3.5.1868 LM–Adolf Mechelin
Finsk text
Helsinki 3. toukokuuta 1868
Hyvä Adolf-setä!
Vaikka avasinkin teatterista tullessani löytämäni Sedältä tulleen kirjeen aivan yksin, niin minun täytyy myöntää, että silti punastuin häpeästä, kun ajattelin, kuinka kauan olen lykännyt kirjeenvaihtovelvollisuuksieni täyttämistä – ja vielä enemmän minun täytyy hävetä sitä, että Setä ottaa hitauden tässä asiassa omaksi syykseen, vaikka vika on kokonaan minun puolellani. – Lukemattomia kertoja olen jo istunut alas kirjoittamaan – mutta aina sitten on joko jokin ylimääräinen este tai sitten henkinen tai ruumiillinen väsymys aiheuttanut keskeytyksen ja lykkäämisen. Mutta nyt tunnen itseni niin kovin piristyneeksi, että en halua lykätä vastaamista minuuttiakaan. Ensimmäiseksi minun täytyy kiittää tervetulleesta kirjeestä, ja sitten puhua Oskarista.
Kun Oskar nyt on jo pitemmän aikaa asunut Crusellin perheessä, havaitsin puolueettoman tarkastelun jälkeen, että olen erehtynyt herra Crusellin ominaisuuksien suhteen. Hänen vaimonsa ja anoppinsa, everstiluutnantin rouva Toll ovat, kuten Setä itsekin tietänee, rakastettavia ja arvostettavia henkilöitä. Mutta mies ei ole aivan oikealla tolalla – hän on jotenkin karkea ja egoistinen. Minä totesin sopivaksi perusteluksi sille, että Oskar siirtyy minun luokseni, ensinnäkin sen, että halusin hänen toipuvan minun perheeni hoivissa toipua kurkkukivusta ja kuumeesta, joka oli vienyt hänen voimiaan sekä mielialaansa ja toiseksi sen, että voisin osoittaa hänen käyttöönsä sen ullakkohuoneen, joka on ollut Torstenilla. Heti kun tämä päätös oli kypsynyt, toteutin sen ja siitä lähtien – maaliskuun puolivälistä – Oskar on ollut kiinteä osa perhettämme. Ja vaikken halua vähääkään kerskailla, niin minusta näyttää, kuin hänen mielialansa olisi muuttunut iloisemmaksi ja tietynlainen, opinnoissa hyvin tarpeellinen kotiutumisen tunne olisi alkanut yhä enemmän vahvistua pojan mielessä. Minun on myös lisättävä, että on ollut niin Alexandralle kuin minullekin suuri ilo, kun olemme saaneet nähdä, miten hän elää ja työskentelee – eikä häneltä tule puuttumaan mitään, mikä on hyödyllistä ja tarpeellista. Hän ei myöskään ole antanut meille vähintäkään aihetta tyytymättömyyteen eikä hänestä ole vähimmässäkään määrin ollutmeille vaivaa, minkä näin toivon sekä Sedän että Fanny-tädin noteeraavan. Oskarin täytyy luonnollisesti työskennellä hyvin ahkerasti, jotta hän pystyisi seuraamaan kaikkia oppiaineita, eikä luokkaopetuksen rinnalla annettavaa yksityisopetusta suomen kielessä, latinassa ja matematiikassa ole voitu välttää. Tämä on luonnollisesti lisännyt kustannuksia, mutta jos sen avulla voidaan saavuttaa se mitä toivon, että hänet voidaan siirtää 8. luokalle, niin se korvaa nuo menot, koska hän sen ansiosta pääsee vuotta aikaisemmin ylioppilaaksi ja koska opetus 8. luokalla on ilmaista.
