13.11.1868 Robert Björkenheim–LM

Svensk text

|1|

Broder Leo!

Härjemte sänder jag dig en kalkyl öfver möjligheten att realisera din plan till min räddning –

Gör deraf det bruk du finner lämpligt och låt mig vet om någon utsigt öppnar sig –

Kalkylen är hållen ytterst lågt och kan gerna underkastas granskning af hvarje jordbrukare.

Jag hinnersvårtytt ej skrifva rentsvårtytt densvårtytt

Min hustru mårsvårtytt till all lycka väl och bär modigt vår olycka –

Jag sjelf har åter fått ro sedan jag kom hem. Dock fortfar ännu till en viss grad min sömnlöshet och det nerfvösa tillstånd hvari jag var i HforsHelsingfors.

Din tillgifne

R. Bjm

|2|

Mariefors Egendom, belägen i Thusby socken af Nylands län med underlydande lägenheter i Mäntsälä och Hausjärvi socknar.

Egendomen omfattar en total areal af 11 049 t:dtunnland jord. Deraf bebrukas 759,68 t:dtunnland åker af egaren och 373,06 t:dtunnland åker af underhafvande, 417,13 t:dtunnland naturlig äng häfdas af egaren och 1 103,44 t:dtunnland äng af underhafvande, 967,12 t:dtunnland betesmark äro afstängde och rödjade för egarens och 444,82 t:dtunnland betesmark för underhafvandes kreatur, 5 806,66 t:dtunnland skog äro underkastade afverkning efter ordnade hushållnings-planer samt 1 177,09 t:dtunnland upptagas af kärr och mossor, berg, vägar, vattendrag, tomter m. m.

Egendomens förvaltning handhafves af undertecknad egare med biträde af en inpektor, en skogsförvaltare, en mejerist och en trädgärdsmästare, som derjemte handhar magasinerna.

Egendomen utgöres af 4 gårdar nemligen: Kellokoski med 465,71 t:dtunnland åker och 82,60 t:dtunnland naturlig äng. Åkern bebrukas i tre circulationer:

  • A. Ett vexelbruk med 5 skiften à 7,63 t:dtunnland å lerjord. Omlopp:*Fullständig gödsling med ladugårdsgödsel och bigödningsämnen om sådant erfordras. träda, höstsäd, ärter**Halfgödsling med kompost eller benmjöl, aska m. m., rotfrukter, korn.
  • B. Ett vexelbruk i 2 skiften à 8,41 t:dtunnland å sandjord. Omlopp:*Fullständig gödsling med ladugårdsgödsel och bigödningsämnen om sådant erfordras. vårsäd, potäter.
  • C. Ett koppelbruk i 9 skiften à 45,63 t:dtunnland å lerjord. Omlopp:*Fullständig gödsling med ladugårdsgödsel och bigödningsämnen om sådant erfordras. träda, råg, 5-årigt gräs, hafre, hafre.

Åkerarealen år alltså fördelad på dessa circulationer sålunda att A. upptager 38,16 t:dtunnland, B. 16,83 t:dtunnland och C. 410,72 t:dtunnland. Circulationerna B. och C. äro fullständigt färdiga, med undantag af några mindre planeringar som i höst skola utföras. Dessa circulationer ingå nu i deras andra omloppsperiod. Circulationen A. har deremot ännu icke kommit i fullständig gång oaktadt all härtill hörande jord utgöres af gammal bohl-åker.

Fullständigt drainerade äro på denna gård endast 20 t:dtunnland, dock äro derutöfver täckta diken af tegelrör, klappersten och gärdsel nedlagde öfver hela den odlade arealen uti större diken, som vid omläggningen blifvit fyllde, å vattensjuka ställen, vid källdrag o. s. v. Under mötes-dagarne komma 2,45 t:dtunnland att fullständigt täckdikas derest väderleken sådant tillåter. Hela den areal, som tillhör omloppet A. skall med det första täckdikas.

Alla till denna gård hörande fält hafva under de sednaste 11 åren blifvit omdikade och planerade, hvarigenom en mängd rå jord kommit upp i dagen.

Af hela arealen voro för 11 år sedan odlade endast 190 t:dtunnland åker och efter gödsling igenlagd timothei-vall. 91 t:dtunnland äro derefter uppodlade från skog och 184,71|3| t:dtunnland uppodlade från betesmark, gamla hafreländer m. m., hvilket allt torde förklara hvarföre jordens växtkraft ännu ej kunnat drifvas till önsklig höjd.

På Kellokoski födas c:cacirka 90 kor och 25 hästar samt ett vexlande antal svin.

Till denna gård utgöra 19 torpare 2 212 öke- och 228 fot-dagsverken samt 95 skålpund spånad äfvensom de betala i kontant 538 mark om året. Arbetspersonalen består derutöfver af 1 fogde, 2 stalldrängar, 2 ladugårdsdrängar (af hvilka blott den ena under sommaren tjenstgör vid kreatursskötsel), 1 smed, 1 snickare, 14 spanmålsdrängar och 5 ladugårdspigor.

Bland byggnader å gården förtjena endast mejeriet och rian att beses. Mejeriet är byggdt efter Holsteinsk method med mjölkkärl af gjutjern. Brunn finnes inom byggnaden och en vattenledning för vattnet till alla de ställen, der det för arbetet i mejeriet kan behöfvas.

Rian är byggd efter en konstruktion, hvartill idéen hos undertecknad ursprungligen utgått från den Ekmanska, ehuru dessa tvenne slag af rior förete ytterst ringa likhet med hvarandra. Den längsta tid, som i dessa rior åtgått till sädens torkning har varit 36 timmar, vanligen är säden torr efter 24 à 30 timmar. I alla fall kan tröskning verkställas hvarannan dag. Undertecknad har haft glädjen se denna konstruktion till rior från Mariefors sprida sig till en mängd egendomar i närheten. Vedåtgången är icke ens hälften så stor som i en finsk ria af det vanliga slaget. Anläggningskostnaden är obetydligt större än för en vanlig ria.

