hösten 1861 Litterärt och annat
Finsk text
Kirjallista ja muuta
Juridiskt Albumin kolmannen vihkon ilmestyttyä on vihdoin annettu lupa Lainopillisen Yhdistyksen perustamiseen. Yhdistyksen toimintaan tulee kuulumaan tärkeänä osana lainopillisen aikakauslehden julkaiseminen. Vaikuttaneeko tämä haitallisesti herra Laguksen Albumin jatkumiseen? Sitä emme usko. Inhimillisen tiedon ja ihmissuhteiden alue, juridiikan tai talouden näkökulmasta kuvattuna, on riittävän laaja työllistämään täysin kaksikin tällaista aikakauslehteä, joiden tehtävänä olisi alansa asioiden selventäminen. Nykyisenä aikana, jos koskaan, tarvitaan lainopillista kirjoittamista.
Maamme lainopillinen kirjallisuus ei luoja paratkoon ole runsasta. Suuri osa siitä on lainopillisia väitöskirjoja. Yliopisto on ratkaissut ongelman käyttämällä ruotsalaisia kirjoja, jos omamme eivät riitä. Mutta ruotsalaisiakin lainopin oppikirjoja on aika vähän. Lisäksi moni asia on kummassakin maassa viidenkymmenen vuoden aikana muuttunut niin paljon, että yhteisten oppikirjojen käyttäminen on vähitellen käynyt mahdottomaksi. Teoreettisten kysymysten selvittäminen on eri asia, sillä säädetyistä laeista riippumatta se jatkuu kaikissa maissa ja suuntaa oikeustiedettä uusilla totuuksilla, jotka kypsyttyään ja tultuaan hyväksytyiksi vaikuttavat omalta osaltaan lainsäädäntöön ja kohottavat sen tasoa.
Meillä Suomessa tarvittaisiin nyt kipeästi todellista ymmärrystä sekä lainsäädäntömme historiallisesta kehityksestä että oikeustieteen nykyvaiheesta. Sillä lainsäädännön ja lakiuudistusten aika on käsillä. Ja voisi toivoa, että emme tällaisena aikana tyytyisi vain selvittämään perusteellisesti nykyisin voimassa olevien, mutta uudistettaviksi määrättyjen säädösten laatua ja vaikutuksia, vaan myös, kun niitä korvataan uusilla, huolehtisimme hyvissä ajoin siitä, ettemme jättäisi hyödyntämättä muiden maiden kokemusta ja tieteen tuloksia.
Jokainen kansalainen, joka ehkä pyrkii edustamaan kansaa, ei voi perehtyä syvällisesti lainopin kaikkiin alueisiin. Mutta juuri siksi toivoisi, että ne jotka ovat näin tehneet, ne joilla on lainopillista tietoa ja kokemusta, ryhtyisivät valaisemaan innokkaasti niitä monia asioita, jotka saattavat työllistää tulevia valtiopäiviä. Juuri Juridiskt Albumin ja Lainopillisen Yhdistyksen tulevan aikakauslehden tehtävänä olisi julkaista tarvittavia monografioita.
Original (transkription)
|1|
Litterärt och annat.
Sedan tredje häftet af Juridiskt Album
utkom, har omsider tillstånd meddelats
till bildandet af en Juridisk förening. I
denna förenings blifvande verksamhet skall
såsom ett vigtigt moment ingå utgifvandet
af en juridisk tidskrift. Skall detta möj-
ligen inverka menligt på fortsättandet
af hrherr Lagi Album? Vi tro det icke. Vistruket
Den sfer af menskligt vetande och mensk-
liga förhållanden, som kan utgöra föremål
för juridiskt, resp.respektive ekonomiskt, skriftställeristruket författareskaptillagt,
är alltför vidsträckt, än att icke tvenne
sådana tidskrifter kunde ha fullt upp
att göra med utredandet af hithörandetillagt frågor. inom
detta gebit.struket Också är närvarande tid en sådan
som, om någon, manar till juridiskt skrift-
ställeri.
Vårt lands juridiska litteratur är gunåssvårtytt
ej rik. En stor del deraf är att sökas bland de
|2|
juridiska disputationerna. Vid universitetet har
man utvägen att begagna svenska böcker der
våra egna ej räcka till. Men äfven den svenska
juridiska lärobokslitteraturen är mer än torftig.