Sellainen eloisa luonne kuin Oskar tarvitsee myös huvituksia, mikä on toteutettu niin että silloin kun aika on antanut myöten, hän on käynyt toisinaan meidän kanssamme, toisinaan Alman ja Milin kanssa meidän todella hyvässä teatterissamme – joskus taas on tehty retki Puotilaan nuorten Lindroosien kanssa. Kerran tehtiin myös hieman pitempi matka. Matkustin nimittäin pääsiäisenä hiljattain ostamalleni suurelle maatilalle Laitialassa, Hollolan pitäjässä ja otin Oskarin sekä Janne Lindroosin mukaani, molemmat suksien kera. Sellainen ei toivoakseni voinut olla muuta kuin piristävää. Oskarin asumista jatkossa ajatellen minulla on hyvä ehdotus. Olen kesäkuun alusta lähtien vuokrannut toisen, mukavamman huoneiston (Kruunuhaassa, samassa talossa jossa Antellit asuvat). Siinä on yksi minun kannaltani tarpeeton huone omalla sisäänkäynnillä ja eteisellä. Huone on melko suuri, niin että siinä mahtuu asumaan kaksikin nuorukaista. Ehdotankin, että Oskar asuisi siinä jonkun luotettavan ja vaatimattoman ylioppilaan kanssa, jonka ehkä pitäisi saada asunto ilmaiseksi sitä vastaan, että hän puhuu Oskarin kanssa aina suomea ja auttaa häntä opinnoissa. Muut kulut, siivouksen, ruoka-annokset ym. he voisivat laittaa puoliksi. Oskar tottuisi tällä tavoin ylioppilasmeininkiin ja kuitenkin hän asuisi seinän takana meidän kanssamme ja voisi milloin tahansa tulla meidän puolellemme – meidän perheemme jäsenenä. Pyydän, että Setä esittää aikanaan kantansa tähän minun ehdotukseeni, jolla on vielä sekin etu, että siitä ei koituisi suuria kustannuksia. – Mitä Oskarin tähänastisiin tileihin tulee, niin tulen siinä yhteydessä kun hän matkustaa täältä 1. kesäkuuta tienoilla, lähettämään täydellisen selvityksen. Mitään rahalähetystä sitä ennen ei tarvita. Kiitän kuitenkin aikaisemmista rahalähetyksistä Uudestakaupungista sekä Viipurista samoin kuin tänään vastaanottamastani 600 riikintaalarista, jotka minä kirjaan tilille.
Muihin asioihin päästäkseni, täällä olisi nykyään paljonkin kerrottavaa, niin julkisista kuin yksityisistäkin asioista. Elämme aikaa, jolloin mielialat ovat painuneet tavallista alemmas sen äärettömän hädän seurauksena, joka lähes koko maassa vallitsee – mutta on myös muita syitä. On valitettavasti monenlaisia merkkejä sellaisesta vaikutuksesta, joka on saanut monet isänmaalliset mielet joustamaan liikaa. Nyt vallitseva komento on monessa mielessä ahdistavaa ja epämiellyttävää, ja sitäkin vahingollisempaa, koska aineellinen puute on lamauttanut muuten varsin vahvan moraalisen vastarintamielen. Tästä kaikesta enemmän suullisesti!
Iloitsen nimittäin siitä näköalasta, että saisin toivottaa Sedän tervetulleeksi tänne elokuussa. Tuleeko käynti kreivi Adlerbergin luona johtamaan suotuisaan tulokseen, sitä minun on tällä hetkellä vaikea arvioida. Minä hiukan epäilen sitä – ainakin mitä henkilökohtaisiin vaikutelmiin tulee. Mutta kuten sanottu, mahdollisuuksia viran saamiseen täältä on etukäteen mahdotonta arvioida. – Kuten Setä tietäneekin, täällä on korkeimmassa hallinnossa tapahtunut merkittävä muutos, kun J.V. Snellman on saanut kolmen kuukauden virkavapauden, jonka jälkeen hän ilmeisesti saa lähteä. Trapp on toistaiseksi hoitamassa tehtävää – lopullista seuraajaa ei ole vielä määrätty. Valinta tapahtunee v. Bornin, Örnin sekä – Törnqvistin, Yhdyspankin toimitusjohtajan, välillä.
