18.1.1871 Fredrik Idestam–LM
Finsk text
Tampere, 18. tammikuuta 1871
Hyvä ystävä!
Ohessa sääntöehdotus jälleen pienin muutoksin, jotka olen katsonut aiheellisiksi.
Mitä tulee aiemmin ehdottamaani määräykseen, että perustajilla tulisi olla oikeus lunastaa osakkeenomistajien myymiä osakkeita, olen nyt sinun tavoin päätynyt siihen, ettei tällainen sääntö tule kyseeseen, sillä se voi vaikuttaa mahdollisuuksiin käyttää osakkeita panttina ja muutenkin tekee niistä hankalammin liikkuvia, ja minusta samaan tulokseen päästäisiin ilmoittamalla alkuperäisille osakkeenomistajille yksityisesti, että heidän osakkeensa lunastetaan, jos he haluavat myydä.
§:ssä 15 olet määrännyt, että etuoikeutettuja osakkeita voidaan myös asettaa henkilölle, jos niin halutaan. Lienee parempi asettaa ne kaikki heti osakkeenomistajalle, sillä siten ne kiertävät helpommin obligaatioina. Sen sijaan sääntöihin voisi sisällyttää määräyksen, että jos etuoikeutettuja osakkeita on tuhoutunut tulessa tai vedessä ja tästä on ilmoitettu isännöitsijälle, mutta hänen esimerkiksi 3 vuoden kuluessa laatimaansa ilmoitusta ei ole esitetty, nämä etuoikeutetut osakkeet voidaan korvata samoin numeroiduilla uusilla osakkeilla, jolloin turvattaisiin etuoikeutettujen osakkeiden omistajien oikeudet. Tällaisesta osakkeesta maksettavan osingon voisi silti takausta vastaan maksaa sellaiselle, joka on ilmoittanut vahingosta. – Jos etuoikeutettu osake katoaa jollakin muulla tavoin, se ei mielestäni tarvitse erityistä suojaa yhtiön taholta.
§:ssä 16 olet määrännyt, että yhtiö syntyy, kun kolmesataa kantaosaketta on merkitty. Tämän on tietysti oltava sataviisikymmentä, sillä kokonaismäärä on vain 175.
Luetellessasi §:ssä 17 yhtiön omaisuuden olet unohtanut Jyränmaan tilan, joka myös sisältyy kauppaan. – Lisäksi jo olemassa olevat tehtaat pitäisi varmaankin täsmentää pykälässä tarkemmin, etenkin pahvitehdas, sillä myös Frenckell valmistaa pahvia tehtaallaan Tampereella. Eikö voisi sanoa ”Fredrik Idestamin ostamalla tehdastontilla Tampereella sijaitseva pahvitehdas ja Nokianvirran pohjoispuolella Pirkkalassa Viikin säterille kuuluvalla vuokramaalla samoin Idestamin rakentama puuhiomo”.
§:ssä 32 olet lausunut, että kukaan ei saa äänestää yli neljäsosalla läsnä olevista osakkeista. Tätä en hyväksy, sillä silloin voisi sattua, että joku henkilö tai parikin, jotka edustaisivat 70 osakeääntä yhtiökokouksessa, jossa ei olisi läsnä muita kuin minä, voittaisivat minut äänestyksessä 100 osakkeellaan. – Neljäsosa 270:stä = 68, joten minä jäisin vähemmistöön, mikä olisi epäoikeudenmukaista, sillä onhan oletettava, että 200 osaketta omistava varmasti myös pyrkii ajattelemaan yhtiön etuja enemmän kuin sellaiset, jotka omistavat huomattavasti pienemmän osakemäärän. Jos taas §:ään kirjoitetaan ”kolmannes edustettuina olevista äänistä”, syntyy tilanne, jossa minä, mikäli omistan 100 osaketta, jään aina vähemmistöön heti kun edustettuna on vähintään 300 000 hopeamarkkaa. – Nyt huomaan tehneeni saman virheen kuin sinä yhtiön perustamista koskevassa pykälässä, nimittäin, että olen olettanut että jokainen osake on 1 000 hopeamarkan arvoinen, mutta kyseinen järkeily on siitä huolimatta pätevä, sillä jos yhtiökokouksessa on 150 osaketta = 300 000 hopeamarkkaa, minulla olisi 50 tai yhtä paljon kuin kaikilla muilla, jolloin puheenjohtajan ääni ratkaisisi. – Tätä pykälää on näin ollen muutettava siten kuin olen edellä sanonut ja myös kirjannut esitykseen.
