19.3.1868 Robert Costiander–LM
Finsk text
Hämeenlinna 19.3.1868
Rakkaat veljet Torsten ja Leo!
Eilen klo 12 tapahtui se kohtalokas nuijanisku, joka julisti, että eversti Costiander on tarjonnut 40 300 markkaa Rapolan tilasta Sääksmäen pitäjässä. Pesänhoitajat halusivat tilasta 50 000 markkaa ja siksi huutoa ei lyöty lukkoon vaan se jäi Mikkelissä 24. päivänä tätä kuuta pidettävän kokouksen varaan, jonka jälkeen voin odottaa sähkeitse saapuvaa lopullista vastausta. Tila on kiinnitetty 32 000 markasta ja kiinnitys (kahdelle yksityiselle) tullee pysymään ennallaan.
Tilan hyviä puolia ovat erinomaiset pellot, joista neljässä lohkossa saadaan 13–15 tynnyriä ruista (8–12 jyvää) ja kevätviljaa samassa suhteessa. (Ohrasta saatiin eräänä vuonna jyväluku 15 ¾). Erinomainen harmaakivinen navetta- ja tallirakennus on lähes yhtä suuri kuin Vesunnassa, sen pystyttäminen maksoi edesmenneelle omistajalle noin 10 000 hopearuplaa. Myös muut talousrakennukset ovat hyvässä kunnossa. Suuresta hedelmätarhasta saadaan jopa 30 tynnyriä omenoita, kartanolla on luonnonkaunis sijainti Tampereen ja Hämeenlinnan välisen laivaväylän varrella ja lisäksi mylly Valkeakoskessa antaa vuokratulona 6 tynnyriä ruista ja 6 tynnyriä ohraa sekä ilmaisen jauhatuksen. Varjopuolia: työvoiman vähäisyys suhteessa viljelyalan laajuuteen; laidun ja metsät ovat huonoja; samoin päärakennus, joka täytyy korjata ja uudelleenrakentaa niin että siinä voisi asua talvella. Mitään tarkkaa laskelmaa en tilasta saanut vaan minun täytyi tehdä huuto hieman summamutikassa. Hinta perustui seuraaviin neljään seikkaan, jotka helpottivat minun arviointiani.
1. pesänhoitajat olivat saaneet määräyksen hyväksyä vain sellaisia tarjouksia, jotka ovat 50 000 markkaa tai enemmän.
2. nykyinen vuokraaja oli ennen huutokauppaa tarjonnut 40 000, mikä hylättiin.
3. erään talonpojan sanotaan 8–10 vuotta sitten tarjonneen Svinhufvudille 17 000 hopearuplaa ja
4. navetta yksin maksaa yhtä paljon kuin koko tila, jota huusin.
Tästä huolimatta asessori Pistolekors pesänhoitajien asiamiehenä esitti minulle oletuksen, että tarjoukseni tullaan kaiken todennäköisyyden mukaan hylkäämään, sillä sitä ei voi hyväksyä.
Heti saatuani Leon sähkeen 14. maaliskuuta Lahden rakennuksista, matkustin sinne ja kaikki ihmiset varoittelivat siellä minua kaupanteosta. Paikan päällä Lahdesta itse hankkimani tiedot täsmäävät kyllä jossain määrin Sederholmin antamien kanssa, mutta eroavat siinä,että kylvö ei ole 17 tynnyriä ruista, 15 tynnyriä kauraa, 2 tynnyriä ohraa ja 10 tynnyriä perunaa vaan luvut ovat 15 ruista 13 kauraa. 3 ohraa ja 5 tynnyriä perunaa. Sederholm arvioi myllyn vuokratuoton 150 markaksi, mutta paikan päällä kerrottiin myllyn olevan niin huonossa kunnossa, ettei sitä voi käyttää lainkaan. – Sederholmin mukaan torppareita on kolme, mutta tosiasiassa siellä on vain yksi, joka tekee päivätöitä. Sederholmin mukaan tila voidaan hoitaa voudin, rengin ja kolme päivämiehen voimin, mutta nykyinen vouti kertoi, että tilan hoitamiseen tarvitaan vähintään 3 renkiä, 5 päivätyömiestä ja 8 hevosta. Ja lopuksi Sedereholm ei mainitse mitään siitä, että tilalla on syytinkisopimus jonka mukaan entinen omistaja saa 3 tynnyriä ruista, tynnyrin ohria ja vapaan oikeuden käyttää talon hevosia polttopuiden kuljetukseen. Mies vaikuttaa terveeltä ja reippaalta ja tullee vaatimaan eläkettään vielä pitkään. Mitä vihdoin itse taloon tulee, niin se on rakennettu suuren ja sotkuisen kylän yhteyteen. Päärakennus on valmis katon ja seinien osalta, mutta jälkimmäiset eivät ole hirsistä vaan yhteenliitetyistä lankuista on tehty ulompi ja sisempi seinä, ja väliinjäävä tila on täytetty sahanpuruilla. Lopuksi – puolen virstan säteellä ei ole minkäänlaista varjoa, vain matalia pensaita, ja ranta on karu, soinen ja matala. Rautatie tulee kulkemaan lahden poikki niin että se sulkee soistuvan veden radan ja talon väliin. Kokonaisvaikutelma Lahdesta oli sellainen, että jos joku tarjoaisi minulle tuota tilaa, niin tarvitsisin hetken miettimisaikaa siihen, vastaisinko ”kiitos tarjouksesta” vai ”painu hornan tuuttiin” – Se Lahdesta!!