Kreatursstammen utgöres af ett ringa antal äkta Ayrshire djur, ett större antal half- och treqvart-blod Ayrshire, men mest af finska bond-kor, sammanköpta under de sednare åren allt efter som hötillgängen stigit. Alla tjurar äro af oblandad Ayrshire race. Ladugårdsbyggnaden, endast 20 år gammal och mycket väl uppförd under den tid min fader egde egendomen, är dock numera otillräcklig för egendomens behof så att en ny och betydligt större snart måste uppföras. Enligt den plan för egendomens bebyggande som undertecknad uppgjort skall denna nya ladugård förläggas invid landsvägen, midt för den väg som leder till mejeriet. Mjölkafkastningen är tillföljd af den delvis underhaltiga kreatursstammen icke tillfredsställande, ehuru enskilda djur gå mycket högt. Den dagliga mjölkafkastningen utgör för tillfället omkring 160 kannor.

Mejerihandteringen är hufvudsakligen ställd på produktion af smör, som försäljes i Lübeck och St. Petersburg, dit smöret för närvarande försändes hvarje vecka. Derjemte produceras kryddad skum-mjölks-ost som härtills funnit afsättning inom landet. Under den varmare årstiden tillverkas äfven fet-ost, såväl kryddad som okryddad.

Trädgården upptager en areal af öfver 3 t:d men är anlagd under de sednaste åren så att den ännu är alldeles i sin linda. Hela arealen är dock täckdikad och djup-gräfd.

Jyvälä gård på 2 versts afstånd från Kellokoski är en alldeles ny gård anlagd år 1859 på en naturlig äng, till en del för längre tid sedan sköflad genom hafreodling. Planen för denna gårds odling upptager 432 t:d. För närvarande äro dock endast 138 fullständigt odlade och 18 under arbete. Det öfriga af den i planen upptagna arealen utgöres af 198 t:d naturlig äng och 78 t:d skoglupen betesmark. Af den till denna gärd hörande naturliga ängen skördas nu 54 t:d till hö och 144 t:d användas till bete.

|4|

Alla byggnader å denna gård äro uppförda under det sednaste decenniet.

På Jyvälä födas 30 kor och 9 hästar samt från och med instundande vinter c:cacirka 40 får, som härtills stått å Jokela gård.

Omloppet är ännu ej stadgadt. Odlingen fortgår sålunda att årligen så mycket ny jord upptages som man är förvissad om att tredje året efter nyodlingen kunna starkt gödsla. Å den sålunda upptagna jorden tages en hafreskörd ifall jorden befinnes svag, tvenne om den är af bättre beskaffenhet, hvarefter fältet trädas, gödslas och besås med råg samt deruti timothei- och klöfverfrö.

Arbetspersonalen å denna gård består af 1 fogde, 1 stalldräng och 6 spanmålsdrängar. Fogdens hustru är derjemte deja och har till sitt biträde en af drängarnes hustru.

Torpare höra icke till denna gård.

Jokela gård på 5 versts afstånd från Kellokoski längs en vinterväg men 9 verst om sommaren är anlagd år 1865 af 3 torps åkrar jemte en del af deras ängar och betesmarker. Planen för denna gård upptager ett koppelbruk med 8 skiften à 13,5 t:dtunnland i hvarje skifte och följande omlopp:*Fullständig gödsling med ladugårdsgödsel och bigödnings-ämnen om sådant erfordras. träde, råg, 4 års gräs, hafre, hafre.

Af denna odlingsplan år c:ca 6½ skifte numera fullständigt odlade, med sammanlagdt 87,72 t:d så att ännu återstå att odla 20,28 t:d. Härutöfver eger Jokela 7 t:d gammal åker som icke ingår i detta omlopp, så att gårdens hela åkerareal för närvarande utgör 94,72 t:d.

Naturlig äng, till en del af utmärkt beskaffenhet, eger denna gård till en areal af 93,72 t:d.

Åbyggnaden är dels sammanfogad af gamla torpare-byggnader, dels under åren 1867 och 1868 nybyggd.

Till Jokela gård utgöra 4 torpare och 1 landbonde 728 öke- och 60 fotdagar om året; 1 landbonde och 1 torpare betala penningeskatt af 712 mark samt utgöra 24 fotdagar under skördetiden. Samtliga underhafvande utgöra linspånad 35 skålpund.

Gårdens arbetspersonal utgöres af 1 fogde och 5 spanmålsdrängar. Fogdens hustru är deja. På gården födas 30 klafbundna nöt, till en del ungboskap och 5 hästar.

Kaukas eller Puotila hemman beläget 1 mil frän Kellokoski eger 31,81 t:d åker 11,44 t:d kärrodling och 42,81 t:d naturlig äng. Hemmanet skötes af 1 fogde och 4 spanmälsdrängar.

  • Underhåller 10 ungnöt och 5 hästar.
  • Omloppet är ännu ej stadgadt.
  • Hemmanet är fullkomligt nybyggdt.
  • Torpare finnas ej.
  • Detta hemman togs under eget bruk år 1863.

På Mariefors egendom underhålles utom ofvan uppräknade husdjur ett större antal unghästar och ett efter omständigheterna vexlande antal kalfvar på den af gårdarne, der det för tillfället bäst lämpar sig. Alla kalfvar hafva under en längre följd af år blifvit uppfödda medelst amm-kor.

|5|

Att anmärka är att mejerihandtering idkas endast å Kellokoski hvarföre korna flyttas från den ena gården till den andra så att mjölkande kor finnas endast å Kellokoski.

Utöfver den nu uppodlade jorden finnes odlingsmark till flere tusende tunnlands vidd, till en del af utmärkt beskaffenhet.