Tarvitaanko §:ää 50 lainkaan uusien osakelakien mukaan? Terwakosken säännöt näyttävät olevan vanhempaa perua.
Lienee syytä aloittaa vahvistuksen hakeminen jostakin selostuksesta, josta ilmenee, että sinä & minä perustajina luovutamme nykyiset tehtaat ja Nokian kartanon yhtiölle ja perustamme niiden pohjalta uuden yrityksen?
Olen merkinnyt ehdotukseesi joitakin vähäisempiä muutoksia asiaankuuluviin kohtiin, mutta niillä ei juuri ole merkitystä eikä niitä siksi tarvitse erikseen esitellä.
Valtakirjakin liitetään oheen sinun käytettäväksesi, vaikka minusta sinun ei pidä jättää hakemusta ennen kuin olet saanut A. Lagerborgin suostumuksen hänen osuutensa myyntiin. Ja olisi hyvä, jos odottaisit kunnes ilmoitan sinulle sähkeellä, mitä Troil on vastannut.
Posti lähtee kohta! Terveisin,
ystäväsi
Fredrik Idestam
Original (transkription)
|1|
Tammerfors den 18 Januari 1871.
Heders vän!
Härhos förslaget till stadgar åter med de
små förändringar jag funnit mig föranlåten att
göra.
Rörande den af mig tidigaretillagt förslagna bestämningen
att stiftarne borde berättigas inlösa aktier, hvilken af delega-
re komma att försäljas, har jag numera i likhet
med Dig kommit till den åsigt att detta stadgande
dock är olämpligt emedan det kantillagt inverka på möj-
ligheten att använda aktierna såsom hypothek och
äfven annars gör dem svårare gångbara, och anser
jag samma resultat kunde vinnas genom ett
enskilt tillkännagifvande hos de ursprungliga
aktionärerna att man är benägen inlösa deras
aktier om de vilja sälja.
I § 15 har du upptagit att prioritetsaktier äfven
kan ställas å person om så åstundas. Månne det
icke vara bättre att straxt ställa dem alla på
innehafvaren då de derigenom lättare kunna
kursera såsom obligationer. I stället kunde
man ju i stadgarna intaga en föreskrift om att
prioritetsaktier, som genom eld eller vatten förstöras,
efter anmälan derom hos disponenten och sedan
densamma inom t. ex. 3 år efter denna utfärdat an-
nons icke blifvit presenterad, kan ersättas af
en under samma nummer utfärdad ny sådan
|2|
hvarigenom ju prioritetsaktionerens rättsvårtytt
vore tillgodosedd. Dividenden å sådan aktie
kunde emellertid emot borgen utbetalas till
den som om förlusten gjort anmälan. – I
händelse prioritetsaktie på annat sätt förkom-
mer anser jag den icke behöfva något
specielt skydd från bolagets sida. –
I § 16 har du upptagit att bolaget konsti-
tuerar sig såsnart trehundra stamaktier äro tecknade.
