14.8.1870 Torsten Costiander–LM
Finsk text
Nuutajärvi 14. elokuuta 1870
Rakas Leo-veli,
Jenny sai Alexandralta tämän postin mukana sen todella ikävän tiedon, että aiottu matkanne Nuutajärvelle peruuntuu tältä kesältä. Jenny ei kyennyt kätkemään minulta kyyneliään, jotka myttyyn menneet toiveet aiheuttivat, ja olen itsekin yhtä masentunut petetyistä odotuksistani, mutta koska syynä muuttuneisiin suunnitelmiinne on jotain niin tärkeää kuin Alexandran terveys ja ehkä välttämättömyys mennä Tukholmaan leikattavaksi, on meidän tyydyttävä siihen. Suureksi iloksemme sitä vastoin kuulimme, että pikku Cely ei tuottaisi pettymystä, ja olen myös onnistunut lohduttamaan Jennyä kuvaamalla sitä iloa, jonka hänelle tuottaa anopin ja Celyn tulo tänne.
Koska Alexandra on niin kiintynyt Celyyn, että lyhytkin ero hänestä jo tavallisissa olosuhteissa on niin rasittava, että Alexandran on vaikeaa sopeutua siihen, täytyy pikku Celyn ikävöinnistä siinä tapauksessa, että Alexandran on välttämättä vietettävä joitakin viikkoja sairaalan sängyssä Tukholmassa, tulla vielä tuntuvampaa ja epäilemättä vaikuttaa haitallisesti hänen terveyteensä. Koska lisäksi Sinun, siitä huolimatta ettei aikasi oikein taida antaa myöten, on pakko mainitusta syystä oleskella useita viikkoja Tukhomassa, olemme Jennyn kanssa sitä mieltä, että kustannus yhdistettynä Celyn ja Fikenin Tukholman-matkaan on suhteessa niin mitätön, ettei se ole riittävä syy Alexandran olla erossa lapsestaan sinä vaikeana aikana, joka hänellä ehkä on edessään Tukholmassa. Jenny tuntee sisarensa aivan liian hyvin, jotta epäilisi hiukkaakaan, että Celyn läsnäolo on välttämätöntä Alexandran terveydelle, ja on siksi, kuten sanottua, pyytänyt minua hartaasti kehottamaan Sinua – niin hauskaa kuin meille olisikin nähdä kaikki pikkutytöt yhdessä täällä Nuutajärvellä – sen enempää miettimättä ottamaan Cely mukaasi Tukholmaan, vaikka hän olisi jo palannut Naantalista Helsinkiin, mikä tosin ei selvästi ilmennyt Alexandran kirjeestä.
Enkö saa myöhemmin, syksyllä, nähdä Sinua Nuutajärvellä? Jos voit, kirjoita jotain siitä ja anna Robertinkin saada siitä osansa, sillä hän haluaisi mielellään tulla samaan aikaan. Aiotko olla poissa Helsingistä maanviljelyskokouksen aikana? Jos ehdit, kirjoita muutama rivi asiasta veljellesi
Torsten.
Original (transkription)
Notsjö d. 14 Augusti 1870.
Älskade broder Leo,
Genom Alexandra erhöll Jenny med denna post den för oss
högst ledsamma underrättelsen om att Eder tilltänkta resa till Notsjö
för denna sommar inhiberas. Jenny har ej kunnat för mig
dölja sina tårar, som den felslagna förhoppningen framkallat, och jag
är ej mindre nedslagen öfver mina svikna förväntningar; men då
orsaken till Era förändrade planer är någonting så vigtigt som
Alexandras helsa och kanske nödvändigheten att undergå en ope-
ration i Stockholm, måste vi finna oss deri. Med synnerlig
glädje erforo vi deremot att lilla Cely icke skulle svika osstillagt och med
föreställningarna om det nöje som förskaffas Jenny genom Svärmors
och Celys ankomst hit har jag också lyckats trösta Jenny.
Emellertid har hon gjort mig uppmärksam på en omständighet
som hon bedt mig på det enträgnaste framställa för Dig. –
Då Alexandra är så fästad vid Cely att en kortare skiljsmessa
från henne redan under vanliga förhållanden är så påkostande
att Alexandra har svårt att finna sig deri, måste saknaden efter
lilla Cely, i händelse det blir nödvändigt för Alexandra att under
några veckor intaga sjuksängen i Stockholm, blifva ännu känn-
barare och utan allt tvifvel menligt inverka på hennes helsa.
