14.6.1865 Adolf Mechelin–LM

Svensk text

|1|

Gode Leo!

Just nu inhändigade jag ditt bref af den 5te dennes, och går genast att besvara detsamma, på färsk gärning, som det heter; ty det är osäkert om jag nästa postdag skulle få tid dertill.

En premier lieufr. För det första. – tack för din Alexandras porträtt: vi finna det likaså intressant som vackert, – det kan Du gärna berätta din fästmö, ty en sådan komplimang från gamle onkel och Tante Fanny innehåller den renaste sanning. Ur hennes lugna blick framlyser en ädel själ – det kan man se, utan att vara särdeles stor fysionomist. Enfin, elle parait charmante – et je t’en félicite, mon cher ami!fr. Hon verkar charmerande helt enkel – och jag gratulerar dig, min käre vän.

Din och Alexandras rekommendation beträffande den unga Licentiaten kom en postdag för sent, såtillvida neml.nämligen att Wijk i går på förmiddagen redan blef installerad hos oss som landsman och tillkommande frände. Hans första inträde skedde dock under något egna förhållanden. Medan jag neml.nämligen satt på mitt arbetsrum, anmälde domestiken, att en Herr Wijk önskade|2| träffa mig, tilläggande, på min frågan om den anmälda, att det var en Candidat, hvaraf här i Christiania, som Du vet, finnes många, då hvarje Universitets examen slutar med namnet Candidat. Oskar, som just då var inne, mente att det måtte vara den Candidat Wijk, som är lärare vid det Institut, Oskar freqventerar. I denna tro gick jag ned och förmodade icke att i den ankomne träffa en landsman, helst hans med sakta röst framförda helsning ännu lemnade mig i ovisshet, om det var norska eller svenska han talte. Det varade imellertid ej länge, förän jag kom på det rena med sammanhanget, helst han framförde helsningar från dig och dina syskon. Från detta ögonblick ansåg jag mig berättigad att bedja Wijk gästa mitt hus, så länge han blir i Christiania, och det skulle vara mig särdeles kärt, om jag lyckades, i ett eller annat afseende, bidraga till hans trefnad härstädes. Att han är en likaså intresserad som hygglig ung man, har jag redan med nöje bemärkt. Hans vistelse i Sverige tyckes hafva varit kortare, än Du beräknat. För sina geologiska och mineralogiska sträfvanden torde han i Norge finna åtskilligt intressant.|3| Medan jag skrifver detta, är han ute på en excursion, men vi vänta honom hem till middagen.

Nu till edra resefunderingar. Jag är alldeles enig med dig, att en vistelse i Paris på en gång måste erbjuda nytta och nöje och vill härtill blott vidfoga den önskan, att eder resa absolumentfr. nödvändigtvis måtte ställas öfver Christiania, hvilket just icke heller blir någon stor krok, i det vägen öfver Stockholm och Göteborg är ganska beqväm till Christiania och härifrån kan resan fortsättas till continenten med ångfartyg öfver Köpenhamn och Lybeck eller härifrån direkte till Lybeck eller Hamburg, allt med comfortabla ångfartyg. – Min yttrade önskan att bivista ditt bröllop skall jag söka realisera såframt jag icke redan i Juli eller Augusti skulle nödgas göra en resa till Finl.Finland och Petersburg, för att få Oskar in i någon läroanstalt, der han till nästa år kunde vinna det inträde i Marine Kadet Korpsen nödvändiga kunskapsförråd, speciellt i ryskan, som ännu utgör hans svaga sida. Oskar har neml.nämligen redan länge yttrat lust för marinen, och denna lust har hellre till- än aftagit, sedan han fått se sig om på en rysk örlogsman och något lärt känna lifvet ombord. Saken är den, att då jag, efter erhållet telegram från Amiral Sepanskij från Plymouth, reste till|4| Christiansand för att möta och emottaga eskadern med Tronföljarens lik ombord, följde Oskar med och blef snart en sådan favorit hos alla dignitärer, att Amiralen bad att få gossen med till Petersburg, hvilket jag dock afprutade, således att Oskar ombord på Amiralsskeppet gick endast till Nyborg på Fyn, derifrån han – öfver Köpenhamn – efter en veckas bortavaro återvände hem. – I händelse Oskar, genom umgänge med ryssar i Helsingfors eller Sveaborg, samt läsning för någon marine offiser derstädes kunde, med specielt afseende å ryska språket, under nästkommande vinter förberedas till Marine K. KKadet Korpsen, skulle jag visserligen preferera detta; ty då kunde han bli mogen att i nästa Juni gå ombord på det för marine aspiranters pröfvo-resa bestämda fartyg. För att träffa arrengement härom, blir jag, som sagt, troligtvis tvungen att resa sist i Augusti till HforsHelsingfors och PburgPetersburg. Det skulle särdeles glädja mig, om jag derjemte fick tillfället att bivista ditt bröllop. Vill Du imellertid, – om tillfälle gifves, consultera någon flottofiser angående möjligheten att derstädes förbereda Oskar, så gör Du mig en stor tjenst. Han har läst ungefär allt som fordras för inträde i Marine K. KKadet Korpsen, men det lärda borde nu, afseende å Korpsens pensum, genomgås på ryska, efter något förberedande ryskt språkstudium. – Jag lyckönskar dig till vunnen ordinarie tjenst i Senaten. Mången har tjent längre som extra. – Slutligen bifogar jag varma helsningar från oss alla – och till eder alla.