Detta bör naturligen heta etthundrafemtio eftersom
hela antalet endast utgör 175. –
Vid uppräknandet i § 17 af bolagets egendom
har Du bortglömt Jyränmaa hemman, hvilket
ju äfven ingår i köpet. – Dessutom borde
väl de nu befindtliga fabrikerna närmare spe-
cificeras i paragrafen och gäller detta isynnerhet
pappfabriken, emedan äfven Frenckell tillverkar
papp vid sin fabrik i Tammerfors. Kunde man
icke säga ”en af Fredrik Idestam å inköpt
fabrikstomt i Tammerfors omlagd pappfabrik
och ett vidstruket å norra sidan aftillagt Nokia ström i Birkala på
arrenderad, Wiik säteri underlydande mark
äfvenledes af Idestam uppfördt trädslipe-
ri”.–
I § 32 har Du upptagit att ingen får
ränta för mera än ¼del af närvarande aktier.
Detta kan jag icke godkänna, emedan deri-
|3|
genom kunde inträffa att en person eller tvennetillagt som re-
presenterade 70 aktieröstersvårtytt vid en bolagsstämma
der ingen annan dessutomtillagt än jag vore närvarande skulle
öfverrösta mig med 100 aktier. – ¼ af 270 = 68
alltså minoritet för mig, hvilket ju dock vore
orättvist, emedan man ju måste antaga att
den som eger 200 rösterstruket aktiertillagt äfven bör bättre söka
tillgodose bolagets intressen än några perso-
ner med sammanlagdt långttillagt mindre antalsvårtytt aktier.
Införes i §en deremot ”en tredjedel af närvarande
röster” uppstår derigenom det förhållande att jag
alltid sålänge jag eger öfverstruket 100 aktier stannar
i minoritet såsnart 300 000 msmark silver eller derutöfver
äro representeradesvårtytt. – Just nu märker jag att
jag begått samma misstag som du vid paragrafen omtillagt bolagets
konstituerande nemligen att antaga hvarje aktie till
1 000 msmark silver men förestående resonnemang blir ändock
bindande, ty vid 150 aktier å stämman = 300 000 msmark silver
skulle jag hafva 50 eller lika med alla öfriga
hvarvid ordförandes röst skulle afgöra.– Denna
paragraf bör således ändras i öfverensstämmelse
med hvad jag ofvan antydt och äfven i förslaget
antecknat. –
Behöfver § 50 alls finnas till enligt nya
aktielagar? Terwakoski stadgarne tyckas vara af
äldre ursprung. –
Månne icke vore skäl att inleda ansökningen
|4|
om stadfästelse med någon relation, hvarom
skulle framgå att du & jag såsom stiftare
öfverlemna nuvarande fabrikerna och Nokia
egendom till bolaget och derpå basera
den nya affären? –
Några smärre ändringar i ditt förslag
ser du antecknade å vederbörligt ställe men
de äro af mindre betydelse och behöfva
derföre icke särskildt framhållas. –
Fullmakt hitlägges äfven härhos till
ditt begagnande ehuru jag dock anser
att Du icke bör ingifva ansökan innan
Du erhållit A Lagerborgs samtycke till
försäljning af hans andel. Och äfven
vore bra om Du först inväntade mittstruket
telegram fr.från mig om hvad Troil svarat.
Posttimmen slår! Helsningar
från vännen
Fredrik Idestam
Tammerfors den 18 Januari 1871.
Heders vän!
Härhos förslaget till stadgar åter med de små förändringar jag funnit mig föranlåten att göra.
Rörande den af mig tidigare förslagna bestämningen att stiftarne borde berättigas inlösa aktier, hvilken af delegare komma att försäljas, har jag numera i likhet med Dig kommit till den åsigt att detta stadgande dock är olämpligt emedan det kan inverka på möjligheten att använda aktierna såsom hypothek och äfven annars gör dem svårare gångbara, och anser jag samma resultat kunde vinnas genom ett enskilt tillkännagifvande hos de ursprungliga aktionärerna att man är benägen inlösa deras aktier om de vilja sälja.
