7.9.1862 Ernst Linder–LM
Finsk text
Lontoo 7. syyskuuta 1862
Veli!
Sydämellinen kiitos elokuun 20. päivän kirjeestäsi. Sain sen käsiini hieman yli viikko sitten. Jatka tietojen toimittamista kotoa, ja kerro kaikesta mitä on tapahtunut, tapahtuu, tulee tapahtumaan, ja kaikesta mitä on voinut tapahtua. Olen täällä yksin kuin suomalainen –, enkä saa tietää isänmaasta muuta kuin sen, mistä ystäväni minulle suvaitsevat kirjoittaa. Monesta asiasta, esimerkiksi julkaisutoiminnasta minulla on vain hämärä aavistus, ei varmaa tietoa. Sinulla on kyllä jutunaiheita, mutta mitä sanoisin täältä käsin? Oletan, että olet Åbo Underrättelseistä lukenut, mitä olen täältä yleisölle kertonut. Yksityiselämästäni minulla ei tällä hetkellä ole kerrottavaa. Sitä eivät ole luonnehtineet erityisen merkittävät tapahtumat, joista olisi ainesta romaaniin. Olen tahkonnut läpi läjän tylsiä juttuja ymmärtääkseni sosiaalisen mekanismin mysteerejä, olen selvitellyt katsauksia ja aikakausilehtiä, matkustellut nähdäkseni mallimaatiloja ja höyryauroja jne. Reilun viikon kuluttua lähden Brysseliin osallistuakseni kongressiin, jossa edistetään sosiaalitieteitä. Toivon siitä olevan minulle runsaasti hyötyä. Sieltä palaan sitten tänne. Osoitteeni täällä pysyy samana.
Minua ilahduttaa kuulla, että Esklapen on nyt kunnioitettu aviomies. Lähetä vanhalle kunnian miehelle sydämelliset terveiset minulta. Olen kirjoittanut Fransille ja osoittanut kirjeen neuvojesi mukaan, mutta en ole saanut siihen vastausta.
Törnuddista ja hänen mukanaan lähetetyistä valokuvista ei ole kuulunut. Kirjoitat, että kun rouvat Jn ovat muuttaneet sinne, yrittäisit päästä perille olosuhteista siellä. Se ei ollut aivan se mitä tarkoitin, vaan että pitäisit minut ajan tasalla siitä, mitä yleinen keskustelu sanoo. – Mikäli se nyt mitään sanoo. Pidän parhaimpana, että välttäisit missään määrin paljastamasta kyseiselle perheelle mitään mitä tiedät. Et voi minua kuitenkaan auttaa, mutta voit kyllä mahdollisesti vahingoittaa.
Miten voi Plato, entä epäpuhdas? Mikäli jälkimmäisellä on majapaikkaan saapuessaan rahaa, olisi paras, että minun saatavani sijoitettaisiin Esklapenin huomaan, jotta hän voisi siitä huolehtia seuraava käskyä odotellessa. Mikäli Röön saa kiinni, olisi paras pyytää häntä sijoittamaan velkansa minulle, noin 25 ruplaa 80 kopeekkaa, mainitun medisiinarin huomaan. Pelkään, että kotiin saapuessani olen rahattomassa tilassa. Sellaisessa, joka herättää ihmisystävän myötätunnon, ja minun onkin siksi ryhdyttävä töihin täyttääkseni tuo tyhjä kukkaro. Kun nyt puhun liikeasioista, minun on vielä pyydettävä sinua muistuttumaan Lundsteniä, että ensimmäinen syyskuuta on erään kassan koronmaksun päivä. Tämä siltä varalta, että hän olisi unohtanut tämän kohtalokkaan seikan.
Tähän voisikin sitten laittaa pisteen. Sano terveisiä kaikille ystäville, ja kirjoita pian, tätä pyytää uskollinen ystäväsi
Ernst Linder
P.S. Sano Petitille, etten ole unohtanut lupaustani lähettää hänelle valokuvani. Hän saa sen ensi tilassa.
Ajattele välillä haavan kirvellessä,
Miestä, joka seitsemästi suuremmin kärsii
Seitsemästi syvemmin haavoittunut on!
