5.8.1858 LM–Fredrik Idestam
Finsk text
Hamina 5. elokuuta 1858
Hyvä veli
Olin jo aloittanut sinulle kirjeen – jossa hiukan valittelin pitkää hiljaisuuttasi, kun näin sanomalehdessä maininnan että ”yksi kahdestatoista herra I.” on rintataudin vuoksi joutunut palaamaan takaisin. Ei tarvinne sanoa, että arvasin heti sen tarkoittavan sinua ja että asia huoletti minua kovin. Oletko todella vakavasti sairas? Vastaa, jos voit, pian tähän kysymykseeni. Myös siksi, ettet ole vastannut viime kirjeeseeni, minun täytyi arvella, että sairautesi ei ole mikään leikin asia. Päästä minut pian tästä epämiellyttävästä epävarmuudesta!
Sen jälkeen, kun viimeksi kirjoitin, olen tehnyt pienen matkan Helsinkiin. Isäni piti matkustaa sinne ja hän otti mukaansa minut, reippaan, valpppaan ja kaupunkia tuntevan nuorukaisen. Oli kuivaa, kuumaa, tyhjää ja vierasta. Joitakin hyviä ystäviä siellä kuitenkin oli: Tollit, Estlander sekä Borgströmit Turholmassa. Tollit voivat kaikki hyvin, elivät hiljaista elämää kotona huoneissaan, sillä kuumuus esti kaikki kävelyretket. Heillä ja heidän kanssaan minulla oli oikein hauskaa. Kahdesti purjehdin Turholmaan jossa Borgströmit nauttivat ihanasta luonnosta. Siellä oli oikein hauskaa, toisella kerralla paikalla olivat myös Lohrmannin tytöt, jotka minun silmissäni näyttävät yhä paremmilta. He molemmat ovat hyviä, nokkelia ja sivistyneitä tyttöjä. Meidän täytyy ensi lukukaudella vierailla heidän luonaan – jos ehdimme. En tosin aio tehdä paljoa vierailuja ensi lukukaudella, aion opiskella kaikin voimin. Ja tämä kesä on taas opettanut minut rakastamaan yksinäisyyttä kirjojen parissa. Vain läheistä seurustelua ystävien kanssa olen kaivannut – en lounas- tai tanssikalaasien meluisia huveja. – Nyt tulenkin afääreihin. Borgströmit ovat vuokranneet Hartwallin kivitalon ylemmän kerroksen. Ylioppilas Hartwallin täytyy siksi pitää se huone, jonka hän oli luvannut minulle. On toki hänen asiansa hankkia minulle tilalle jokin toinen, mutta kuka tietää, onnistuuko hän siinä? Nyt kuulin Helsingissä, että Lillus matkustaa syksyllä ulkomaille. Minulle tuli heti mieleen, että siinä tapauksessa sinä olet ilman huonetoveria ja ehkäpä haluaisit ottaa minut siihen tilalle, Voit olla varma että minussa saat nähdä hiljaisen ja ahkeran nuorukaisen, sanalla sanoen aivan toisenlaisen kuin ennen. Asia on avoin ja minä kysynkin, onko sinulla mitään sitä vastaan, että antaisit minun asua kanssasi (mieluiten sisemmässä huoneessa)?.jos voit, vastaa ensi tilassa tähän kysymykseen (sillä jos vastaus on kieltävä, minun täytyy uudelleen pyytää Hartwallia hankkimaan minulle asunto) ja ilmoita samalla minulle hinta. Entä voimmekohan saada Björksténin huonekalut? Ei olisi hullumpaa sekään. Silloin voisimme järjestää oikein viihtyisän kotielämän. ’
Vielä yksi pyyntö: jos jaksat ja haluat, niin tule veljeni ja Alba S:strömin häihin, jotka ovat suunnilleen 1. syyskuuta. Kun päivä täsmentyy, lähetän sinulle kutsukortin. Toivottavasti näemme yksitoista silloin – sekä monia hyviä ystäviä ja ystävättäriä Helsingistä. Terveyttä, voimia ja hyvää tuulta toivottaa ystäväsi
Leo
Original (transkription)
FhamnFredrikshamn d. 5 Aug.Augusti 58.
Bäste Broder!
Jag hade redan börjat ett bref
till dig, – deri jag smått beklagade
mig öfver din långa tystnad, – då
jag i tidningarne såg att ”en af de
tolf herr I.” för bröstsjukdom måstat
återvända till hemmet. Att jag genast
gissade på dig och att denna under-
rättelse mycket oroade mig, behöfver
jag icke säga. Är du verkligen far-
ligt sjuk? – Svara, om du kan,
rätt snart på denna fråga! – Också
derföre att du icke ännu besvarat
mitt sednaste bref, måste jag tro
|2|
att din sjukdom icke är bara
lek. Ryck mig snart från denna
obehagliga ovisshet!
Sedan jag skref till dig mitt sista
bref har jag gjort en liten resa
till Helsingfors. Min far måste
resa dit och tog mig, såsom en
rask och vigilant yngling och kännare
af staden, med sig. Der var torrt,
hett, tomt och fremmande. Några
goda vänner funnos der ändå:
Tolls, – Estlander, och Borgströms på
Turholmen. Tolls befunno sig alla
väl, – lefde tyst och stilla hemma
i sina rum, – emedan hettan hindrade
alla promenader. Hos och med dem hade
jag rätt trefligt. Tvenne gånger seglade
jag ut till Turholmen, der Borgströms
njöto af den herrliga naturen. Der
var utmärkt trefligt, – andra gången
voro också flickorna Lohrman der;
de vinna alltmera i mina ögon.
|3|
De äro hvardera goda, quicka, bildade
flickor. Vi måste nästa termin göra
visit hos dem, – om vi hinna. Jag
lärer väl icke komma att visitera
mycket nästa termin, – jag ämnar
studera med all makt, – har denna
sommar småningom åter lärt mig
att älska ensamheten bland böckerna.