Minun yksityisissä asioissani ei ole tapahtunut muita muutoksia kuin jo ohimennen mainitsemani, että minusta on tullut kauniin ja toivoakseni hyvän maatilan omistaja. Laitiala sijaitsee Vesijärven rannalla lähellä Lahden tulevaa rautatieasemaa niin että sieltä on hyvät yhteydet niin Helsinkiin kuin Pietariinkin. Tilalla on noin 200 tynnyrinalaa peltoa ja saman verran niittyä tilan käytössä sekä 12 torppaa jotka tekevät 1 500 hevostyöpäivää sekä muut suoritukset – samoin erinomainen ja hyvin säästynyt metsä, riittävät kalavedet ja erinomaisen hyvä laidun. Koko pinta-ala on noin 2 300 tynnyrinalaa. Olutpanimo ja vesimylly kuuluvat myös taloon. Mutta itse kartanon rakennukset ovat rappiolla ja pellot tällä hetkellä vähemmän hyvin hoidetut, sillä edellinen omistaja, joka osti tilan velaksi 57 000 ruplalla, ei kyennyt huolehtimaan viljelystä. Minä olen maksanut 120 000 markkaa ja kun siihen joutunee vielä laittamaan jonkin verran pääomia, olen luultavasti afääriini sangen tyytyväinen.
Minun työmäärääni tämä lisäys ei tietenkään vähentänyt - tuon afäärin vaatimiin matkoihin sekä kirjeenvaihtoon kuluu melkoisesti aikaa. Muutoin nykyään on sellainen aika, jolloin itse kunkin täytyy pinnistää työkykyään tavallista enemmän. Olen jäsenenä erilaisissa johtokunnissa ja yhdistyksissä, osin liikeasioihin ja osin hyväntekeväisyystarkoituksiin liittyen, ja siksi minun täytyy jatkuvasti uhrata iltapäivät ja myöhäiset illatkin kokouksille – sen jälkeen kun olen aamupäivällä ollut 5-6 tuntia pankissa. Kirjeenvaihto, kirjanpito, matkat, lainopillinen kirjoitustyö osin pankin, osin omissa asioissa vievät sitten tarkoin sen vähäisen ajan, mitä vielä on jäljellä. Huomaan kyllä, että tällainen elämäntapa ei pitkän päälle voi olla hyväksi voimille ja terveydelle – mutta tällä hetkellä sitä ei voi välttää. Torsten on nyttemmin kotiutunut Helsinkiin ja uuteen toimeensa rautateiden pääkasöörinä. Robert taas on puolestaan tarttunut auraan. Hän oli ehdolla Viaporin linnoitusrykmenttiin, mutta paikan sai toinen – ja Robert on nyt sen sijaan tilanomistaja. Hän onnistui ostamaan varsin hyvän tilan Voipaalasta, Sääksmäen pitäjästä, Hämeenlinnan ja Tampereen välisen höyrylaivareitin varrelta, ja varsin kohtuullisin ehdoin,jotka ovat vain entisestään parantuneet, sillä osa kauppahinnasta sovittiin maksettavaksi vuosittaisena elinkorkona, ja myyjä kuoli kuukausi sen jälkeen kun Robert oli tehnyt kaupat. Robert muutti jo joitain viikkoja sitten ja hänen perheensä muuttaa 1. heinäkuuta. Meillä on kaikki syyt toivoa, että Robert tämän kaupan ja eläkkeensä turvin ei vain kykene tulemaan toimeen, vaan kykenee myös kokoamaan jonkin verran varallisuutta lapsilleen.
Minun perheeni on onneksi saanut olla terveenä, kun lavantauti on raivonnut niin maalla kuin kaupungissakin. Cely on kasvanut vanhempiensa suureksi iloksi ja on jo oikein puhelias sekä musikaalinen tyttö. Alexandra elää kotiaan ja hiljaista hyväntekeväisyystyötään varten. Onnellisempaa kotia kuin meidän ei liene helppo löytää.
Nyt riittää tämä kirjoittaminen! Yö on pitkällä ja lepo tarpeen. Meiltä kaikilta, ja aivan erityisesti Alexandralta ja piku Celyltä sydämellisimmät terveiset kaikille teille rakkaille sukulaisille. – Oskar tuli niin iloiseksi kirjeestä, sillä hän oli jo kauan kaivannut kuulumisia kotoaan, jonka hän niin odottaa näkevänsä jälleen. Hän ei ehdi kirjoittaa tähän postiin, mutta tehnee sen pian. – Minä sulkeudun Sedän ja Fanny-tädin suosioon, teidän vilpittömästi uskollinen
L. Mechelin
Original (transkription)
d. 13 Mai 1868.tillagt senare
Helsingfors den 3 Maj 1868.
