29.3.1870 Robert Costiander–LM
Finsk text
Hämeenlinna 29. maaliskuuta 1870
Rakas Leo!
Viime päivien runsas matkustaminen ja hälinä veivät minut aivan pois kirjoitusvireestä, joten olet saanut odottaa tähän asti vastausta sisältörikkaaseen kirjeeseesi 17. päivältä tätä kuuta. Jotta tuumasta jääkellareiden rakentamiseksi Lahdessa voitaisiin ryhtyä toimeen, tein matkan Laitialasta paikan päälle Laqvistin kanssa, jonka kekseliäässä kallossa tuntui hautuvan suurenmoisia rakennuspohdiskeluja. Hän rakentaisi hienon maanpäällisen kellarirakennuksen, varaston koreille, pulloille, tynnyreille jne., asuintilan eukolle ja pullojen pesuun huoneen, jossa olisi muuripata jne., jne., jne., sanalla sanoen noin 2 000 markan pikkujuttu. Kaadoin kylmää vettä hänen kiihkeän mielikuvituksensa päälle laskelmien lähteestä, ja sen tuloksena meidän onnistui saada keskeltä kylää apteekkari Waldstedtin luota huoneisto, joka käsittää tuvan, liiterin tynnyreiden ja korien varastointiin, pesutilan sekä vanhan vaunuvajan, joka muutetaan jääkellariksi siten että pystytetään pintalautaa ½ kyynärän etäisyydelle vanhoista seinistä ja täytetään välitila sahajauhoilla. Kustannusten pitäisi nousta 150–200 markkaan. Tilat luovutetaan 7 vuodeksi muutaman olutkorillisen vuosivuokraa vastaan, minkä lisäksi Waldstedt on luvannut lunastaa kellarirakennuksen, mikäli jossain toisessa paikassa tarvittaisiin myöhemmin suurempaa rakennusta.
Muut ilmoitukset Laitialasta ovat lyhyesti:
Sen jälkeen kun olutpanimon vakuutus umpeutui 14. maaliskuuta, olen määrännyt Laqvistin pitämään öisin palovahteja, sillä useimmiten rakennukset palavat juuri tuona ajankohtana.
Olen pakannut Larssonin taulun laatikkoon, jonka pohjaan se on kiinnitetty ruuveilla, joten laatikon kansi täytyy ensin avata kirveellä. Kansi on sitä tarkoitusta varten merkitty mustalla öljyvärillä ja osoitteella.
3. Laitialan torpparit olivat kieltäytyneet suorittamasta heille sopimuksen mukaan kuuluvia kehruita. He väittivät, että heille oli sopimuksessa määrätty maksettavaksi kaksin verroin enemmän kuin mistä he pystyivät selviytymään. Tämän seurauksena kutsuin paikalle lautamiehen ja kaikki torpparit sekä järjestin kohtauksen heidän kanssaan tarkoituksena nujertaa heidän ylimielisyytensä. Ensin kutsuttiin paikalle toinen huonommista kahden taksvärkin torppareista ja kysyttiin, aikooko hän suorittaa kehruunsa vai ei. Hän vastasi uppiniskaisesti että ei. ”Sinut on irtisanottu torpasta ja muutat pois ennen ensi vuoden marianpäivää – ala mennä!” Kun muut sitten huomasivat, että täällä ei kohteliasuuksilla levennelty, oli kapina tyynnytetty ja seurue sanoi olevansa halukas tottelemaan. Voisi kyllä olla syytä hyväntahtoisesti pienentää heidän kehruutaan, joka on nyt kaksin verroin suurempi kuin on aiemmin ollut Laitialassa. Enemmän tästä kun tulen Helsinkiin 10. huhtikuuta tienoilla.
4. Luckman on luvannut hankkia ja veistää 6–8 auranrunkoa.
5. Laitialaan on juuri tullut 11 tynnyriä luujauhoa.
6. Minun oli pakko antaa omista varoistani 100 markkaa Laqvistille ja 240 Adulle, yhteensä 240 markkaa, koska Laqvist väitti ettei panimolle ole odotettavissa mitään tuloja ennen kuin hän vapautuu aloittamaan karhuamismatkansa. Sekä lopuksi:
7. 10 tynnyriä Voipaalan ruista ja 2 tynnyriä hernettä lähtee lauantain tavarajunalla 2. huhtikuuta.
Mitä tulee toiveeseesi myydä vaunuhevosesi ja ostaa uusi pari, voin ainoastaan mainita että hevosia voi sopivimmin myydä Helsingissä ilmoittamalla useaan otteeseen sanomalehdissä, ja että uutta vaunuvaljakkoa on vaikea saada muuten kuin tekemällä matkoja ja tutkimuksia, jotka vievät aikaa – – nimittäin jos välttämättä haluat komean hevosparin. Sinun sijassasi myisin pois Spattkampenin ja etsisin parin toiselle; Puotilassa voisi sillä välin mahdollisesti tulla myyntiin jokin kelpo hevonen pariksi. Ilmoitan asiasta, jos sattumalta onnistuisin löytämään hyviä hevosia.