Då dertill kommer att Du, oaktadt Din tid svårligen lär kunna
medge det, blir tvungen att af sådan orsak uppehålla Dig flere
|2|
veckor i Stockholm, tycker Jenny och äfven jag att den kost-
nad som blefve förenad med Celys & Fikens resa till Stock-
holm jemförelsevis är af så ringa betydelse att den icke utgör
tillräckligt skäl för Alexandras skiljande från hennes barn
under den svåra tid som kanske förestår henne i StholmStockholm.
Jenny känner sin syster alltför väl för att icke det ringaste
tvifla på att Celys närvaro der är en absolut nödvän-
dighet för Alexandras helsatillagt och hon har derföre, som sagdt, bedt
mig på det enträgnaste uppmana Dig, så kärt det än
vore för oss att få se alla små piorna tillsammans här
på Notsjö, – att utan vidare betänkande medtaga Cely
till StholmStockholm äfven om hon redan skulle ha återvändt från
Nådendal till Helsingfors, hvilket vi dock ej tydligt kunnat
finna af Alexandras bref. –
Får jag ej senare, under hösten, se Dig på Notsjö? Om
Du kan, så skrif något derom och låt äfven Robert få del deraf,
emedan han gerna ville komma samtidigt. – Kommer Du
att vara borta från Helsingfors under landtbruksmötet? –
Om Du hinner, så skrif någon rad derom till Din broder
Torsten.
Notsjö d. 14 Augusti 1870.
Älskade broder Leo,
Genom Alexandra erhöll Jenny med denna post den för oss högst ledsamma underrättelsen om att Eder tilltänkta resa till Notsjö för denna sommar inhiberas. Jenny har ej kunnat för mig dölja sina tårar, som den felslagna förhoppningen framkallat, och jag är ej mindre nedslagen öfver mina svikna förväntningar; men då orsaken till Era förändrade planer är någonting så vigtigt som Alexandras helsa och kanske nödvändigheten att undergå en operation i Stockholm, måste vi finna oss deri. Med synnerlig glädje erforo vi deremot att lilla Cely icke skulle svika oss och med föreställningarna om det nöje som förskaffas Jenny genom Svärmors och Celys ankomst hit har jag också lyckats trösta Jenny. Emellertid har hon gjort mig uppmärksam på en omständighet som hon bedt mig på det enträgnaste framställa för Dig. – Då Alexandra är så fästad vid Cely att en kortare skiljsmessa från henne redan under vanliga förhållanden är så påkostande att Alexandra har svårt att finna sig deri, måste saknaden efter lilla Cely, i händelse det blir nödvändigt för Alexandra att under några veckor intaga sjuksängen i Stockholm, blifva ännu kännbarare och utan allt tvifvel menligt inverka på hennes helsa. Då dertill kommer att Du, oaktadt Din tid svårligen lär kunna medge det, blir tvungen att af sådan orsak uppehålla Dig flere|2| veckor i Stockholm, tycker Jenny och äfven jag att den kostnad som blefve förenad med Celys & Fikens resa till Stockholm jemförelsevis är af så ringa betydelse att den icke utgör tillräckligt skäl för Alexandras skiljande från hennes barn under den svåra tid som kanske förestår henne i StholmStockholm. Jenny känner sin syster alltför väl för att icke det ringaste tvifla på att Celys närvaro der är en absolut nödvändighet för Alexandras helsa och hon har derföre, som sagdt, bedt mig på det enträgnaste uppmana Dig, så kärt det än vore för oss att få se alla små piorna tillsammans här på Notsjö, – att utan vidare betänkande medtaga Cely till StholmStockholm äfven om hon redan skulle ha återvändt från Nådendal till Helsingfors, hvilket vi dock ej tydligt kunnat finna af Alexandras bref. –
Får jag ej senare, under hösten, se Dig på Notsjö? Om Du kan, så skrif något derom och låt äfven Robert få del deraf, emedan han gerna ville komma samtidigt. – Kommer Du att vara borta från Helsingfors under landtbruksmötet? – Om Du hinner, så skrif någon rad derom till Din broder
Torsten.