Bästa Farbror Adolf!
Ehuru jag, vid hemkomsten från teatern påträf-
fande Farbrors bref, uppbröt det i största ensamhet,
måste jag tillstå att jag likväl kom att rodna af blyg-
sel vid tanken på huru länge jag underlåtit mina
korrespondentpligters uppfyllande, – och ännu mera
måste jag skämmas då Farbror tillskrifver sig sjelf tröghet
i detta hänseende, ehuru felet helt och hållet ligger på
min sida. Otaliga gånger har jag redan satt mig nu
för att skrifva – men åter hafva antingen extrahinder
eller andelig och lekamlig trötthet vållat afbrott och upp-
skof. Men nu känner jag mig så mäktigt stimulerad
att jag ej vill uppskjuta besvarandet ens en minut.
Främst bör jag hjertligen tacka för det kärkomna
brefvet, och sedan tala om Oskar.
Sedan Oskar en längre tid bott hos familjen Crusell
fann jag efter opartisk pröfning, att jag hade misstagit
mig om tit:titulus Crusells egenskaper. Hans fru och svärmor,
öfverstlöjtnantskan Toll, äro som Farbror äfven sjelf torde
veta, älskvärda och aktningsvärda personligheter. Mensvårtytt
mannen har icke det rätta sättet – han är något rude
och egoistisk. Jag påfann då en lämplig förevändning
för Oskars öfverflyttning till mig deruti att jag 1o) önskade
hafva honom i skötet af min familj under konvalescensen
efter en halsfluss med feber, som något hade nedstämt
|2|
hans krafter och lynne – och 2o) att jag dåmera
kunde för hans räkning disponera det vindsrum
som hade varit upptaget af Torsten. Såsnart detta
beslut hos mig mognat, verkställde jag det genast,
och sedan dess – medio Mars, – har Oskar utgjort
en integrerande del af min familj. Och utan att i någon
mon vilja skryta, synes det mig ändå, som skulle hans
lynne ha blifvit glädtigare och en viss, för studierna
här välbehöflig hemkänsla mer och mer ha vunnit insteg
hos gossen. Jag bör också genast tillägga att det varit
såväl för mig som för Alexandra kärt att ha honom
hos oss, hvarigenom vi kunnat öfvertyga oss i och af-
seende om huru han lefver och arbetar – och att intet sådant
må saknas som för honom kan vara gagneligt och behöf-
ligt. Att han icke gifvit oss ringaste anledning till miss-
nöje och icke heller i minsta mon generat oss, vill jag
ock hafva här noteradt såväl för Farbror som tant Fanny.
Oskar behöfver naturligtvis arbeta rätt duktigt, för att
kunna följa med i alla ämnen; och privatlektioner i finska,
latin och matematik, parallelt med klassundervisningen, ha
icke kunnat undvikas. Derigenom hafva visserligen utgifterna
varit större, men om dermed, som jag hoppas, vunnits det
att han kan uppflyttas på 8de klassen, så ersättes dessa ut-
gifter mer än väl, såväl derigenom att han då blir ett år
tidigare student och att på 8de klassen undervisningen är
gratis.
En liflig natur, som Oskar, behöfver ju äfven förströelser,
och dessa hafva, när tiden så medgifvit, bestått uti att stundom
|3|
med oss, stundom med Mili och Alma, följa på vår
verkligen goda teater, – någongång åter en rutsch
till Botby med unga Lindroos. Engång gällde det till-
ochmed en längre resa. Jag for nemligen till påsken till
en af mig nyligen inköpt större landtegendom, Laitiala,
uti Hollola socken, och tog då Oskar och Janne Lindroos
med mig, hvardera försedda med skidor. Sådant har
som jag hoppas icke kunnat vara annat än uppfriskande.