Din alltid tillgifne

farbror Adolf

d.den 16 Juni. P.S.Post Scriptum Då detta bref icke hann afgå den 14de tillägger jag här ännu helsningar från Wijk. Han mår väl och fortsätter dagligen sina mineralogiska excursioner. – Jag begär en permission på 6 veckor för en resa i Augusti till Finl.Finland och Petersburg. Om ditt bröllop kunde bli i början eller medlet af SeptbrSeptember, vore jag troligen i tillfälle att bivista det. I alla fal hoppas jag få träffa eder. Oskar följer med.

Af

Finsk text

Leo hyvä!

Juuri nyt sain käteeni kirjeesi 5. päivältä, ja käyn heti vastaamaan, suorilteen, niin kuin sanotaan, sillä on epävarmaa, ehtisinkö tehdä sitä seuraavana postipäivänä.

Ensiksi, kiitos Alexandrasi kuvasta, se on yhtä kiinnostava kuin kauniskin. Tämän voit kernaasti kertoa morsiamellesi, sillä sellainen kohteliaisuus vanhalta sedältä sekä Fanny-tädiltä on täyttä totta. Hänen rauhallisesta katseestaan loistaa jalo sielu - sen voi nähdä vaikkei olisi suuri fysionomisti. Yksinkertaisesti, hän näyttää ihanalta, ja onnittelen sinua, hyvä ystäväni!

Sinun ja Alexandran suositus nuoren lisensiaatin suhteen tuli yhden postipäivän liian myöhään, sillä Wijk kiinnitettiin meille jo eilen aamupäivällä, maanmiehenä ja tulevana sukulaisena. Hänen ensimmäinen sisääntulonsa tapahtui kuitenkin hieman erikoisella tavalla. Istuin nimittäin työhuoneessani, kun kotiapulainen tuli ilmoittamaan, että eräs herra Wijk haluaisi tavata, ja kun kysyin tästä henkilöstä, apulainen lisäsi, että hän on kandidaatti, ja niitä täällä Kristianiassa kuten tiedät on paljon, sillä kaikki yliopistolliset tutkinnot loppuvat kandidaatti -sanaan. Oskar, joka juuri oli tässä sisällä, arveli että se on ehkä kandidaatti Wijk, joka on opettajana hänen oppilaitoksessaan. Tässä uskossa menin vastaan, enkä odottanut näkeväni tulijassa maanmiestäni, etenkin kun hänen hiljaisella äänellä lausumansa tervehdys jätti vielä minut epävarmaksi, puhuiko hän norjaa vai ruotsia. Ei mennyt kuitenkaan kauaa ennen kuin pääsin selville asiantilasta, vallankin kun hän esitti terveiset sinulta ja sisariltasi. Sinä hetkenä katsoin, että minulla on aihetta pyytää Wijk vieraakseni talooni siksi ajaksi kun hän on Kristianiassa ja minulle olisi oikein mieluisaa, jos siinä tai tässä asiassa onnistuisin tekemään hänen olonsa täällä viihtyisäksi. Olen ilokseni havainnut, että hän on yhtä innostunut kuin miellyttäväkin nuori mies. Hänen Ruotsissa olonsa näyttää jääneen lyhyemmäksi kuin mitä arvelit. Norjasta hän varmaankin löytää paljon kiinnostavaa geologisten ja minerologisten hankkeidensa kannalta. Nyt tätä kirjoittaessani hän on ulkona ekskursiolla, mutta odotamme häntä kotiin päivälliselle.