Vastausta odottaen niin tähän kuin kysymykseen maitoastian hankkimisesta Laitialaan lähetän monet terveiset meiltä teille ja olen alati jonkin verran hämmentynyt veljesi
Robert.
Original (transkription)
|1|
Tavastehus den 29 Mars 1870
Älskade Leo!
Det myckna resandet och bråkandet dessa dagar har
aldeles bragt mig ur skriftakten, hvarföre Du ända tills
nu fått vänta på svar å Ditt innehållsrika bref af den 17 dennes.
För riglerandet af iskällar funderingen å Lahtis gjorde jag från
Laitiala en resa till stället i sällskap med Laqvist i hvars uppfinngs-
rika skalle storartade byggnadsfunderingar tycktes rufva. Han skulle
ha en storartad källarbyggnad öfver jord, magasin för korgar,
buteljer, fat, etcet cetera, boningsrum för en gumma och salong för skölj-
ning af buteljer med inmurad gryta etc.et cetera etc.et cetera etc.et cetera med ett ord en
bagatell på cirka 2 000 FmkFinska mark. Jag slog kallt vatten ur beräk-
ningens källa öfver hans glödande fantasi och resultatet
blef att det hos Apothek.Apotekare Waldstedt lyckades oss att få en
lokal midt i byn, bestående af stuga, lider för upplag af
fat och korgar, sköljningslokal, samt ett gammalt vagns-
lider som förvandlas till iskällare sålunda att man slår
bakor på ett afstånd af ½ aln från de gamla väggarne och
fyller mellanrummet med sågspån. Kostnaden torde uppgå
till 150 à 200 mark. Lokalen lemnas för 7 år emot en hyra
af några korgar öl per årtillagt hvarjemte Waldstedt lofvat att inlö-
sa källarbyggnaden om en större anläggning på annat
ställe framdeles blefve nödig.
Öfriga meddelanden från Laitiala äro korteligen:
Att sedan försäkringen af ölbryggeriet utgick den 14 Mars,
jag har anbefallt Laqvist att hålla brandvakter om nätter-
na, ty oftast brinna byggnader under mellantiderna.
Att Larssons tafla af mig blifvit inpackad i låda
|2|
i hvars botten den är fästad med skrufvar, hvarföre
locket å lådan först måste öppnas med yxa. Till den
endan är locket betecknadt med svart oljefärg och
adress. –
3o Att torparena å Laitiala hade vägrat att fullgöra
de dem enligt kontraktet åliggande spånader, påståen-
de att dem i kontraktet blifvit påfördt dubbelt mera än
de kunde gå i land med. Till följe häraf tillkallade
jag en nämdeman och alla torparena, samt hade en
scen med dem beräknad att qväsa deras öfvermod. –
Först tillkallades en bland de sämre 2 dags torparena och
frågades om han ämnar fullgöra sin spånad eller ej.
Han svarade trotsigt nej. ”Du är uppsagd från torpet
och flyttar före marie nästa år – gå”! Sedan de öfriga
sågo att man gjorde korta komplimenter var upproret
stilladt och sällskapet förklarade sig villigt att lyda.
Men nog kan det vara skäl att godvilligt minska deras
spånad, som nu är dubbelt större än hvad den fordom
varit på Laitiala. Mera härom när jag kommer till
Helsingfors omkring d 10 April.
4o Att Luckman lofvat anskaffa samt tillyxa
6 à 8 plogkroppar.
5o Att 11 tunnor benmjöl riktigt anländt till Laitiala.
6o Att jag af egna medel nödgades lemna 100 m.mark åt
Laqvist och 240 åt Adu, summa 340 FmkFinska mark, emedan Laqvist
påstod att inga inkomster äro att emotse till brygge-
riet innan han blir ledig att börja sina björnings-
resor. – samt slutligen:
7o Att 10 tunnor Voipala råg och 2 tunnor ärter
afgår med Lördagens godståg den 2 April.
Angående Din önskan att sälja Dina närvarandestruket
vagnshästar och köpa ett par andra kan jag endast
nämna att hästarne lämpligast kunna säljas i Helsing-
fors genom flerfaldiga annonser i tidningarne,
samt att man svårligen kan komma till ett nytt
vagnpar annorlunda än genom resor och forsk-
ningar som taga tid i anspråk, – – nemligen om
Du nödvändigt vill hafva ett par granna hästar. –
I Ditt ställe skulle jag sälja bort Spattkampen
och söka par till den andra; under mellantiden
kunde möjligen å Botby finnas någon duktig häst
att ställas i par. Om jag tillfälligtvis kommer
öfver goda hästar, så skall jag underrätta. –
Emotseende svar såväl härå som i frågan om
mjölkärlens anskaffande till Laitiala förblir med
många helsningar från de våra till de Era jag
städse Din redan något konfysa broder
Robert.