Beträffande Oskars logerande framdeles har jag
ett ganska godt förslag. Jag har från 1 Juni hyrt mig
en annan beqvämare våning (i Kronohagen, samma hus
der Antell bor). Der finnes ett för mig obehöfligt rum
med skild ingång och tambur. Rummet är temligen stort,
så att tvenne ynglingar kunna logera der. Jag föreslå
derföre att Oskar skulle bo der med någon anspråkslös
pålitlig student, som kanske borde få qvarteret gratis
mot vilkor att alltid tala finska med Oskar och vara
honom behjelplig i studierna. Öfriga kostnader, för uppass-
ningen, portörmaten m. m. kunde de halfvera. Oskar
skulle sålunda vänjas vid studentregimen och ändå bo
vägg i vägg med oss och närsomhelst komma in till
oss – faire membre de notre famille. Jag anhåller
att Farbror i sinom tid ville uttala sig angående detta
förslag, som äfven har det för sig att icke föranleda stora
depenser. – Hvad Oskars räkenskaper till dato vidkommer
så skall jag med honom då han kring 1 Juni afreser,
sända fullständig redogörelse. Någon remiss derförinnan
är icke af nöden. Jag tackar emellertid nu såväl för de
|4|
förra remisserna, från Nystad och Wiborg, som ock för
de idag emottagna 600 rdlrriksdaler, för hvilka jag krediterar.
För att nu komma till andra ämnen, så visst vore
här mycket f. n.för närvarande att omtala, såväl om officiella som enskilda
förhållanden. Vi lefva i en tid då sinnena äro mer än
vanligt nedstämda tillföljd af den gränslösa nöd som råder
nästan i hela landet, – men också af andra orsaker. Det röjer
sig tyvärr mångenstädes suiter af ett funeste inflytande, som
lyckats bringa månget patriotiskt samvete till alltför stor
elasticitet. Den nu rådande regimen är tryckande och obehaglig
i många afseenden, och så mycket mera skadlig, som den
materiella nöden förlamat den annars ganska starka mora-
liska motståndskraften. Om hvilka allt mera muntligen!
Jag tar nemligen med glädje fasta på utsigten att få i
Augusti månad välkomna Farbror här. Huruvida besöket
hos Gr.Greve Adlg kommer att utfalla till belåtenhet har jag svårt
att f. n.för närvarande bedöma. Jag betviflar det nästan – åtminstone hvad
det personliga intrycket vidkommer. Men utsigtena till anställ-
ning här äro som sagdt omöjliga att à priori bedöma. –
Som Farbror redan torde veta har en vigtig förändring i den
högre administrationen inträffat i det att J. V. Sman erhållit
tjenstledighet på tre månader, hvarefter han torde måsta afgå.
Trapp är tillsvidare faisant fonctions – den difinitiva efter-
trädaren ännu obestämd. Det torde väga emellan v. Born,
Örn och – Törnqvist, föreningsbankens verkställande direktör.
I mina enskilda förhållanden ha inga andra
förändringar inträdt, än att jag, såsom redan en passant
nämndes, blifvit egare till en vacker och som jag hoppas
|5|
äfven god possession, Laitiala, belägen vid Wesijärvi
sjö nära Lahtis blifvande jenvägsstation och således med
god kommunikation såväl till HforsHelsingfors som PburgSankt Petersburg, Godset
har omkring 200 tunnland åker och lika mycket äng under
gårdens bruk, samt dessutom 12 jordtorp som göra 1 500
hästdagsverken förutom andra andrasvårtytt, – utmärkt och välbesparad
skog, rikligt fiske och ovanligt godt bete. Hela arealen är
omkr. 2 300 tunnland. Ett ölbryggeri och en vattenqvarn äro
adpertinenser. Men sjelfva gårdens byggnader äro förfallna
och fältena f. n.för närvarande mindre välskötta, emedan förre egaren,
som på skuld köpte stället för 57 000 rubel, icke kunde
vidmakthålla kulturen. Jag har betalt 120 000 mark och
torde efter någon ytterligare kapitaluppoffring kunna bli belåten
med affären.
Mitt arbete har naturligtvis icke minskats genom
detta tillskott, – ty det åtgår ganska mycket tid till de
resor och den korrespondens som denna affär kräfver.
För öfrigt är det nu en tid då enhvar får mer än vanligt
anstränga sin arbetskraft. Såsom medlem af särskilda direk-
tioner och associationer dels för affärer dels för välgörande
ändamål, måste jag oupphörligen offra eftermiddagen och
äfven sena qvällen till sammanträden – sedan 5 à 6 timmar
om förmiddagen tillbragts på banken. Korrespondens, bokföring,
resor, juridiskt skrifveri dels för bankens, dels för egen räkning
mäta noga ut den lilla tid som ännu kan återstå. Jag finna
väl att ett sådant lefnadssätt icke i längden kan vara välgörande
för helsa och krafter, – men f. n.för närvarande kan det ej undvikas.