Arbetspersonalen å hela egendomen är större än den i framtiden kommer att behöfvas af orsak att alla de diknings-, planerings-, byggnadsarbeten m. m. som medfölja organiseringen af en ny egendom, huru mycket arbetsfolk härtill än må legas, kräfva en större arbetseffekt af den ordinarie arbetsstyrkan än som under normala förhållanden erfordras, emedan många hithörande arbeten äro af den beskaffenhet att de svårligen kunna åt legofolk anförtros,

Dessutom bör märkas att alla gårdarnes arbetsstyrka under en del af vintern sysselsättas med skogsarbeten.

Från egendomen har årligen försålts c:ca 2 000 f:rfamnar björk-, tall- och granved. Det för året uttaxerade beloppet öfverstiger nyssnämnde qvantum.

Till egendomen hörer 1 vattensåg med 2:ne dubbla ramar, som med afseende å tillgången på vatten kan afverka c:cacirka 5 000 stock, ehuru den de sednaste 3 åren tillföltillagt av utgivarenjd af dåliga konjunkturer endast afverkat 1 à 2 tusen, 1 vattenqvarn på 1 mils afstånd från Kellokoski, 1 tegelbruk och 1 kalkbruk.


Under egendomen lyda utom ofvan uppräknade lägenheter 5 hemman i Hausjärvi socken, hvilkas åboer utgöra penninge-skatt af 840 mark samt 312 öke dagar och 50 fot dagar äfvensom 30 skålpund linspånad.

Slutligen torde böra uppgifvas att år 1868 kommer att skördas å Kellokoski, Jyvälä, Jokela, och Kaukas efter ett sammanlagt utsäde af 66 tunnor råg, 19 t:rtunnor korn, 27,5 t:r blandsäd, 211,65 t:r hafre, 7,75 t:r ärter, 88,75 t:r potäter och 1,33 t:r linfrö äfvensom att rofvor och kålrötter skördas på en areal af 4 tunnland samt artificielt hö å 325 t:d och naturligt hö å 273 t:d.


Inom egendomens mark och alldeles invid Kellokoski gård är Mariefors bruk beläget. Detta jernverk tillhörde förut egendomen. Det nedbrann år 1858, återuppbyggdes samma år och försåldes år 1865 till herr John W. Wahren.

Mariefors jernbruk eges nu af ett aktie-bolag.


Till ofvanstående upplysningar har undertecknad ansett skäl vara för handen, säväl för att orientera de ärade gästerna å egendomen då denna i dag hedras med ett besök af Nylands och Tavastehus läns landtbrukssällskap, som äfven för att förklara orsaken till allt det bristfälliga och ofullständiga, fackmän utan tvifvel skola möta å denna egendom och för hvilket jag endast med afseende å att egendomen under det sednaste decenniet blifvit alldeles omskapad kan hoppas på något öfverseende.

Robert Björkenheim.

Helsingfors, Theodor Sederholms boktryckeri, 1868. – Företedt: L. Heimbürger.

Noter

  1. *Fullständig gödsling med ladugårdsgödsel och bigödningsämnen om sådant erfordras.

  2. **Halfgödsling med kompost eller benmjöl, aska m. m.

  3. *Fullständig gödsling med ladugårdsgödsel och bigödningsämnen om sådant erfordras.

  4. *Fullständig gödsling med ladugårdsgödsel och bigödningsämnen om sådant erfordras.

  5. *Fullständig gödsling med ladugårdsgödsel och bigödnings-ämnen om sådant erfordras.

Finsk text

Veli Leo!

Lähetän sinulle ohessa laskelman mahdollisuuksista toteuttaa suunnitelmasi minun pelastamisekseni.

Tee sillä kuten haluat ja kerro minulle, jos jotain näköaloja aukeaa.

Arvio on pidetty äärimmäisen matalana ja sen voi mieluusti asettaa kenen hyvänsä maanviljelijän arvioitavaksi.

En ehdi kirjoittaa puhtaaksi sitä.

Vaimoni voi onneksi hyvin ja kantaa rohkeasti koko onnettomuutemme.

Itse olen rauhoittunut jälleen palattuani kotiin. Unettomuuteni kuitenkin vaivaa yhä jossain määrin, samoin se hermostunut tila, jossa olin Helsingissä.

Uskollisesti sinun

R. Bjm

Marieforsin kartano Tuusulan pitäjässä Uudenmaan läänissä siihen kuuluvine tiloineen Hausjärvellä sekä Mäntsälässä

Kartanon koko pinta-ala on 11 049 tynnyrinalaa maata. Siitä omistaja viljelee itse 759,68 tynnyrinalaa ja alustalaiset 373,06 tynnyrinalaaa. 417,13 tynnyrinalaa luonnonniittyä on omistajalla ja 1103,44 tynnyrinalaaa alustalaisilla. 967,12 tynnyrinalaa laidunta on aidattu ja raivattu omistajan karjaa varten, 444,82 tynnyrinalaaa alustalaisten karjalle. 5 806,66 tynnyrinalaa metsää on varattu hakkuisiin järkiperäisen taloussuunnitelman mukaisesti, 1 179,08 tynnyrnalaa on suota, mäkiä, teitä, vesistöjä, tonttimaata ym.

Kartanoa hallitsee allekirjoittanut omistaja apunaan pehtori, metsänhoitaja, meijeristi ja puutarhuri joka huolehtii myös koneista.

Kartano koostuu neljästä eri tilasta, nimittäin

Kellokoski, 465,71 tynnyrinalaa peltoa ja 82,60 ta luonnonniittyä.

Peltoa viljellään kolmenlaisessa vuoroviljelyssä.

  • A. Vuoroviljely 5 lohkossa á 7,63 ta savimaata. Kierto:*Täydellinen lannoitus navettalannalla sekä lisälannoitteilla, jos sellaista tarvitaan. kesanto, syysvilja, herne**Puolilannoitus kompostilla, luujauholla, tuhkalla ym., juurikasvit, ohra
  • B. Vuoroviljely 2 lohkossa á 8,41 ta hiekkamaata. Kierto:*Täydellinen lannoitus navettalannalla sekä lisälannoitteilla, jos sellaista tarvitaan. kevätvilja, peruna
  • C. Vuoroviljely 9 lohkossa á 45,63 ta savimaata. Kierto:*Täydellinen lannoitus navettalannalla sekä lisälannoitteilla, jos sellaista tarvitaan. kesanto, ruis, 5 vuotta ruoholla, kaura, kaura.

