28.6.1865 LM–Fredrik Idestam
Finsk text
Helsinki 28. kesäkuuta 1865
Kelpo ystävä!
Kuten eräässä aiemmassa kirjeessäni kerroin, en voisi saada kuin kaksi päivää vapaata Hämeen-matkaani. Tampere jää siten valitettavasti käymättä. En kuitenkaan ole luopunut toivosta, että vielä kesän aikana näkisin teitä siellä kaukana!
Tällä kertaa kirjoitan sinulle lähinnä siksi, että aion sunnuntaina 2. päivä matkustaa viikoksi Pietariin ostamaan huonekaluja ja muuta. Jos siis sinulle sillä viikolla sattuu ”shekin” tarvetta tai sinulla on muita asioita täällä hoidettavaksi niin sinun täytyy siinä asiassa kääntyä jonkun toisen miehen puoleen, kuten Ågrenin tai Lundstenin, joka on tulossa 22. päivä Turun kautta. Minun matkani riippuu enää luvasta, mutta sitäkään ei tällä kertaa pitäisi evätä, sillä asianomaiset ovat päättäneet, että heinäkuun ensimmäisellä viikolla ei pitäisi olla mitään istuntoja.
Jotta et pitäisi Pietarin matkaani tarpeettomana huvitteluna, minun pitänee sanoa, että hääni ovat jo noin 20. elokuuta tienoilla. Asia on nimittäin niin, etten voi saada ulkomaanmatkalle lupaa pitemmäksi kuin kolmeksi kuukaudeksi, eli 1.10–1.1., josta syystä katson erittäin aiheelliseksi parhaaksi käyttää ulkomaanmatkaan myös elokuun ja syyskuun, jotka minulla on lomaa.
Ystävällinen anoppini on mieluusti suostunut tällaiseen häiden kiirehtimiseen, eikä myöskään Alexndralla tietenkään tunnu olevan huomautettavaa.
Elämä täällä jakautuu senaatin, kirjoituspöydän ja Puotinkylän kesken, jonne menen niin usein kuin vain mahdollista ja luonnollisesti vietän kesää siellä mahdolisimman mukavasti. – Ylipäänsä elämä on nyt niin iloista ja onnellista kuin se vain voi olla – jollei vanhempien polttava kaipaus toisinaan sumentaisi iloa – ja elleivät koko köyhää maatamme uhkaavan kadon näkymät aiheuttaisi harmistusta ja surua.
Paschan antoi hiljan kuulua itsestään Hampurista, jossa hän on viettänyt muutamia päiviä saadakseen ”adonsyömän puremakalustonsa takaisin normaaliin kuntoon” sen jälkeen kun se on vaivannut häntä koko matkan Tukholmasta asti sekä kaupitellakseen ”papereita”, mikä on kuitenkin sujunut kehnosti. Muutoin hän antaa minun vain arvailla, kuinka onnellinen hän on ja viittaa siinä minun sinulta saamaan ensimmäiseen kirjeeseesn naimisiinmenosi jälkeen.
Hyvästi! Terveiset rouvallesi ystävältä
Leo M.
Original (transkription)
|1|
HforsHelsingfors d. 28 Juni 1865.
Heders vän!
Såsom jag i ett tidigare bref förut-
sade, kunde jag icke få mer än två
dagars ledighet för den tavastländska
resan. Derföre blef tyvärr TforsTammerfors
obesökt. Jag har dock icke uppgifvit
hoppet att ännu under sommarens lopp
få helsa på eder derborta!
Denna gång skrifver jag hufvudsakligen
för att meddela dig att jag om söndag
d. 2. Juli torde resa på en vecka till
PburgPetersburg för att köpa möbel etcet cetera. Om
således du under den veckan skulle vilja
”check’a” eller eljest har något att ombesörja
här, borde du dermed vända dig till
|2|
annan man, t. ex. Ågren eller Lundsten,
hvilken sednare d. 22. anlända, via Åbo.
Min resa är beroende endast på permis-
sion, men som denna gång icke torde
vägras, enär veddevederbörande beslutit att under
hela första Juli veckan icke ha några
sessioner.