Torsten är numera husvarm i HforsHelsingfors och i sin nya
befattning såsom hufvudkassör vid jernvägen. – Robert
|6|
har åter för sin del gripit till plogen. Han var
på förslag att få Sveaborgska fästningsregementet, men
en annan är utnämnd – och nu är Robert i stället pos-
sessionat. Han lyckades få köpa en ganska god egendom
Woipala i Sääksmäki socken, vid ångbåtsfarleden mellan
ThusTavastehus och TforsTammerfors, på billiga vilkor, hvilka tillochmed redan
förbättrats, ty en del af köpeskillingen förbehölls såsom
lifränta – och för några dagar sedan, jemt en månad
efter det Robert afslutat köpet, dog säljaren, Kaptenlöjt-
nant Nervander, i slag. – Robert har redan utflyttat
sedan några veckor, och 1 Juni flyttar hans familj.
Vi ha allt skäl att hoppas att Robert genom detta köp
icke blott skall kunna, med tillhjelp af sin pension,
existera, utan äfven samla något förmögenhet åt sina
barn.
De mina ha lyckligtvis fått vara friska, medan
tyfus härjande far fram i stad och på landet. Vår
lilla Cely har utvecklat sig till föräldrarnes största
glädje och är redan en pratsam och musikalisk pia.
Alexandra lefver för sitt hem och sin tysta välgörenhet.
Ett lyckligare hem än vårt torde icke lätt kunna påträffas.
Sed jam manum de tabula! Natten är framskri-
den och hvilan behöflig. Från alla de våra och särskildt
från Alexandra och lilla Cely framföras till Eder alla
käre fränder, de hjertligaste helsningar! – Oskar
blef så glad öfver sitt bref emedan han så länge saknat
underrättelser från sitt hem, som han längtar att återse.
Han hinner ej skrifva med denna post, men skall
göra det rätt snart. – Jag innesluter mig i Farbrors och
Tant Fannys vänskap och frambördarsvårtytt Eder uppriktigt tillgifne
L. Mechelin
Helsingfors den 3 Maj 1868.
Bästa Farbror Adolf!
Ehuru jag, vid hemkomsten från teatern påträffande Farbrors bref, uppbröt det i största ensamhet, måste jag tillstå att jag likväl kom att rodna af blygsel vid tanken på huru länge jag underlåtit mina korrespondentpligters uppfyllande, – och ännu mera måste jag skämmas då Farbror tillskrifver sig sjelf tröghet i detta hänseende, ehuru felet helt och hållet ligger på min sida. Otaliga gånger har jag redan satt mig nu för att skrifva – men åter hafva antingen extrahinder eller andelig och lekamlig trötthet vållat afbrott och uppskof. Men nu känner jag mig så mäktigt stimulerad att jag ej vill uppskjuta besvarandet ens en minut.
Främst bör jag hjertligen tacka för det kärkomna brefvet, och sedan tala om Oskar.
Sedan Oskar en längre tid bott hos familjen Crusell fann jag efter opartisk pröfning, att jag hade misstagit mig om tit:titulus Crusells egenskaper. Hans fru och svärmor, öfverstlöjtnantskan Toll, äro som Farbror äfven sjelf torde veta, älskvärda och aktningsvärda personligheter. Mensvårtytt mannen har icke det rätta sättet – han är något rude och egoistisk. Jag påfann då en lämplig förevändning för Oskars öfverflyttning till mig deruti att jag 1o) önskade hafva honom i skötet af min familj under konvalescensen efter en halsfluss med feber, som något hade nedstämt|2| hans krafter och lynne – och 2o) att jag dåmera kunde för hans räkning disponera det vindsrum som hade varit upptaget af Torsten. Såsnart detta beslut hos mig mognat, verkställde jag det genast, och sedan dess – mediolat. i medlet av Mars, – har Oskar utgjort en integrerande del af min familj. Och utan att i någon mon vilja skryta, synes det mig ändå, som skulle hans lynne ha blifvit glädtigare och en viss, för studierna här välbehöflig hemkänsla mer och mer ha vunnit insteg hos gossen. Jag bör också genast tillägga att det varit såväl för mig som för Alexandra kärt att ha honom hos oss, hvarigenom vi kunnat öfvertyga oss i och afseende om huru han lefver och arbetar – och att intet sådant må saknas som för honom kan vara gagneligt och behöfligt. Att han icke gifvit oss ringaste anledning till missnöje och icke heller i minsta mon generat oss, vill jag ock hafva här noteradt såväl för Farbror som tant Fanny.