I § 15 har du upptagit att prioritetsaktier äfven kan ställas å person om så åstundas. Månne det icke vara bättre att straxt ställa dem alla på innehafvaren då de derigenom lättare kunna kursera såsom obligationer. I stället kunde man ju i stadgarna intaga en föreskrift om att prioritetsaktier, som genom eld eller vatten förstöras, efter anmälan derom hos disponenten och sedan densamma inom t. ex. 3 år efter denna utfärdat annons icke blifvit presenterad, kan ersättas af en under samma nummer utfärdad ny sådan|2| hvarigenom ju prioritetsaktionerens rättsvårtytt vore tillgodosedd. Dividenden å sådan aktie kunde emellertid emot borgen utbetalas till den som om förlusten gjort anmälan. – I händelse prioritetsaktie på annat sätt förkommer anser jag den icke behöfva något specielt skydd från bolagets sida. –
I § 16 har du upptagit att bolaget konstituerar sig såsnart trehundra stamaktier äro tecknade. Detta bör naturligen heta etthundrafemtio eftersom hela antalet endast utgör 175. –
Vid uppräknandet i § 17 af bolagets egendom har Du bortglömt Jyränmaa hemman, hvilket ju äfven ingår i köpet. – Dessutom borde väl de nu befindtliga fabrikerna närmare specificeras i paragrafen och gäller detta isynnerhet pappfabriken, emedan äfven Frenckell tillverkar papp vid sin fabrik i Tammerfors. Kunde man icke säga ”en af Fredrik Idestam å inköpt fabrikstomt i Tammerfors omlagd pappfabrik och ett å norra sidan af Nokia ström i Birkala på arrenderad, Wiik säteri underlydande mark äfvenledes af Idestam uppfördt trädsliperi”.–
I § 32 har Du upptagit att ingen får ränta för mera än ¼del af närvarande aktier. Detta kan jag icke godkänna, emedan deri|3|genom kunde inträffa att en person eller tvenne som representerade 70 aktieröstersvårtytt vid en bolagsstämma der ingen annan dessutom än jag vore närvarande skulle öfverrösta mig med 100 aktier. – ¼ af 270 = 68 alltså minoritet för mig, hvilket ju dock vore orättvist, emedan man ju måste antaga att den som eger 200 aktier äfven bör bättre söka tillgodose bolagets intressen än några personer med sammanlagdt långt mindre antalsvårtytt aktier. Införes i §en deremot ”en tredjedel af närvarande röster” uppstår derigenom det förhållande att jag alltid sålänge jag eger 100 aktier stannar i minoritet såsnart 300 000 msmark silver eller derutöfver äro representeradesvårtytt. – Just nu märker jag att jag begått samma misstag som du vid paragrafen om bolagets konstituerande nemligen att antaga hvarje aktie till 1 000 msmark silver men förestående resonnemang blir ändock bindande, ty vid 150 aktier å stämman = 300 000 msmark silver skulle jag hafva 50 eller lika med alla öfriga hvarvid ordförandes röst skulle afgöra.– Denna paragraf bör således ändras i öfverensstämmelse med hvad jag ofvan antydt och äfven i förslaget antecknat. –
Behöfver § 50 alls finnas till enligt nya aktielagar? Terwakoski stadgarne tyckas vara af äldre ursprung. –
Månne icke vore skäl att inleda ansökningen|4| om stadfästelse med någon relation, hvarom skulle framgå att du & jag såsom stiftare öfverlemna nuvarande fabrikerna och Nokia egendom till bolaget och derpå basera den nya affären? –
Några smärre ändringar i ditt förslag ser du antecknade å vederbörligt ställe men de äro af mindre betydelse och behöfva derföre icke särskildt framhållas. –
Fullmakt hitlägges äfven härhos till ditt begagnande ehuru jag dock anser att Du icke bör ingifva ansökan innan Du erhållit A Lagerborgs samtycke till försäljning af hans andel. Och äfven vore bra om Du först inväntade telegram fr.från mig om hvad Troil svarat.
Posttimmen slår! Helsningar från vännen
Fredrik Idestam