda. –

Igår på eftermiddagen kom jag, Pockus och Karl Rothe tillbaka till Karhusuo. Min svärmor åkte inte till Villmanstrand då hon har frossa. Barnen skickar jag bort först imorgon då Nikolai och Eneberg kommer tillbaka från Ristseppälä tidigast ikväll.

För denna gång räcker det med mitt klotter. Jag berättade ju redan vad som var anledningen till att jag skrev. Knappast kan jag ännu vänta mig ett brev från Helsingfors, eller hur? Och nu önskar jag Er glada och lyckliga dagar. Och Er oföränderliga Lilly önskas ett snart och glatt återseende med sin käre vän.

Många hjärtliga hälsningar till Era närmaste.

Pockus bad mig översända tusen hälsningar och han är mycket glad över att Ni kommer rätt snart.

Finsk text

Ingen text, se faksimil eller transkription.

Original (transkription)

|1|

Lieber Herr Mechelin!

Vielen Dank für Ihre Briefe die mich sehr er-
freut haben, daß alles nach Wunsch gegangen
ist und möchte es Ihnen auch ferner glücken
in Ihren vorhaben. Ich hoffe daß Sie Ihr ver-
sprechen halten werden und uns diesen Sommer
und das noch recht balde besuchen werden
ich schreibe Ihnen jetzt nur ein paar Zeilen
denn nächstens mehr. Wünsche Ihnen viel
vergnügen jetzt bei den Festewiteten.

Ihr ergebener
NStewen

Liebster Freund! Hiebei folgt meine
kleine Schuld; Sie werden meinen lang-
weiligen Brief wohl schon erhalten haben
den ich am Sonnabend abschickte.
Es grüßt Sie Ihre Lilli.
struket

|2|

Um Ihnen zu beweisen daß Nicolay
sich doch Ihrer – wenn auch mit einigen
Zeilen errinnert, so überschick ich Ihnen
diesen Brief der zu meinem großen
Ärger sammt seinem Ihnhalte liegen
bleiben mußte, denn da kein Dampf-
Boot ging so unterblieb auch Emilie ihre
Reise, von dem ich aber nichts mußte
und den Brief sammt dem Gelde
an Emilie am Sonnabend schon zu-
schickte, daher ich auch nichts in mei-
nem Briefe davon erwähnte weil
ich vermuthete daß Sie diesen, früher
erhalten würden. Hätte ich geahnt
daß ihr oncel reist so hätte ich mit
ihm meine Schuld geschickt, ich erfuhr es
aber erst dann als es zu spät war.

Nun muß aber die Schuld bleiben bis Sie
selbst kommen und da ist ja Gottlob
nicht mehr so weit hin, wenn Sie Ihren
Vorsats nicht wieder verändern, denn
ich habe mir gedacht daß Sie vielleicht
die Hochzeit gerne mitmachen würden,
die wird aber erst am Leo Tage, den
28ten Juni stattfinden. Übrigens find ich, Sie
|3| könnten schon den 15ten kommen
und dabei auch die Hochzeit mitmachen,
denn vierzehn Tage werden Sie doch
wenigstens uns opfern, nicht wahr?
sonst hab ich ja nichts von Ihnen, da Sie
wohl auch viel zur Stadt werden,
denn da sind ja auch Menschen denen
Ihr Besuch lieb ist! Da Sonntag das
Wetter schön war, so fuhr ich zur
Stadt, trotz dem Verbot, und ging
zur Kirche wo die Confirmation statt-
fand. Bis vier Uhr wurden die armen
Kinder gequält, und während der
ganzen Zeit donnerte er ihnen vor
als wenn sie die ärgsten Sünder
gewesen wären, und bin ich über-
zeugt das Jedes von ihnen froh war
endlich der Befreiungs Stunde nah zu sein.
Ich war sehr überrascht Aline Ekström
in der Kirche zu sehen; sie hat so
embellirt daß sie der Schwester an Schön-
heit gar nicht nachsteth, die sehr abge-
nommen und bedeutend blaßer geworden
welches ihr natürlich kleidet. Ekströms
wollten uns bald besuchen ich bin sehr
|4| neugierig ob I: dann mitkommt; ich
wünschte es nicht, denn zwischen
uns – ist noch immer ein gespanntes
Verhältniß. Wie sie sich wohl gegen Sie
benehmen wird – wahrscheinlich treffen
Sie sich – wohl nicht auf der Hochzeit –
denn die soll nur en famille gefei-
ert werden, den Tag darauf wird
aber ein grandioser Ball stattfinden;
ich wünschte ihn mitzumachen, um
sie Beide zu beobachten.–.

Gestern Nachmittag kehrte ich mit Pocku
und Karl Rothe nach Karhusuo,
meine Schwiegermutter fuhr nicht nach
Willmanstrand, indem sie das kalte Fieber
hat. Die Kinder schick ich erst morgen weg
denn N: u E: kommen nicht vor heute
Abend aus Ristseppälä.

Für diesmal kann es genug sein mit
meiner Kritzelei ich sagte Ihnen schon aus
welchem Grunde ich es gethan. Ich kann
wohl keinen Brief mehr aus Helsingfors
erwarten oder wie? Und nun wünsch ich
Ihnen frohe glückliche Tage und ein baldi-
ges heiteres Widersehen mit ihrem lieben
Freunde Ihrer unveränderlichen Lilli.

Herzliche Grüße den lieben Ihrigen.

Pocku bittet Ihnen tausend Grüße zu überschicken
und freut sich sehr daß Sie schon bald kommen.

Dokumentet i faksimil