Oskar behöfver naturligtvis arbeta rätt duktigt, för att kunna följa med i alla ämnen; och privatlektioner i finska, latin och matematik, parallelt med klassundervisningen, ha icke kunnat undvikas. Derigenom hafva visserligen utgifterna varit större, men om dermed, som jag hoppas, vunnits det att han kan uppflyttas på 8de klassen, så ersättes dessa utgifter mer än väl, såväl derigenom att han då blir ett år tidigare student och att på 8de klassen undervisningen är gratis.
En liflig natur, som Oskar, behöfver ju äfven förströelser, och dessa hafva, när tiden så medgifvit, bestått uti att stundom|3| med oss, stundom med Mili och Alma, följa på vår verkligen goda teater, – någongång åter en rutsch till Botby med unga Lindroos. Engång gällde det tillochmed en längre resa. Jag for nemligen till påsken till en af mig nyligen inköpt större landtegendom, Laitiala, uti Hollola socken, och tog då Oskar och Janne Lindroos med mig, hvardera försedda med skidor. Sådant har som jag hoppas icke kunnat vara annat än uppfriskande.
Beträffande Oskars logerande framdeles har jag ett ganska godt förslag. Jag har från 1 Juni hyrt mig en annan beqvämare våning (i Kronohagen, samma hus der Antell bor). Der finnes ett för mig obehöfligt rum med skild ingång och tambur. Rummet är temligen stort, så att tvenne ynglingar kunna logera der. Jag föreslå derföre att Oskar skulle bo der med någon anspråkslös pålitlig student, som kanske borde få qvarteret gratis mot vilkor att alltid tala finska med Oskar och vara honom behjelplig i studierna. Öfriga kostnader, för uppassningen, portörmaten m. m. kunde de halfvera. Oskar skulle sålunda vänjas vid studentregimen och ändå bo vägg i vägg med oss och närsomhelst komma in till oss – faire membre de notre famillefr. utgöra medlem av vår familj. Jag anhåller att Farbror i sinom tid ville uttala sig angående detta förslag, som äfven har det för sig att icke föranleda stora depenser. – Hvad Oskars räkenskaper till dato vidkommer så skall jag med honom då han kring 1 Juni afreser, sända fullständig redogörelse. Någon remiss derförinnan är icke af nöden. Jag tackar emellertid nu såväl för de|4| förra remisserna, från Nystad och Wiborg, som ock för de idag emottagna 600 rdlrriksdaler, för hvilka jag krediterar.
För att nu komma till andra ämnen, så visst vore här mycket f. n.för närvarande att omtala, såväl om officiella som enskilda förhållanden. Vi lefva i en tid då sinnena äro mer än vanligt nedstämda tillföljd af den gränslösa nöd som råder nästan i hela landet, – men också af andra orsaker. Det röjer sig tyvärr mångenstädes suiter af ett funeste inflytande, som lyckats bringa månget patriotiskt samvete till alltför stor elasticitet. Den nu rådande regimen är tryckande och obehaglig i många afseenden, och så mycket mera skadlig, som den materiella nöden förlamat den annars ganska starka moraliska motståndskraften. Om hvilka allt mera muntligen!
Jag tar nemligen med glädje fasta på utsigten att få i Augusti månad välkomna Farbror här. Huruvida besöket hos Gr.Greve Adlg kommer att utfalla till belåtenhet har jag svårt att f. n.för närvarande bedöma. Jag betviflar det nästan – åtminstone hvad det personliga intrycket vidkommer. Men utsigtena till anställning här äro som sagdt omöjliga att à priorilat. på förhand bedöma. – Som Farbror redan torde veta har en vigtig förändring i den högre administrationen inträffat i det att J. V. Sman erhållit tjenstledighet på tre månader, hvarefter han torde måsta afgå. Trapp är tillsvidare faisant fonctionsfr. tillförordnad – den difinitiva efterträdaren ännu obestämd. Det torde väga emellan v. Born, Örn och – Törnqvist, föreningsbankens verkställande direktör.