Också ha så många förhållanden i de båda
länderna under femtio års förlopp förändrats
på olika sätt, att, i läroboksväg, gemensamhet
småningom blifvit omöjlig. Annat är det
med utredandet af theoretiska frågor, som
oberoende af de positiva lagarne fortgår i alla
länder och sedan det inomstruket riktarsvårtytt rättsveten-
skapen med nya sanningar, hvilka när de
hunnit mogna och genomträngastruket erkännas
af opinionen åter i sin mon bidragastruket influeratillagt att
utvecklastruket på lagstiftitstruketningen och bidraga att
höja densamma.
Vi befinna oss här i Finland nu i den
ställning att verklig insigt i såväl vårt
lagsystems egetstruket historiska utveckling, som
ock i rättsvetenskapens närvarande stånd-
punkt vore oss högeligen af nöden. Ty
|3|
det är en lagstiftnings-, en lagreformernas
period som är inne. Och önskligt vore att
vi under en sådan tid icke blott sökte
grundligen utreda våra nugällande, men
till afhyrningsvårtytt bestämde, lagbuds beskaffen-
het och verkningar, men äfven, när tillstruket
nytt skall sättas i stället, såge oss väl
före att icke vi försumma att göra oss
andra länders erfarenhet och vetenska-
pens resultater till godo.
Icke kan hvarje medborgare som möj-
ligen har utsigt att bli folkrepresentant
intränga djupt i juridikens alla brancher.
Men så mycket mera är det önskligt
att de som detta gjort, de rättslärde och
rättserfarne, med ifver egnade sig åt bely-
sandet af de många frågor som komma
ett sysselsätta de blifvande landtstruketrikstillagtdagarne.
Det vore just uppgiften för Juridiskt Album
|4|
och juridiska föreningens blifvande tidskrift
att söka åstadkomma sådana monografier
som kunde lända.
Litterärt och annat.
Sedan tredje häftet af Juridiskt Album utkom, har omsider tillstånd meddelats till bildandet af en Juridisk förening. I denna förenings blifvande verksamhet skall såsom ett vigtigt moment ingå utgifvandet af en juridisk tidskrift. Skall detta möjligen inverka menligt på fortsättandet af hrherr Lagi Album? Vi tro det icke. Den sfer af menskligt vetande och menskliga förhållanden, som kan utgöra föremål för juridiskt, resp.respektive ekonomiskt, författareskap, är alltför vidsträckt, än att icke tvenne sådana tidskrifter kunde ha fullt upp att göra med utredandet af hithörande frågor. Också är närvarande tid en sådan som, om någon, manar till juridiskt skriftställeri.
Vårt lands juridiska litteratur är gunåssvårtytt ej rik. En stor del deraf är att sökas bland de|2| juridiska disputationerna. Vid universitetet har man utvägen att begagna svenska böcker der våra egna ej räcka till. Men äfven den svenska juridiska lärobokslitteraturen är mer än torftig. Också ha så många förhållanden i de båda länderna under femtio års förlopp förändrats på olika sätt, att, i läroboksväg, gemensamhet småningom blifvit omöjlig. Annat är det med utredandet af theoretiska frågor, som oberoende af de positiva lagarne fortgår i alla länder och riktarsvårtytt rättsvetenskapen med nya sanningar, hvilka när de hunnit mogna och erkännas af opinionen åter i sin mon influera på lagstiftningen och bidraga att höja densamma.
Vi befinna oss här i Finland nu i den ställning att verklig insigt i såväl vårt lagsystems historiska utveckling, som ock i rättsvetenskapens närvarande ståndpunkt vore oss högeligen af nöden. Ty|3| det är en lagstiftnings-, en lagreformernas period som är inne. Och önskligt vore att vi under en sådan tid icke blott sökte grundligen utreda våra nugällande, men till afhyrningsvårtytt bestämde, lagbuds beskaffenhet och verkningar, men äfven, när nytt skall sättas i stället, såge oss väl före att icke vi försumma att göra oss andra länders erfarenhet och vetenskapens resultater till godo.
Icke kan hvarje medborgare som möjligen har utsigt att bli folkrepresentant intränga djupt i juridikens alla brancher. Men så mycket mera är det önskligt att de som detta gjort, de rättslärde och rättserfarne, med ifver egnade sig åt belysandet af de många frågor som komma ett sysselsätta de blifvande riksdagarne. Det vore just uppgiften för Juridiskt Album|4| och juridiska föreningens blifvande tidskrift att söka åstadkomma sådana monografier som kunde lända.