Peltoala on siten jaettu näihin kolmeen kiertoon niin että A. käsittää 38,16 tynnyrinalaa, B 16,83 ja C 410,72 tynnyrinalaa. Alat B ja C ovat täysin valmiit lukuunottamatta joitain pieniä järjestelyjä, jotka tehdään syksyllä. Nämä alat ovat nyt toisella kierrollaan. Aluetta A ei sitävastoin ole vielä saatu täysin toimimaan, vaikka kaikki siihen kuuluva pelto onkin vanhaa kyläpeltoa.

Täysin salaojitettua on tilan maista vain 20 tynnyrinalaa, mutta lisäksi on koko alueella tiiliputkista, mukulakivistä ja aidaksista katettuja ojia, suuremmat on uudelleen tehtäessä peitetty, samoin on ojitettu vetiset kohdat, lähteet ym. Kokouspäivien aikana tullaan ojittamaan kokonnaan 2,45 tynnyrinalan alue, jos sää vain sallii. Kiertoon A kuuluva alue tullaan ensi tilassa salaojittamaan kokonaan.

Kaikki tilan alueet on viimeisten 11 vuoden aikana ojitettu ja tasoitettu, minkä johdosta on noussut esiin paljon raakamaata. 11 vuotta sitten koko alasta oli vain 190 tynnyrinalaa viljeltynä peltona sekä lannoituksen jälkeen peitettynä timoteinurmena. Sen jälkeen on raivattu viljelykseen metsästä 91 tynnyrinalaa, laidunmaata, entisiä kaurapeltoja ym. on otettu pelloksi 184,71 tynnyrinalaa, mikä kaikki selittänee sen, että maan kasvuvoimaa ei ole vielä saatu toivotulle tasolle.

Kellokoskella on noin 90 lehmää, 25 hevosta sekä vaihteleva määrä sikoja.

Tilan 19 torpparia tekevät 2 212 hevospäivää, 228 jalkamiespäivää ja 95 naulaa kehruuksia sekä suorittavat käteisenä 538 markkaa vuodessa. Työväkeä on vouti, kaksi tallirenkiä, kaksi navettarenkiä (joista vain toinen on kesäaikaan karjanhoitajana), seppä, kirvesmies, 14 muonarenkiä ja viisi navettapiikaa.

Rakennuksista on tarpeen tarkastella vain meijeriä sekä riihtä. Meijeri on rakennettu holsteinilaiseen tapaan, maitoastia valuraudasta. Kaivo on sisällä rakennuksessa ja vesijohto johtaa veden kaikkiin niihin paikkoihin, joissa sitä meijerissä tarvitaan.

Riihen rakenteeseen allekirjoittanut sai alunperin idean Ekmanilta, vaikka nämä kaksi riihityyppiä ulkoisesti muistuttavat hyvin vähän toisiaan. Pisimmillään viljan kuivatus näissä riihissä on vaatinut 36 tuntia, tavallisesti vilja on kuivaa 24–30 tunnissa. Puinti voidaan kaikissa tapauksissa suorittaa joka toinen päivä. Allekirjoittanut on ilahtuneena havainnut Marieforsin riihimallin leviävän muuallekin lähiseuduille. Halkoja ei kulu puoltakaan siitä mitä suomalaisissa riihissä tavallisesti. Rakennuskustannukset eivät ole merkittävästi suuremmat kuin tavallisessa riihessä.

Karjassa on vähäinen määrä aitoja Ayrshire-lehmiä, hieman suurempi joukko puoli- tai kolmeneljäsosa-ayrshirejä, mutta suurin osa on suomalaista talonpoikaisrotua, karjaa on ostettu viime vuosina lisää sitä mukaa kuin heinän tuotto on sallinut. Kaikki sonnit ovat puhdasta ayrshirerotua. Navetta on vain 20 vuotta vanha ja hyvin pidetty sinä aikana jolloin isäni hoiti tilaa, mutta nyt se on kartanon tarpeisiin riittämätön niin että pian tarvitaan uusi ja tuntuvasti suurempi navetta. Allekirjoittaneen laatiman kartanon rakennussuunnitelman mukaan uusi navetta tullaan sijoittamaan maantien varteen, meijeriin vievän tien puoliväliin varrelle. Maidontuotanto ei osin heikkolaatuisen karjan vuoksi ole tyydyttävää, vaikka yksittäiset eläimet antavatkin korkeita tuotoksia. Päivittäinen maidontuotto on tällä hetkellä noin 160 kannua.

Meijerin toiminta tähtää lähinnä voin tuottamiseen, se viedään Lyypekkiin ja Pietariin, jonne tällä hetkellä menee lähetys viikottain. Lisäksi valmistetaan maustettua hapanmaitojuustoa, joka tähän asti on myyty omassa maassa. Lämpimänä vuodenaikana valmistetaan myös rasvaista juustoa, sekä maustettuna että maustamattomana.

Puutarhalla on varattu kolmen tynnyrinalan alue, mutta se on perustettu vasta viime vuosina ja on siten vasta aivan alkutekijöissään. Koko alue on kuitenkin ojitettu ja käännetty syvältä.

Jyvälän tila kahden virstan päässä Kellokoskesta on aivan uusi tila, se on perustettu 1859 luonnonniitylle, joka osin pitemmän aikaa sitten ollut kauranviljelyssä. Tälle tilalle on suunniteltu 432 tynnyrinalan viljelyä. Tällä hetkellä täysin viljeltyä on kuitenkin vasta 138 tynnyrinalaa ja työn alla 18 tynnyrinalaa. Lopusta suunnitellusta maasta 198 tynnyrinalaa on luonnonniittyä ja 78 tynnyrinalaa metsäistä laidunta. Tilaan kuuluvasta luonnoniitystä 54 tynnyrinalaa kasvaa tällä hetkellä heinää ja 144 tynnyrinalaa on laitumena.