Nyt teidän matkasuunnitelmiinne. Olen täysin samaa mieltä kanssasi, että oleskelu Pariisissa tarjoaisi samalla kertaa sekä hyötyä että huvia ja lisäämme vain sen toiveen, että matkanne täytyy ehdottomasti käydä Kristianian kautta. Se ei loppujen lopuksi ole suuri mutka, reitti Tukholman ja Göteborgin kautta tänne Kristianiaan on varsin mukava ja täältä voitte jatkaa mannermaalle höyrylaivalla Kööpenhaminan ja Lyypekin kautta tai suoraan Lyypekkiin tai Hampuriin, mukavia höyrylaivoja kaikki. – Koetan toteuttaa esittämäni haaveen olla vieraana häissänne, ellei minun sitten tarvitse jo heinä- tai elokuussa matkustaa Suomeen ja Pietariin saadakseni Oskar johonkin oppilaitokseen, jossa hän seuraavan vuoden aikana voisi saada merikadettikuntaan tarvittavat tiedot erityisesti venäjän kielessä, joka yhä on hänen heikko kohtansa. Oskar on nimittäin ilmaissut halunsa päästä laivastoon ja tämä halu tuntuu pikemmin vain voimistuneen eikä heikentyneen sen jälkeen kun hän on saanut nähdä venäläisiä merisotilaita ja jonkin verran kokenut elämää laivalla. Kävi nimittäin niin, että kun minä saatuani sähkeen amiraali Sepanskilta Plymouthista matkustin Kristiansandiin tapaamaan ja ottamaan vastaan eskaaderia, joka kuljetti kruununperillisen ruumista, Oskar seurasi mukana ja hänestä tuli heti kaikkien arvohenkilöiden suosikki niin että amiraali pyysi saada viedä pojan mukanaan Pietariin, josta minä tingin niin että Oskar matkasi amiraalilaivassa vain Nyborgiin, Fyenillä, josta hän – Kööpenaminan kautta – viikon poissaolon jälkeen palasi kotiin.

Jos Oskar ensi talvena venäläisten kanssa Helsingissä tai Viaporissa seurustellen sekä jonkun meriupseerin johdatuksella siellä lukien, voisi ensi talvena erityisesti venäjän kielen osalta valmistautua keisarillista laivastoa varten, niin minä pitäisin sitä ensisijaisena.Silloin hän pystyisi ensi kesäkuussa menemään laivaston kokelaiden koematkaa varten määrätylle alukselle. Tämän asian järjestämiseksi minun lienee, kuten sanottua, pakko matkustaa viimeistään elokuussa Helsinkiin ja Pietariin. Olisin erittäin iloinen, jos voisin silloin olla vieraana häissänne. Jos sinä tällä aikaa voisit, ja olisi tilaisuus keskustella jonkun sikäläisen meriupseerin kanssa mahdollisuuksista tarjota Oskarille siellä valmennusta, tekisit suuren palveluksen. Hän on nyt lukenut suurin piirtein kaiken mitä vaaditaan keisarilliseen laivastoon, mutta opittu pitäisi nyt käydä kadettikunnan määräysten mukaan läpi venäjäksi, jonkinlaisten valmistavien kieliopintojen jälkeen. – Onnittelen sinua saamastasi vakituisesta virasta Senaatissa. – Moni on palvellut ylimääräisenä pidempäänkin. Lopuksi lähetän meiltä kaikilta terveiset teille kaikille

sinun aina uskollinen

setäsi Adolf

16. kesäkuuta

Koska tämä kirje ei ehtinyt lähtemään 14. päivä, lisään tähän vielä terveiset Wijkiltä. Hän voi hyvin ja jatkaa päivittäin mineralogisia ekskursioitaan. Minä pyydän kuuden viikon lomaa elokuussa matkustaakseni Suomeen ja Pietariin. Jos teidän häänne ovat esimerkiksi syyskuun alussa, luulisin voivani osallistua niihin. Joka tapauksessa toivon voivani tavata teidät. Oskar tulee mukana.

Af.

Original (transkription)

|1|

Gode Leo!

Just nu inhändigade jag ditt bref af den 5te dennes,
och går genast att besvara detsamma, på färsk gärning, som det
heter; ty det är osäkert om jag nästa postdag skulle få tid dertill.

En premier lieu – tack för din Alexandras porträtt:
vi finna det likaså intressant som vackert, – det kan Du gärna
berätta din fästmö, ty en sådan komplimang från gamle onkel
och Tante Fanny innehåller den renaste sanning. Ur hennes lugna
blick framlyser en ädel själ – det kan man se, utan att vara
särdeles stor fysionomist. Enfin, elle parait charmante – et je
t’en félicite, mon cher ami!