I mina enskilda förhållanden ha inga andra förändringar inträdt, än att jag, såsom redan en passantfr. i förbigående nämndes, blifvit egare till en vacker och som jag hoppas|5| äfven god possession, Laitiala, belägen vid Wesijärvi sjö nära Lahtis blifvande jenvägsstation och således med god kommunikation såväl till HforsHelsingfors som PburgSankt Petersburg, Godset har omkring 200 tunnland åker och lika mycket äng under gårdens bruk, samt dessutom 12 jordtorp som göra 1 500 hästdagsverken förutom andra andrasvårtytt, – utmärkt och välbesparad skog, rikligt fiske och ovanligt godt bete. Hela arealen är omkr. 2 300 tunnland. Ett ölbryggeri och en vattenqvarn äro adpertinenser. Men sjelfva gårdens byggnader äro förfallna och fältena f. n.för närvarande mindre välskötta, emedan förre egaren, som på skuld köpte stället för 57 000 rubel, icke kunde vidmakthålla kulturen. Jag har betalt 120 000 mark och torde efter någon ytterligare kapitaluppoffring kunna bli belåten med affären.
Mitt arbete har naturligtvis icke minskats genom detta tillskott, – ty det åtgår ganska mycket tid till de resor och den korrespondens som denna affär kräfver. För öfrigt är det nu en tid då enhvar får mer än vanligt anstränga sin arbetskraft. Såsom medlem af särskilda direktioner och associationer dels för affärer dels för välgörande ändamål, måste jag oupphörligen offra eftermiddagen och äfven sena qvällen till sammanträden – sedan 5 à 6 timmar om förmiddagen tillbragts på banken. Korrespondens, bokföring, resor, juridiskt skrifveri dels för bankens, dels för egen räkning mäta noga ut den lilla tid som ännu kan återstå. Jag finna väl att ett sådant lefnadssätt icke i längden kan vara välgörande för helsa och krafter, – men f. n.för närvarande kan det ej undvikas.
Torsten är numera husvarm i HforsHelsingfors och i sin nya befattning såsom hufvudkassör vid jernvägen. – Robert|6| har åter för sin del gripit till plogen. Han var på förslag att få Sveaborgska fästningsregementet, men en annan är utnämnd – och nu är Robert i stället possessionat. Han lyckades få köpa en ganska god egendom Woipala i Sääksmäki socken, vid ångbåtsfarleden mellan ThusTavastehus och TforsTammerfors, på billiga vilkor, hvilka tillochmed redan förbättrats, ty en del af köpeskillingen förbehölls såsom lifränta – och för några dagar sedan, jemt en månad efter det Robert afslutat köpet, dog säljaren, Kaptenlöjtnant Nervander, i slag. – Robert har redan utflyttat sedan några veckor, och 1 Juni flyttar hans familj. Vi ha allt skäl att hoppas att Robert genom detta köp icke blott skall kunna, med tillhjelp af sin pension, existera, utan äfven samla något förmögenhet åt sina barn.
De mina ha lyckligtvis fått vara friska, medan tyfus härjande far fram i stad och på landet. Vår lilla Cely har utvecklat sig till föräldrarnes största glädje och är redan en pratsam och musikalisk pia. Alexandra lefver för sitt hem och sin tysta välgörenhet. Ett lyckligare hem än vårt torde icke lätt kunna påträffas.
Sed jam manum de tabula!lat. Ta bort handen från tavlan! ~ Dags att sluta! Natten är framskriden och hvilan behöflig. Från alla de våra och särskildt från Alexandra och lilla Cely framföras till Eder alla käre fränder, de hjertligaste helsningar! – Oskar blef så glad öfver sitt bref emedan han så länge saknat underrättelser från sitt hem, som han längtar att återse. Han hinner ej skrifva med denna post, men skall göra det rätt snart. – Jag innesluter mig i Farbrors och Tant Fannys vänskap och frambördarsvårtytt Eder uppriktigt tillgifne
L. Mechelin