Tämän tilan kaikki rakennukset on rakennettu viimeisen vuosikymmenen aikana.

Jyvälässä on 30 lehmää ja 9 hevosta sekä tulevana talvena myös 40 lammasta, joita on tähän asti pidetty Jokelan tilalla.

Viljelykiertoa ei ole vielä lyöty lukkoon. Viljely etenee nyt niin, että joka vuosi otetaan viljelyyn senverran uutta maata kuin mitä kolmantena vuonna viljelyynoton jälkeen kyetään vahvasti lannoittamaan. Tällä tavoin viljelyyn otetusta maasta otetaan yksi kaurasato, jos maa on laihaa, ja paremmanlaatuisesta maasta kaksi satoa, minkä jälkeen se pannaan kesannolle, lannoitetaan ja kylvetään ruista sekä timotein- ja apilansiementä.

Työvoimaa tilalla on vouti, tallirenki sekä kuusi muonamiestä. Voudin vaimo on sisäkkö apunaan joku renkien vaimoista.

Torppia tähän tilaan ei kuulu.

Jokelan tila on Kellokoskelta viiden virstan päässä talvitietä ja yhdeksän virstan päässä kesätietä. Seon muodostettu 1865 kolmen torpan pelloista sekä osin niiden niityistä ja laidunmaista.

Tälle tilalle suunnitellaan vuoroviljelyä 8 lohkossa, kierto:*Täydellinen lannoitus navettalannalla sekä lisälannoitteilla, jos sellaista tarvitaan. kesanto, ruis, neljä vuotta nurmella, kaura, kaura á 13,5 tynnyrialaa kussakin.

Tästä suunnitelmasta on nyt 6½ lohkoa täysin viljelyksessä, yhteensä 87,72 t, joten puuttuu vielä 20,28 ta. Lisäksi Jokelalla on 7 tynnyrinnalaa vanhaa peltoa, joka ei sisälly mainittuun suunnitelmaan niin että tilan koko peltoala tällä hetkellä on 94,72 tynnyrinnalaa.

Luonnonniittyä, joka laadultaan on osin erinomaista, tilalla on 93,72 ta.

Rakennukset ovat osin vanhojen torppien rakennuksia, osin vuosina 1867 ja 1868 rakennettuja uusia.

Neljä torpparia sekä yksi lampuoti tekevät tilalle 728 hevospäivää ja 60 jalkamiespäivää vuodessa. Yksi torppari sekä yksi lampuoti maksavat rahana 712 markkaa ja tekevät 24 jalkamiespäivää sadonkorjuuaikaan. Yhteensä kaikki alustalalaiset tekevät kehruuksia 35 naulaa.

Työväkeä tilalla on vouti ja viisi muonamiestä. Voudin vaimo on sisäkkö. Tilalla on 30 lypsävää, joukko nuorta karjaa sekä viisi hevosta.

Kaukaan eli Puotilan talo peninkulman päässä Kellokoskelta käsittää 31,81 tynnyrinalaa peltoa, 11,44 tynnyrinalaa suoviljelmiä sekä 42,81 tynnyrinalaa luonnonniittyä.

  • Tilaa hoitaa vouti sekä neljä muonaamiestä.
  • Tilalla on 10 päätä nuortakarjaa sekä viisi hevosta.
  • Tilan rakennukset ovat kokonaan uusia.
  • Torppia ei ole.
  • Tila otettiin omaan viljelyyn 1863.

Edellälueteltujen eläinten lisäksi Marieforsin kartanossa on suuri määrä nuoria hevosia sekä olosuhteiden mukaan vaihteleva määrä vasikoita, joita pidetään siinä talossa, joka kulloinkin tähän parhaiten sopii. Kaikki vasikat on vuosien ajan ruokittu imettäjälehmillä.

On huomattava, että meijeritoimintaa harjoitetaan vain Kellokoskella, ja tämän vuoksi lehmiä siirretään tilalta toiselle niin että lypsäviä lehmiä on vain Kellokoskella. Nyt viljelyksessä olevan maan lisäksi on tuhansia tynnyrinaloja viljelykelpoista maata, laadultaan osin erinomaista.

Koko kartanon henkilökunta on tällä hetkellä suurempi kuin mitä tulevaisuudessa tullaan tarvitsemaan, mikä johtuu siitä, että uuden kartanon organisoinnin vaatimat ojitus-, rakennus- ja suunnittelutyöt vaativat, riippumatta siitä kuinka paljon työväkeä niihin palkataan, vakituiselta työvoimalta tehokkaampaa työpanosta kuin normaalioloissa tarvittaisiin, sillä monet tähän liittyvät työt ovat sen kaltaisia, että niitä on hankala uskoa päiväpalkkalaisille.

On lisäksi huomattava, että koko tilan työvoima työllistyy osittain talven aikana metsätöissä.

Tilalta on vuosittain myyty noin 2 000 syltä koivu-, mänyty- ja kuusihalkoja. Tälle vuodelle taksoittetu luku ylittää tuon määrän.

Tilaan kuuluu vesisaha jossa on kaksi kaksoisraamia, ja se pystyy vesivoiman saatavuuteen nähden tuottamaan noin 5 000 tukkia vuodessa, joskin valmistusmäärä on kolmen viime vuoden aikana heikkojen suhdanteiden vuoksi ollut vain 1 000–2 000 sekä vesimylly peninkulman päässä Kellokoskelta, tiilitehdas ja kalkkitehdas.


Kartanoon kuuluu tässä lueteltujen tilojen lisäksi myös viisi tilaa Hausjärvellä, joiden asukkaat suorittavat rahavuokrana 840 markkaa vuodessa sekä 312 hevospäivätyötä ja 50 jalkamiespäivää sekä 30 naulaa pellavakehruita.