Din och Alexandras rekommendation beträffande den
unga Licentiaten kom en postdag för sent, såtillvida neml.nämligen att
Wijk i går på förmiddagen redan blef installerad hos oss
som landsman och tillkommande frände. Hans första inträde skedde
dock under något egna förhållanden. Medan jag neml.nämligen satt
på mitt arbetsrum, anmälde domestiken, att en Herr Wijk önskade
|2| träffa mig, tilläggande, på min frågan om den anmälda, att
det var en Candidat, hvaraf här i Christiania, som Du vet,
finnes många, då hvarje Universitets examen slutar med namnet
Candidat. Oskar, som just då var inne, mente att det måtte
vara den Candidat Wijk, som är lärare vid det Institut,
Oskar freqventerar. I denna tro gick jag ned och förmodade
icke att i den ankomne träffa en landsman, helst hans
med sakta röst framförda helsning ännu lemnade mig i ovisshet,
om det var norska eller svenska han talte. Det varade imel-
lertid ej länge, förän jag kom på det rena med samman-
hanget, helst han framförde helsningar från dig och dina
syskon. Från detta ögonblick ansåg jag mig berättigad att
bedja Wijk gästa mitt hus, så länge han blir i Christiania,
och det skulle vara mig särdeles kärt, om jag lyckades, i ett eller
annat afseende, bidraga till hans trefnad härstädes. Att han
är en likaså intresserad som hygglig ung man, har jag redan
med nöje bemärkt. Hans vistelse i Sverige tyckes hafva
varit kortare, än Du beräknat. För sina geologiska ochtillagt mineralogiska
sträfvanden torde han i Norge finna åtskilligt intressant.
|3| Medan jag skrifver detta, är han ute på en excursion, men
vi vänta honom hem till middagen.

Nu till edra resefunderingar. Jag är alldeles enig med dig,
att en vistelse i Paris på en gång måste erbjuda nytta och nöje
och vill härtill blott vidfoga den önskan, att eder resa absolu-
ment måtte ställas öfver Christiania, hvilket just icke heller
blir någon stor krok, i det vägen öfver Stockholm och Göteborg är
ganska beqväm till Christiania och härifrån kan resan fortsättas
till continenten med ångfartyg öfver Köpenhamn och Lybeck eller
härifrån direkte till Lybeck eller Hamburg, allt med comfor-
tabla ångfartyg. – Min yttrade önskan att bivista ditt bröllop
skall jag söka realisera såframt jag icke redan i Juli eller Augusti
skulle nödgas göra en resa till Finl.Finland och Petersburg, för att få
Oskar in i någon läroanstalt, der han till nästa år kunde
vinna det inträde i Marine Kadet Korpsen nödvändiga kun-
skapsförråd, speciellt i ryskan, som ännu utgör hans svaga sida.
Oskar har neml.nämligen redan länge yttrat lust för marinen, och denna
lust har hellre till- än aftagit, sedan han fått se sig om på en rysk
örlogsman och något lärt känna lifvet ombord. Saken är den, att då
jag, efter erhållettillagt telegram från Amiral Sepanskij från Plymouth, reste till
|4| Christiansand för att möta och emottaga eskadern med Tronföljarens
lik ombord, följde Oskar med och blef snart en sådan favorit hos
alla dignitärer, att Amiralen bad att få gossen med till Petersburg,
hvilket jag dock afprutade, således att Oskar ombord på Amirals-
skeppet gick endast till Nyborg på Fyn, derifrån han – öfver
Köpenhamn – efter en veckas bortavaro återvände hem. – I händelse
Oskar, genom umgänge med ryssar i Helsingfors eller Sveaborg, samt
läsning för någon marine offiser derstädes kunde, med specielt af-
seende å ryska språket, under nästkommande vinter förberedas till
Marine K. KKadet Korpsen, skulle jag visserligen preferera detta; ty då kunde
han bli mogen att i nästa Juni gå ombord på det för marine aspi-
ranters pröfvo-resa bestämda fartyg. För att träffa arrengement
härom, blir jag, som sagt, troligtvis tvungen att resa sist i Augusti
till HforsHelsingfors och PburgPetersburg. Det skulle särdeles glädja mig, om jag derjemte
fick tillfället att bivista ditt bröllop. Vill Du imellertid, – om tillfälle
gifves, consultera någon flottofiser angående möjligheten att derstädes förbe-
reda Oskar, så gör Du mig en stor tjenst. Han har läst ungefär allt som
fordras för inträde i Marine K. KKadet Korpsen, men det lärda borde nu, afseende
å Korpsens pensum, genomgås på ryska, efter något förberedande ryskt språk-
studium. – Jag lyckönskar dig till vunnen ordinarie tjenst i Senaten. Mången
har tjent längre som extra. – Slutligen bifogar jag varma helsningar
från oss alla – och till eder alla.

Din alltid tillgifne

farbror Adolf

d.den 16 Juni.
P.S.Post Scriptum Då detta bref icke hann afgå den 14de tillägger jag här ännu helsningar från Wijk. Han mår
väl och fortsätter dagligen sina mineralogiska excursioner. – Jag begär en permission på 6 veckor
för en resa i Augusti till Finl.Finland och Petersburg. Om ditt bröllop kunde bli i början eller medlet af
SeptbrSeptember, vore jag troligen i tillfälle att bivista det. I alla fal hoppas jag få träffa eder.
Oskar följer med.

Af

Dokumentet i faksimil