Odinin puolesta kaiken halusi uskaltaa –
Sellaista rakkautta ei ymmärrä,
Sellaisen rakkauden liekin väärinymmärtää
Ja tuomitsee hänet ja joukkonsa
Vankina lyöty urho nyt pohtii
Kohtalon oikkuja. Ja mitä tapahtuu
Isänmaassaan, sitä ei kukaan tiedä
Vaan kaikki jalot, vapautta rakastavat
Arvostat hänen työnsä kaikkein korkeimmin
Original (transkription)
|1|
London d.den 7 Sept.September 1862
Broder!
En hjertlig tack för ditt bref af den
20 Aug.Augusti hvilket jag för något mer än en vecka
sedan inhändigade. Fortfar med att gifva mig
ofta underrättelser från hemmet och tala om
allt hvad som händt, händer och skall hän-
da, samt om det om möjligen kunnat ske, jag
är här ensammer som finnen i – och får
icke veta annat från fosterlandet än hvad
mina vänner behaga skrifva till mig. Om en
hel hop saker, till ex.exempel den publicistiska pro-
cessens utgång, har jag endast en dunkel aning,
icke ett bestämdt vetande.
Du har nog ämnen att skrifva om, men
hvad skall jag säga härifrån? Jag förmodar
du i Åbo UndUnderrättelser läst hvad jag härifrån till
allmänhetens kännedom meddelat. Från mitt
privata lif har jag, för ögonblicket intet att
berätta. Det har icke varit illustreradt
af särdeles marquanta épisoder, tjenliga att
utgöra delar af en roman. Jag har glötat ige-
nom en hel hop torra saker för att komma
in i den sociala mekanismens mysterier,
har tagit reda på revyer och periodiska skrif-
ter, har farit omkring för att se på modell
farmer och ångplogar o. s. v. Om något mer
än en vecka afreser jag till Brüssel för
att öfvervara en kongress för befordrandet
af de sociala vetenskaperna. Jag hoppas
deraf ha mycken nytta. Derifrån återvänder
jag sedan hit. Min adress här blir fort-
farande den samma.
Det fägnar mig att höra att Esklapen
nu är en vördnadsvärd äkta man. Helsa den gamle
hedersmannen på det hjertligaste från mig.
Till Frans har jag skrifvit och adresse-
rat brefvet enligt din anvisning, men intet
svar har derpå följt.
Af Törnudd och de med honom afsän-
da fotografierna har icke hörts något.
Du skrifver att du skulle, när fruntim-
ren Jn. inflyttat, söka lära känna förhållandena
der. Det var ej precist detta jag mente, utan
endast att du skulle hålla mig au courant af
hvad det allmänna pratet säger, – ifall det sä-
ger något. Att du hos den ifrågavarande famil-
jen undviker allt som kunde i ringaste mån
förråda att du vet hvad du vet anser jag
vara bäst. Du kan i intet fall gynna mig, men
möjligen skada mig.
Huru må Plato, huru den orene?
Ifall den senare har pengar vid sin an-
komst till residenset, vore det bäst att min
fordran deponerades hos Esklapen att af
honom förvaltas till vidare order. Det vore
också bäst, ifall Röö fås tag i, att bed-
ja honom hos sagde Medicus deponera
sin skuld till mig cirka 25 rub.rubel 80 kopkopek.
Jag fruktar att jag vid min hemkomst
kommer att befinna mig i ett tillstånd af
pankhet, egnadt att väcka menniskovännens
medlidande, och jag måste således i tid
vidtaga åtgärder för att fylla den toma
börsen. Medan jag är i farten att tala om
affärer, måste jag ännu sägastruket bedja dig på-
minna Lundsten att den första Sept.September är
räntebetalning i en viss kassa. Detta för
den händelse att han skulle glömt den-
na fatala omständighet.
Men nu kan det vara tid att sätta
punkt. Helsa alla vännerna, och skrif
|3|
snart, derom beder din
tillgifne vän
Ernst Linder
P. S.Post Scriptum Säg Petit att jag icke glömt mitt
löfte att sända honom mitt porträtt. Han
skall få det med första lägenhet.
Tänk emellanåt, när såret svider,
På en man som sjufallt mera lider
Sjufalt djupare är sårad är!