Lopuksi lienee kerrottava, että vuonna 1868 tullaan Kellokoskelta, Jyvälästä, Jokelasta ja Kaukaalta korjaamaan yhteensä 66 tynnyriä kylvettyä ruista, 19 tynnyriä ohraa, 27,6 tynnyriä sekaviljaa, 211,65 tynnyriä kauraa, 7,75 tynnyriä herneitä, 88,75 tynnyriä perunaa ja 1,33 tynnyriä pellavansiementä, ja että kaalia ja naurista korjataan neljän tynnyrinalan alalta, viljelyheinää 325 tynnyrialalta ja luonnonheinää 273 tynnyrinalalta.


Kartanon maalla aivan Kellokosken tilan vieressä sijaitsee Marieforsin ruukki. Tämä rautatehdaskuului aiemmin kartanoon. Se paloi 1858, rakennettiin samana vuonna uudelleen ja myytiin 1865 herra John W. Wahrenille.

Nyt Marieforsin ruukin omistaa osakeyhtiö.


Allekirjoittanut on halunnut näiden tietojen olevan saatavilla niiden kunnioitettavien vieraiden tueksi, jotka tänään kunnioittavat paikkaa osallistumalla Uudenmaan ja Hämeen maanviljelysseuran vierailuun ja nämä tiedot esittävät myös syitä nihin monin puutteisin ja epätäydellisyyksiin, joita ammattimiehet tällä tilalla epäilemättä havaitsevat ja joiden suhteen voin toivoa jonkinlaista ymmärrystä pelkästään siitä syystä, että kartanon kokonaisuus on viimeisten kymmenen vuoden aikana muokattu kokonaan uudelleen.

Robert Björkenheim

Helsinki, Theodor Sederholmin kirjapaino 1868. – Hyväksynyt L. Heimbürger

Viitteet

  1. *Täydellinen lannoitus navettalannalla sekä lisälannoitteilla, jos sellaista tarvitaan.

  2. **Puolilannoitus kompostilla, luujauholla, tuhkalla ym.

  3. *Täydellinen lannoitus navettalannalla sekä lisälannoitteilla, jos sellaista tarvitaan.

  4. *Täydellinen lannoitus navettalannalla sekä lisälannoitteilla, jos sellaista tarvitaan.

  5. *Täydellinen lannoitus navettalannalla sekä lisälannoitteilla, jos sellaista tarvitaan.

Original (transkription)

|1|

Broder Leo!

Härjemte sänder jag dig en kalkyl
öfver möjligheten att realisera din plan
till min räddning –

Gör deraf det bruk du finner lämpligt
och låt mig vet om någon utsigt öpp-
nar sig –

Kalkylen är hållen ytterst lågt och
kan gerna underkastas granskning af
hvarje jordbrukare.

Jag hinnersvårtytt ej skrifva rentsvårtytt densvårtytt

Min hustru mårsvårtytt till all lycka väl och
bär modigt vår olycka –

Jag sjelf har åter fått ro sedan jag kom
hem. Dock fortfar ännu till en viss grad
min sömnlöshet och dettillagt nerfvösa tillstånd
hvari jag var i HforsHelsingfors.

Din tillgifne

R. BjmR. Björkhenheim.tillagt senare

|2|

Mariefors Egendom,
belägen i
Thusby socken af Nylands län med underlydande lägenheter
i Mäntsälä och Hausjärvi socknar.

Egendomen omfattar en total areal af 11 049 t:dtunnland jord. Deraf bebrukas 759,68 t:dtunnland
åker af egaren och 373,06 t:dtunnland åker af underhafvande, 417,13 t:dtunnland naturlig äng häfdas
af egaren och 1 103,44 t:dtunnland äng af underhafvande, 967,12 t:dtunnland betesmark äro afstängde
och rödjade för egarens och 444,82 t:dtunnland betesmark för underhafvandes kreatur, 5 806,66
t:dtunnland skog äro underkastade afverkning efter ordnade hushållnings-planer samt 1 177,09 t:dtunnland
upptagas af kärr och mossor, berg, vägar, vattendrag, tomter m. m.

Egendomens förvaltning handhafves af undertecknad egare med biträde af en in-
pektor, en skogsförvaltare, en mejerist och en trädgärdsmästare, som derjemte hand-
har magasinerna.

Egendomen utgöres af 4 gårdar nemligen:
Kellokoski med 465,71 t:dtunnland åker och 82,60 t:dtunnland naturlig äng.
Åkern bebrukas i tre circulationer:

  • A. Ett vexelbruk med 5 skiften à 7,63 t:dtunnland å lerjord. Omlopp:*Fullständig gödsling med ladugårdsgödsel och bigödningsämnen om sådant erfordras. träda, höstsäd, ärter**Halfgödsling med kompost eller benmjöl, aska m. m., rotfrukter, korn.
  • B. Ett vexelbruk i 2 skiften à 8,41 t:dtunnland å sandjord. Omlopp:*Fullständig gödsling med ladugårdsgödsel och bigödningsämnen om sådant erfordras. vårsäd, potäter.
  • C. Ett koppelbruk i 9 skiften à 45,63 t:dtunnland å lerjord. Omlopp:*Fullständig gödsling med ladugårdsgödsel och bigödningsämnen om sådant erfordras. träda, råg, 5-årigt
    gräs, hafre, hafre.

Åkerarealen år alltså fördelad på dessa circulationer sålunda att A. upptager
38,16 t:dtunnland, B. 16,83 t:dtunnland och C. 410,72 t:dtunnland. Circulationerna B. och C. äro fullständigt
färdiga, med undantag af några mindre planeringar som i höst skola utföras. Dessa
circulationer ingå nu i deras andra omloppsperiod. Circulationen A. har deremot ännu
icke kommit i fullständig gång oaktadt all härtill hörande jord utgöres af gammal
bohl-åker.

