15.10.1871 Torsten Costiander–LM
Finsk text
|1|
Hämeenlinna & Nuutajärvi, 15. lokakuuta 1871.
Rakas Leo!
Sydämellinen kiitos kirjekortista 13. päivältä; saatoin kyllä arvata että kiirehtisit käyttämään hyväksesi uudistusta, joka merkitsee ajan ja rahan säästöä, kiitos myös Voipaalaan tulleesta, mieluisasta kirjeestä. Robertin ja minun oli tarkoitus lähettää päättyneen metsästysretken jälkeen Sinulle yhteinen humoristinen kirjoitelma, johon epäonnistunut jahtimme tarjosi mielestäni runsaasti aineistoa. Mutta minun oli pakko vetäytyä sen toimituskunnasta jatkuvan, päivä päivältä yltyneen hammassäryn takia. – Toivon kuitenkin, että Robert on yksinään jaksanut antaa asialle koomisen käänteen, varsinkin kun olen jo sen verran toipunut vaivoistani, että kestäisin pientä pilkantekoa. En aivan pian halua kuulla kerrottavan jänispilaa, se on ainoa mitä vielä ennätän lisätä tähän asiaan, sillä posti saapui vartin yli yksi ja sen täytyy olla lähtenyt kahteen mennessä, jolloin syömme päivällistä. Enkä pärjää Sinun kyvyllesi kirjoittaa kolme kirjettä varttitunnissa, laittaa ne kuoriin ja ehtiä rautatien varteen läkähtymättä, mistä Sinun on nähty antavan loistava näyttö.
Samasta syystä Jenny pyytää sinua kertomaan terveisiä anopille ja Alexandralle, kiittämään heitä juuri tulleesta kirjeestä ja kertomaan, että me voimme kaikki hyvin ja aiomme lähteä täältä torstaina 26. päivä ja saapua Helsinkiin seuraavana päivänä, perjantaina illalla – ja näihin terveisiin yhtyy sydämestään
veljesi
Torsten
Original (transkription)
|1|
Tavastehus & Notsjö d. 15 Okt.oktober 71.
Älskade Leo!
Hjertlig tack för korrespondenskortet
af d. 13de – jag kunde nog gissa
att Du icke skulle vara sen att be-
gagna Dig af en reform som åsyftar
besparing af tid och penningar –
äfvensom för det kärkomna brefvet
till Voipala. – Det var Roberts och min
mening att efter slutad jagt affärda
till Dig en kollektiv humoristisk
skrifvelse, hvartill material enligt
mitt tycke, rikligen erbjöd sig under
den misslyckade jagten, men i anseende
till en ihållande tandvärk som med hvarje
dag och natt tilltog, var jag tvungen
|2|
att utträda ur redaktionen för detsamma
emedan gråt & tandagnisslan, som
totalt bemäktigat sig min person, icke
kunde få utgöra ämnet för våra
betraktelse. – Jag hoppas emellertid
att Robert ensam orkat gifva åt
saken en komisk vändning, i synnerhet
som jag redan är så mycket återställd
från mina krämpor att jag skulle tåla
vid litet drift. Att jag emellertid icke
alltför snart vill höra talas om har-
drift är det enda jag hinner tillägga
i saken, ty posten anlände kl. 1 ¼
och bör vara expedierad kl. 2, då vi
gifva diner, och jag besitter icke Din för-
måga att på en qvart timme skrifva tre
bref, packa in och hinna fram till jernvägen
|3|
utan att storkna, hvarpå man sett Dig
afgifva lysande prof. –
Af samma anledning ber Jenny Dig
helsa Svärmor och Alexandra, tacka
för deras nu anlände bref och meddela
att vi alla må bra och ämna afresa
härifrån Thorsdagen d. 26 samt anlända
till HforsHelsingfors dagen derpå, Fredag, på
aftonen, – och i dessa helsningar förenar
sig hjärtligen Din border
Torsten.
Tavastehus & Notsjö d. 15 Okt.oktober 71.
Älskade Leo!
Hjertlig tack för korrespondenskortet af d. 13de – jag kunde nog gissa att Du icke skulle vara sen att begagna Dig af en reform som åsyftar besparing af tid och penningar – äfvensom för det kärkomna brefvet till Voipala. – Det var Roberts och min mening att efter slutad jagt affärda till Dig en kollektiv humoristisk skrifvelse, hvartill material enligt mitt tycke, rikligen erbjöd sig under den misslyckade jagten, men i anseende till en ihållande tandvärk som med hvarje dag och natt tilltog, var jag tvungen|2| att utträda ur redaktionen för detsamma emedan gråt & tandagnisslan, som totalt bemäktigat sig min person, icke kunde få utgöra ämnet för våra betraktelse. – Jag hoppas emellertid att Robert ensam orkat gifva åt saken en komisk vändning, i synnerhet som jag redan är så mycket återställd från mina krämpor att jag skulle tåla vid litet drift. Att jag emellertid icke alltför snart vill höra talas om hardrift är det enda jag hinner tillägga i saken, ty posten anlände kl. 1 ¼ och bör vara expedierad kl. 2, då vi gifva diner, och jag besitter icke Din förmåga att på en qvart timme skrifva tre bref, packa in och hinna fram till jernvägen|3| utan att storkna, hvarpå man sett Dig afgifva lysande prof. –
Af samma anledning ber Jenny Dig helsa Svärmor och Alexandra, tacka för deras nu anlände bref och meddela att vi alla må bra och ämna afresa härifrån Thorsdagen d. 26 samt anlända till HforsHelsingfors dagen derpå, Fredag, på aftonen, – och i dessa helsningar förenar sig hjärtligen Din border
Torsten.