För Odinsvårtytt allt han ville våga, –
Man förstår ej sådan kärlek,
Man [...]oläslig/saknad text missförstår hans kärleks låga
Och fördömsvårtyttde honom och hans här.
Såret,struket fångentillagt slagna hjelten men begrundar
Ödets vansklighet. Och hvad som stundar
I hans fosterland, det ingen vet
Men i alla ädla, frihetssinnen
stå hans bragder högst bland alla minnen
London d.den 7 Sept.September 1862
Broder!
En hjertlig tack för ditt bref af den 20 Aug.Augusti hvilket jag för något mer än en vecka sedan inhändigade. Fortfar med att gifva mig ofta underrättelser från hemmet och tala om allt hvad som händt, händer och skall hända, samt om det om möjligen kunnat ske, jag är här ensammer som finnen i – och får icke veta annat från fosterlandet än hvad mina vänner behaga skrifva till mig. Om en hel hop saker, till ex.exempel den publicistiska processens utgång, har jag endast en dunkel aning, icke ett bestämdt vetande.
Du har nog ämnen att skrifva om, men hvad skall jag säga härifrån? Jag förmodar du i Åbo UndUnderrättelser läst hvad jag härifrån till allmänhetens kännedom meddelat. Från mitt privata lif har jag, för ögonblicket intet att berätta. Det har icke varit illustreradt af särdeles marquanta épisoder, tjenliga att utgöra delar af en roman. Jag har glötat igenom en hel hop torra saker för att komma in i den sociala mekanismens mysterier, har tagit reda på revyer och periodiska skrifter, har farit omkring för att se på modell farmer och ångplogar o. s. v. Om något mer än en vecka afreser jag till Brüssel för att öfvervara en kongress för befordrandet af de sociala vetenskaperna. Jag hoppas deraf ha mycken nytta. Derifrån återvänder jag sedan hit. Min adress här blir fortfarande den samma.
|2|Det fägnar mig att höra att Esklapen nu är en vördnadsvärd äkta man. Helsa den gamle hedersmannen på det hjertligaste från mig.
Till Frans har jag skrifvit och adresserat brefvet enligt din anvisning, men intet svar har derpå följt.
Af Törnudd och de med honom afsända fotografierna har icke hörts något.
Du skrifver att du skulle, när fruntimren Jn. inflyttat, söka lära känna förhållandena der. Det var ej precist detta jag mente, utan endast att du skulle hålla mig au courant af hvad det allmänna pratet säger, – ifall det säger något. Att du hos den ifrågavarande familjen undviker allt som kunde i ringaste mån förråda att du vet hvad du vet anser jag vara bäst. Du kan i intet fall gynna mig, men möjligen skada mig.
Huru må Plato, huru den orene? Ifall den senare har pengar vid sin ankomst till residenset, vore det bäst att min fordran deponerades hos Esklapen att af honom förvaltas till vidare order. Det vore också bäst, ifall Röö fås tag i, att bedja honom hos sagde Medicus deponera sin skuld till mig cirka 25 rub.rubel 80 kopkopek. Jag fruktar att jag vid min hemkomst kommer att befinna mig i ett tillstånd af pankhet, egnadt att väcka menniskovännens medlidande, och jag måste således i tid vidtaga åtgärder för att fylla den toma börsen. Medan jag är i farten att tala om affärer, måste jag ännu bedja dig påminna Lundsten att den första Sept.September är räntebetalning i en viss kassa. Detta för den händelse att han skulle glömt denna fatala omständighet.
Men nu kan det vara tid att sätta punkt. Helsa alla vännerna, och skrif|3| snart, derom beder din
tillgifne vän
Ernst Linder
P. S.Post Scriptum Säg Petit att jag icke glömt mitt löfte att sända honom mitt porträtt. Han skall få det med första lägenhet.
Tänk emellanåt, när såret svider,
På en man som sjufallt mera lider
Sjufalt djupare är sårad är!
För Odinsvårtytt allt han ville våga, –
Man förstår ej sådan kärlek,
Man missförstår hans kärleks låga
Och fördömsvårtyttde honom och hans här.
fången slagna hjelten men begrundar
Ödets vansklighet. Och hvad som stundar
I hans fosterland, det ingen vet
Men i alla ädla, frihetssinnen
stå hans bragder högst bland alla minnen