Fullständigt drainerade äro på denna gård endast 20 t:dtunnland, dock äro derutöfver
täckta diken af tegelrör, klappersten och gärdsel nedlagde öfver hela den odlade area-
len uti större diken, som vid omläggningen blifvit fyllde, å vattensjuka ställen, vid
källdrag o. s. v. Under mötes-dagarne komma 2,45 t:dtunnland att fullständigt täckdikas derest
väderleken sådant tillåter. Hela den areal, som tillhör omloppet A. skall med det
första täckdikas.

Alla till denna gård hörande fält hafva under de sednaste 11 åren blifvit om-
dikade och planerade, hvarigenom en mängd rå jord kommit upp i dagen.

Af hela arealen voro för 11 år sedan odlade endast 190 t:dtunnland åker och efter
gödsling igenlagd timothei-vall. 91 t:dtunnland äro derefter uppodlade från skog och 184,71
|3| t:dtunnland uppodlade från betesmark, gamla hafreländer m. m., hvilket allt torde förklara
hvarföre jordens växtkraft ännu ej kunnat drifvas till önsklig höjd.

På Kellokoski födas c:cacirka 90 kor och 25 hästar samt ett vexlande antal svin.

Till denna gård utgöra 19 torpare 2 212 öke- och 228 fot-dagsverken samt 95
skålpund spånad äfvensom de betala i kontant 538 mark om året. Arbetspersonalen består
derutöfver af 1 fogde, 2 stalldrängar, 2 ladugårdsdrängar (af hvilka blott den ena un-
der sommaren tjenstgör vid kreatursskötsel), 1 smed, 1 snickare, 14 spanmålsdrängar
och 5 ladugårdspigor.

Bland byggnader å gården förtjena endast mejeriet och rian att beses. Me-
jeriet är byggdt efter Holsteinsk method med mjölkkärl af gjutjern. Brunn finnes inom
byggnaden och en vattenledning för vattnet till alla de ställen, der det för arbetet i
mejeriet kan behöfvas.

Rian är byggd efter en konstruktion, hvartill idéen hos undertecknad ursprung-
ligen utgått från den Ekmanska, ehuru dessa tvenne slag af rior förete ytterst ringa
likhet med hvarandra. Den längsta tid, som i dessa rior åtgått till sädens torkning
har varit 36 timmar, vanligen är säden torr efter 24 à 30 timmar. I alla fall kan
tröskning verkställas hvarannan dag. Undertecknad har haft glädjen se denna kon-
struktion till rior från Mariefors sprida sig till en mängd egendomar i närheten. Ved-
åtgången är icke ens hälften så stor som i en finsk ria af det vanliga slaget. An-
läggningskostnaden är obetydligt större än för en vanlig ria.

Kreatursstammen utgöres af ett ringa antal äkta Ayrshire djur, ett större an-
tal half- och treqvart-blod Ayrshire, men mest af finska bond-kor, sammanköpta un-
der de sednare åren allt efter som hötillgängen stigit. Alla tjurar äro af oblandad
Ayrshire race. Ladugårdsbyggnaden, endast 20 år gammal och mycket väl uppförd
under den tid min fader egde egendomen, är dock numera otillräcklig för egendomens
behof så att en ny och betydligt större snart måste uppföras. Enligt den plan för
egendomens bebyggande som undertecknad uppgjort skall denna nya ladugård förläg-
gas invid landsvägen, midt för den väg som leder till mejeriet. Mjölkafkastningen är
tillföljd af den delvis underhaltiga kreatursstammen icke tillfredsställande, ehuru en-
skilda djur gå mycket högt. Den dagliga mjölkafkastningen utgör för tillfället om-
kring 160 kannor.

Mejerihandteringen är hufvudsakligen ställd på produktion af smör, som för-
säljes i Lübeck och St. Petersburg, dit smöret för närvarande försändes hvarje vecka.
Derjemte produceras kryddad skum-mjölks-ost som härtills funnit afsättning inom lan-
det. Under den varmare årstiden tillverkas äfven fet-ost, såväl kryddad som okryddad.

Trädgården upptager en areal af öfver 3 t:d men är anlagd under de sednaste
åren så att den ännu är alldeles i sin linda. Hela arealen är dock täckdikad och
djup-gräfd.

Jyvälä gård på 2 versts afstånd från Kellokoski är en alldeles ny gård
anlagd år 1859 på en naturlig äng, till en del för längre tid sedan sköflad genom hafre-
odling. Planen för denna gårds odling upptager 432 t:d. För närvarande äro dock
endast 138 fullständigt odlade och 18 under arbete. Det öfriga af den i planen upp-
tagna arealen utgöres af 198 t:d naturlig äng och 78 t:d skoglupen betesmark. Af den
till denna gärd hörande naturliga ängen skördas nu 54 t:d till hö och 144 t:d använ-
das till bete.

|4|

Alla byggnader å denna gård äro uppförda under det sednaste decenniet.

På Jyvälä födas 30 kor och 9 hästar samt från och med instundande vinter
c:cacirka 40 får, som härtills stått å Jokela gård.

Omloppet är ännu ej stadgadt. Odlingen fortgår sålunda att årligen så myc-
ket ny jord upptages som man är förvissad om att tredje året efter nyodlingen kunna
starkt gödsla. Å den sålunda upptagna jorden tages en hafreskörd ifall jorden befin-
nes svag, tvenne om den är af bättre beskaffenhet, hvarefter fältet trädas, gödslas och
besås med råg samt deruti timothei- och klöfverfrö.

Arbetspersonalen å denna gård består af 1 fogde, 1 stalldräng och 6 span-
målsdrängar. Fogdens hustru är derjemte deja och har till sitt biträde en af drän-
garnes hustru.

Torpare höra icke till denna gård.

Jokela gård på 5 versts afstånd från Kellokoski längs en vinterväg men
9 verst om sommaren är anlagd år 1865 af 3 torps åkrar jemte en del af deras ängar
och betesmarker.
Planen för denna gård upptager ett koppelbruk med 8 skiften à 13,5 t:dtunnland i
hvarje skifte och följande omlopp:*Fullständig gödsling med ladugårdsgödsel och bigödnings-ämnen om sådant erfordras. träde, råg, 4 års gräs, hafre, hafre.