Tavastehus den 29 Mars 1870
Älskade Leo!
Det myckna resandet och bråkandet dessa dagar har aldeles bragt mig ur skriftakten, hvarföre Du ända tills nu fått vänta på svar å Ditt innehållsrika bref af den 17 dennes. För riglerandet af iskällar funderingen å Lahtis gjorde jag från Laitiala en resa till stället i sällskap med Laqvist i hvars uppfinngsrika skalle storartade byggnadsfunderingar tycktes rufva. Han skulle ha en storartad källarbyggnad öfver jord, magasin för korgar, buteljer, fat, etcet cetera, boningsrum för en gumma och salong för sköljning af buteljer med inmurad gryta etc.et cetera etc.et cetera etc.et cetera med ett ord en bagatell på cirka 2 000 FmkFinska mark. Jag slog kallt vatten ur beräkningens källa öfver hans glödande fantasi och resultatet blef att det hos Apothek.Apotekare Waldstedt lyckades oss att få en lokal midt i byn, bestående af stuga, lider för upplag af fat och korgar, sköljningslokal, samt ett gammalt vagnslider som förvandlas till iskällare sålunda att man slår bakor på ett afstånd af ½ aln från de gamla väggarne och fyller mellanrummet med sågspån. Kostnaden torde uppgå till 150 à 200 mark. Lokalen lemnas för 7 år emot en hyra af några korgar öl per år hvarjemte Waldstedt lofvat att inlösa källarbyggnaden om en större anläggning på annat ställe framdeles blefve nödig.
Öfriga meddelanden från Laitiala äro korteligen:
Att sedan försäkringen af ölbryggeriet utgick den 14 Mars, jag har anbefallt Laqvist att hålla brandvakter om nätterna, ty oftast brinna byggnader under mellantiderna.
Att Larssons tafla af mig blifvit inpackad i låda|2| i hvars botten den är fästad med skrufvar, hvarföre locket å lådan först måste öppnas med yxa. Till den endan är locket betecknadt med svart oljefärg och adress. –
3o Att torparena å Laitiala hade vägrat att fullgöra de dem enligt kontraktet åliggande spånader, påstående att dem i kontraktet blifvit påfördt dubbelt mera än de kunde gå i land med. Till följe häraf tillkallade jag en nämdeman och alla torparena, samt hade en scen med dem beräknad att qväsa deras öfvermod. – Först tillkallades en bland de sämre 2 dags torparena och frågades om han ämnar fullgöra sin spånad eller ej. Han svarade trotsigt nej. ”Du är uppsagd från torpet och flyttar före marie nästa år – gå”! Sedan de öfriga sågo att man gjorde korta komplimenter var upproret stilladt och sällskapet förklarade sig villigt att lyda. Men nog kan det vara skäl att godvilligt minska deras spånad, som nu är dubbelt större än hvad den fordom varit på Laitiala. Mera härom när jag kommer till Helsingfors omkring d 10 April.
4o Att Luckman lofvat anskaffa samt tillyxa 6 à 8 plogkroppar.
5o Att 11 tunnor benmjöl riktigt anländt till Laitiala.
6o Att jag af egna medel nödgades lemna 100 m.mark åt Laqvist och 240 åt Adu, summa 340 FmkFinska mark, emedan Laqvist påstod att inga inkomster äro att emotse till bryggeriet innan han blir ledig att börja sina björningsresor. – Soriginal: samt slutligen:
7o Att 10 tunnor Voipala råg och 2 tunnor ärter afgår med Lördagens godståg den 2 April.
|3|Angående Din önskan att sälja Dina vagnshästar och köpa ett par andra kan jag endast nämna att hästarne lämpligast kunna säljas i Helsingfors genom flerfaldiga annonser i tidningarne, samt att man svårligen kan komma till ett nytt vagnpar annorlunda än genom resor och forskningar som taga tid i anspråk, – – nemligen om Du nödvändigt vill hafva ett par granna hästar. – I Ditt ställe skulle jag sälja bort Spattkampen och söka par till den andra; under mellantiden kunde möjligen å Botby finnas någon duktig häst att ställas i par. Om jag tillfälligtvis kommer öfver goda hästar, så skall jag underrätta. –
Emotseende svar såväl härå som i frågan om mjölktillagt av utgivarenkärlens anskaffande till Laitiala förblir med många helsningar från de våra till de Era jag städse Din redan något konfysa broder
Robert.