För att du icke måtte anse min
PburgPetersburg resa såsom onödigt fjesk, bör
jag meddela att mitt bröllop torde
ega rum redantillagt omkr.omkring d. 20 Aug. Fallet är neml.nämligen
det, att jag icke kan få utrikes permission
på mer än tre månader d. v. s. 1 Okt.Oktober–1 Jan.Januari
hvarföre jag anser högst nödigt att begagna
för utrikesresan äfven Augusti och Sept.September må-
nader, under hvilka jag åtnjuter semester.
|3|
Och min vänliga svärmor har gerna gått
in på ett sådant påskyndande af bröllopet
hvarvid Alexandra naturligtvis icke heller
hade något att påminna.
Lifvet här är deladt mellan Senaten,
skrifbordet och Botby, dit jag kuskar
ut så ofta sig göra låter, och der natur-
ligtvis midsommar firades på angenämaste
sätt. – I allmänhet vore lifvet nu
så lyckligt och gladt som det någonsin
kan vara – om icke stundom en tärande
saknad efter föräldrarne skymde glädjen,
– och det hotande missvextperspektivet
för nästan hela vårt arma land
stämde till harm och vemod.
Paschan lät nyligen höra af sig från
Hamburg, der han uppehöll sig några dagar
|4|
för att få ett ”maskätet tuggningsverktyg
återförsatt i normalt skick”, sedan det
plågat honom under hela resan från Stock-
holm, – samt för att utprångla ”papper”
hvarmed det dock gått skralt. För öfrigt
låter han mig blott gissa huru lyckligtstruket han
är, och refererar dervid till det första
bref jag erhöll af dig som gift.
Addio! Helsa din fru
från vännen
Leo M.
HforsHelsingfors d. 28 Juni 1865.
Heders vän!
Såsom jag i ett tidigare bref förutsade, kunde jag icke få mer än två dagars ledighet för den tavastländska resan. Derföre blef tyvärr TforsTammerfors obesökt. Jag har dock icke uppgifvit hoppet att ännu under sommarens lopp få helsa på eder derborta!
Denna gång skrifver jag hufvudsakligen för att meddela dig att jag om söndag d. 2. Juli torde resa på en vecka till PburgPetersburg för att köpa möbel etcet cetera. Om således du under den veckan skulle vilja ”check’a” eller eljest har något att ombesörja här, borde du dermed vända dig till|2| annan man, t. ex. Ågren eller Lundsten, hvilken sednare d. 22. anlända, via Åbo. Min resa är beroende endast på permission, men som denna gång icke torde vägras, enär veddevederbörande beslutit att under hela första Juli veckan icke ha några sessioner.
För att du icke måtte anse min PburgPetersburg resa såsom onödigt fjesk, bör jag meddela att mitt bröllop torde ega rum redan omkr.omkring d. 20 Aug. Fallet är neml.nämligen det, att jag icke kan få utrikes permission på mer än tre månader d. v. s. 1 Okt.Oktober–1 Jan.Januari hvarföre jag anser högst nödigt att begagna för utrikesresan äfven Augusti och Sept.September månader, under hvilka jag åtnjuter semester.|3| Och min vänliga svärmor har gerna gått in på ett sådant påskyndande af bröllopet hvarvid Alexandra naturligtvis icke heller hade något att påminna.
Lifvet här är deladt mellan Senaten, skrifbordet och Botby, dit jag kuskar ut så ofta sig göra låter, och der naturligtvis midsommar firades på angenämaste sätt. – I allmänhet vore lifvet nu så lyckligt och gladt som det någonsin kan vara – om icke stundom en tärande saknad efter föräldrarne skymde glädjen, – och det hotande missvextperspektivet för nästan hela vårt arma land stämde till harm och vemod.
Paschan lät nyligen höra af sig från Hamburg, der han uppehöll sig några dagar|4| för att få ett ”maskätet tuggningsverktyg återförsatt i normalt skick”, sedan det plågat honom under hela resan från Stockholm, – samt för att utprångla ”papper” hvarmed det dock gått skralt. För öfrigt låter han mig blott gissa huru lycklig han är, och refererar dervid till det första bref jag erhöll af dig som gift.
Addio!
it. Adjö! Helsa din fru från vännen
Leo M.