Af denna odlingsplan år c:ca 6½ skifte numera fullständigt odlade, med sam-
manlagdt 87,72 t:d så att ännu återstå att odla 20,28 t:d. Härutöfver eger Jokela 7 t:d
gammal åker som icke ingår i detta omlopp, så att gårdens hela åkerareal för närva-
rande utgör 94,72 t:d.

Naturlig äng, till en del af utmärkt beskaffenhet, eger denna gård till en
areal af 93,72 t:d.

Åbyggnaden är dels sammanfogad af gamla torpare-byggnader, dels under
åren 1867 och 1868 nybyggd.

Till Jokela gård utgöra 4 torpare och 1 landbonde 728 öke- och 60 fotdagar
om året; 1 landbonde och 1 torpare betala penningeskatt af 712 mark samt utgöra 24
fotdagar under skördetiden. Samtliga underhafvande utgöra linspånad 35 skålpund.

Gårdens arbetspersonal utgöres af 1 fogde och 5 spanmålsdrängar. Fogdens
hustru är deja. På gården födas 30 klafbundna nöt, till en del ungboskap och 5 hästar.

Kaukas eller Puotila hemman beläget 1 mil frän Kellokoski
eger 31,81 t:d åker 11,44 t:d kärrodling och 42,81 t:d naturlig äng.
Hemmanet skötes af 1 fogde och 4 spanmälsdrängar.

  • Underhåller 10 ungnöt och 5 hästar.
  • Omloppet är ännu ej stadgadt.
  • Hemmanet är fullkomligt nybyggdt.
  • Torpare finnas ej.
  • Detta hemman togs under eget bruk år 1863.

På Mariefors egendom underhålles utom ofvan uppräknade husdjur ett större
antal unghästar och ett efter omständigheterna vexlande antal kalfvar på den af går-
darne, der det för tillfället bäst lämpar sig. Alla kalfvar hafva under en längre följd
af år blifvit uppfödda medelst amm-kor.

|5|

Att anmärka är att mejerihandtering idkas endast å Kellokoski hvarföre korna
flyttas från den ena gården till den andra så att mjölkande kor finnas endast å Kellokoski.

Utöfver den nu uppodlade jorden finnes odlingsmark till flere tusende tunnlands
vidd, till en del af utmärkt beskaffenhet.

Arbetspersonalen å hela egendomen är större än den i framtiden kommer att
behöfvas af orsak att alla de diknings-, planerings-, byggnadsarbeten m. m. som med-
följa organiseringen af en ny egendom, huru mycket arbetsfolk härtill än må legas,
kräfva en större arbetseffekt af den ordinarie arbetsstyrkan än som under normala
förhållanden erfordras, emedan många hithörande arbeten äro af den beskaffenhet att
de svårligen kunna åt legofolk anförtros,

Dessutom bör märkas att alla gårdarnes arbetsstyrka under en del af vintern
sysselsättas med skogsarbeten.

Från egendomen har årligen försålts c:ca 2 000 f:rfamnar björk-, tall- och granved.
Det för året uttaxerade beloppet öfverstiger nyssnämnde qvantum.

Till egendomen hörer 1 vattensåg med 2:ne dubbla ramar, som med afseende
å tillgången på vatten kan afverka c:cacirka 5 000 stock, ehuru den de sednaste 3 åren
tillföjd af dåliga konjunkturer endast afverkat 1 à 2 tusen, 1 vattenqvarn på 1 mils
afstånd från Kellokoski, 1 tegelbruk och 1 kalkbruk.


Under egendomen lyda utom ofvan uppräknade lägenheter 5 hemman i Haus-
järvi socken, hvilkas åboer utgöra penninge-skatt af 840 mark samt 312 öke dagar och
50 fot dagar äfvensom 30 skålpund linspånad.

Slutligen torde böra uppgifvas att år 1868 kommer att skördas å Kellokoski,
Jyvälä, Jokela, och Kaukas efter ett sammanlagt utsäde af 66 tunnor råg, 19 t:rtunnor
korn, 27,5 t:r blandsäd, 211,65 t:r hafre, 7,75 t:r ärter, 88,75 t:r potäter och 1,33 t:r
linfrö äfvensom att rofvor och kålrötter skördas på en areal af 4 tunnland samt arti-
ficielt hö å 325 t:d och naturligt hö å 273 t:d.


Inom egendomens mark och alldeles invid Kellokoski gård är Mariefors bruk
beläget. Detta jernverk tillhörde förut egendomen. Det nedbrann år 1858, återupp-
byggdes samma år och försåldes år 1865 till herr John W. Wahren.

Mariefors jernbruk eges nu af ett aktie-bolag.


Till ofvanstående upplysningar har undertecknad ansett skäl vara för handen,
säväl för att orientera de ärade gästerna å egendomen då denna i dag hedras med ett
besök af Nylands och Tavastehus läns landtbrukssällskap, som äfven för att förklara
orsaken till allt det bristfälliga och ofullständiga, fackmän utan tvifvel skola möta å
denna egendom och för hvilket jag endast med afseende å att egendomen under det
sednaste decenniet blifvit alldeles omskapad kan hoppas på något öfverseende.

Robert Björkenheim.

Helsingfors, Theodor Sederholms boktryckeri, 1868. – Företedt: L. Heimbürger.

Noter

  1. *Fullständig gödsling med ladugårdsgödsel och bigödningsämnen om sådant erfordras.

  2. **Halfgödsling med kompost eller benmjöl, aska m. m.

  3. *Fullständig gödsling med ladugårdsgödsel och bigödningsämnen om sådant erfordras.

  4. *Fullständig gödsling med ladugårdsgödsel och bigödningsämnen om sådant erfordras.

  5. *Fullständig gödsling med ladugårdsgödsel och bigödnings-ämnen om sådant erfordras.

Dokumentet i faksimil