Det nära umgänget med vänner blott
har jag saknat, – icke sup- eller dans-
kalasernas bullersama nöje. – Nu
kommer jag till en affärsfråga.
Borgströms hafva hyrt Hartvallska
stenhusets öfra våning; stud.student Hartvall
måste derföre behålla det rum, han
hade lofvat mig. Det är väl hans sak
att skaffa mig ett annat i stället, –
men ho vet om han lyckas deri.
Nu hörde jag i HforsHelsingfors att Lillus skall
resa utrikes i höst. Det rann mig
då genast i hågen, att du i det fallet
är utan bolagius och möjligtvis skulle
|4|
gå in på att taga mig tillstruket dertill, – nu
då du kan vara säker på, att i mig
få se en tyst och flitig yngling, med
ett ord en helt annan än förut. Frågan
är fri, och min lyder nu: Har du icke
något emot att låta mig bo med dig,
(helst i det innersta rummet)? – Om du
kan, så svara med det första på denna
fråga, – (emedan jag, om svaret utfaller
nekande, måste ytterligare bedja Hartvall
anskaffa mig qvarter); – och underrätta
mig tillika om priset. ochstruket Kanske
kunde vi få Björksténs möbler? Det
vore ej så oäfvet. Då skulle vi kunna
arrangera ett rätt trefligt hemlif.
Ännu en bön: Kom, om du orkar
och har lust, till min brors och Alba
Sströms bröllop, som torde bli omkr.omkring
d. 1 Sept.September När dagen blir bestämd, skall
jag sända dig bjudningskort. Vi hoppas
ock få se elfvan här den tiden; – äfven-
som åtskilliga goda vänner och vänninor
från HforsHelsingfors. Helsa, krafter och godt
lynne önskar dig din vän
Leo.
FhamnFredrikshamn d. 5 Aug.Augusti 58.
Bäste Broder!
Jag hade redan börjat ett bref till dig, – deri jag smått beklagade mig öfver din långa tystnad, – då jag i tidningarne såg att ”en af de tolf herr I.” för bröstsjukdom måstat återvända till hemmet. Att jag genast gissade på dig och att denna underrättelse mycket oroade mig, behöfver jag icke säga. Är du verkligen farligt sjuk? – Svara, om du kan, rätt snart på denna fråga! – Också derföre att du icke ännu besvarat mitt sednaste bref, måste jag tro|2| att din sjukdom icke är bara lek. Ryck mig snart från denna obehagliga ovisshet!
Sedan jag skref till dig mitt sista bref har jag gjort en liten resa till Helsingfors. Min far måste resa dit och tog mig, såsom en rask och vigilant yngling och kännare af staden, med sig. Der var torrt, hett, tomt och fremmande. Några goda vänner funnos der ändå: Tolls, – Estlander, och Borgströms på Turholmen. Tolls befunno sig alla väl, – lefde tyst och stilla hemma i sina rum, – emedan hettan hindrade alla promenader. Hos och med dem hade jag rätt trefligt. Tvenne gånger seglade jag ut till Turholmen, der Borgströms njöto af den herrliga naturen. Der var utmärkt trefligt, – andra gången voro också flickorna Lohrman der; de vinna alltmera i mina ögon.|3| De äro hvardera goda, quicka, bildade flickor. Vi måste nästa termin göra visit hos dem, – om vi hinna. Jag lärer väl icke komma att visitera mycket nästa termin, – jag ämnar studera med all makt, – har denna sommar småningom åter lärt mig att älska ensamheten bland böckerna. Det nära umgänget med vänner blott har jag saknat, – icke sup- eller danskalasernas bullersama nöje. – Nu kommer jag till en affärsfråga. Borgströms hafva hyrt Hartvallska stenhusets öfra våning; stud.student Hartvall måste derföre behålla det rum, han hade lofvat mig. Det är väl hans sak att skaffa mig ett annat i stället, – men ho vet om han lyckas deri. Nu hörde jag i HforsHelsingfors att Lillus skall resa utrikes i höst. Det rann mig då genast i hågen, att du i det fallet är utan bolagius och möjligtvis skulle|4| gå in på att taga mig dertill, – nu då du kan vara säker på, att i mig få se en tyst och flitig yngling, med ett ord en helt annan än förut. Frågan är fri, och min lyder nu: Har du icke något emot att låta mig bo med dig, (helst i det innersta rummet)? – Om du kan, så svara med det första på denna fråga, – (emedan jag, om svaret utfaller nekande, måste ytterligare bedja Hartvall anskaffa mig qvarter); – och underrätta mig tillika om priset. Kanske kunde vi få Björksténs möbler? Det vore ej så oäfvet. Då skulle vi kunna arrangera ett rätt trefligt hemlif.
Ännu en bön: Kom, om du orkar och har lust, till min brors och Alba Sströms bröllop, som torde bli omkr.omkring d. 1 Sept.September När dagen blir bestämd, skall jag sända dig bjudningskort. Vi hoppas ock få se elfvan här den tiden; – äfvensom åtskilliga goda vänner och vänninor från HforsHelsingfors. Helsa, krafter och godt lynne önskar dig din vän
Leo.