Jos korkea raati Mikkelissä hylkäisi tarjoukseni, niin siihen ei sitten ole mitään sanottavaa – mutta olettaen että se hyväksytään, voisin arvioida 8 000 smk kauppasummaksi ja 12 000 siemeneen, rehuun, ruokaan ym. Toivon, että noihin viimemainittuihin eriin ei tarvitsisi enempää kuin 8 000, mutta voi olla että vapaaherratar Boije Turusta sanoisi irti 4 000 markan lainansa ja siksi olisi hyvä varautua suurempaan summaan kuin mitä tarvittaisiinkaan. Jos Torsten oli varautunut Lepaan afäärissä 20 000 markkaan – niin mahtaisikohan olla kovin vaikea nyt saada liikkeelle tuo summa, tai vähemmän olosuhteista riippuen? Ja vielä, että minä voisin järjestää 12 000, jos nimittäin Boijen laina voi jatkua, ja Leo antaa minun käyttää siemenviljaa varastostamme Hämeenlinnassa. Lyökää nyt viisaat päänne yhteen ja kertokaa minulle tuumailunne tuloksista!
Jos tarjoukseni vastoin oletuksia hyväksytään, ilmoitan siitä heti sähkeitse. Ja silloin teidän täytyy järjestää niin että pääsette lähtemään tännepäin tarkastelemaan tilaa lähemmin. En aio kuitenkaan lopettaa neuvotteluja Ronnista, sillä jollen saa rykmenttiä enkä Rapolaa, haluan ainakin Ronnin.
Monet monet terveiset vanhalta veljeltänne
Robert.
Original (transkription)
|1|
Tavastehus den 19 Mars 1868.
Älskade bröder Torsten och Leo!
I går kl 12 på dagen föll det ödesdigra
klubbslag som förkunnadde att Öfverste Costiander
på upp- och afslag hade bjudit 40 300
Fmarkfinska mark för Rapola egendom i Sääxmäki
socken. Kuratorerna villa hafva 50 000
för lägenheten och ropet blef derför ic-
ke fastställdt utan skulle bero på ett
sammanträde i St Michel den 24 dennes
på f. m.förmiddag hvarefter jag samma dag per
telegraf hade att emotse ett afgörande
svar. Egendomen är intecknad för
32 000 Fmarkfinska mark och inteckningen (på 2 pri-
vata händer) torde komma att få
qvarstå. Egendomens fördelar äro:
utmärkta åkrar uti hvilka i 4skiftefyrskifte
fås 13 a 15 tunnor råg (8de à 12 kornet),
samt vårsäde i proportion. (Ett år gaf
kornet ett korntal af 15 ¾). Utmärkt
stall fä- och kohus af gråsten
|2|
nästan lika stort som på Wessunda
och som i uppförande kostat den
aflidne ägarn omkring 10 000 Rubel Srsilver;
Alla öfriga ekonomi byggnader lika-
ledes i godt skick. En stor fruktträdgård
från hvilken erhållits ända till 30
tunnor äpplen; Ett naturskönt läge
invid ångbåtsleden emellan Tam-
merfors och Tavastehus; samt En qvarn
vid Walkiakoski som i arrende ger
6 tunor råg och 6 t.tunnor korn utom frimäld.
Nackdelarna äro: klen arbetsstyr-
ka i förhållande till åkervidden; Bete
och skog likaledes dåliga samt ett
karaktärshus som måste repareras
och tillbyggas föratt kunna bebos öf-
ver vintern. Någon noggrann kal-
kyl öfver lägenheten erhöll jag icke
utan nödgades ropa något på höft.
Priset blef beroende af följande
4 omständigheter som underlättade
min beräkning. 1o Att kuratorerna
|3|
hade uppdragit sitt ombud att endast
antaga sådana anbud som gjordes
till 50 000 Fmarkfinska mark eller derutöfver.
2o Att den nuvarande arrendatorn
före auktionen bjudit 40 000 som
blef förkastadt.
3o Att en bonde för 8 à 10 år sedan
skall hafva bjudit åt Svinhufvud
17 000 Rubel Sr, samt slutligen
4o Att fähuset allena kostar lika
mycket som hela lägenheten af
mig inropades.
Emellertid antog Assessor Pistolekors,
som utgjorde kuratorernas ombud,
att mitt anbud, enligt all sannolik-
het, komme att förkastas, såsom
oantagligt. –
Genast som Leos telegram af den 14
Mars ankom, angående byggnaderna
på Lahtis, afreste jag dit och
blef af alla menniskor derstädes
afrådd ifrån köpet. De af mig
|4|
på sjelfva stället samlade notiser-
na om Lahtis stämma visserligen
till en del in med Sederholms
uppgifter, men skiljer sig deruti, att
utsädet icke är 17 t.tunnor råg, 15 t. hafre 2 t.
korn och 10 trtunnor potatis, utan 15 t. råg 13 turtunnor
hafre, 3 tun korn och 5 tr poteter. Seder-
holm upptar i arrende för qvarn 150 Fmarkfinska mark;
men man uppgaf på stället att qvar-
nen är så illa uppförd att den alde-
les icke kan användas. – Sederholm
uppger 3 torpare, men i sjelfva verket
finnes bara en som gör dagsverken.
S. påstår att egendomen kan skötas
med fogde, en dräng och 3 statskar-
lar, men den nuvarande fogden
på stället uppgaf att skötseln for-
drade minst 5 statskarlar, 3 drän-
gar och 8 hästar. Slutligen nämner
Sederholm ingenting om att på egen-
domen underhålles förre ägarn som
sytning med 3 tuntunnor råg, 1 tun korn
|5|
och rättighet att använda gårdens
hästar för sitt vedbehof. Mannen
ser rask och hurtig ut och torde
länge komma att ta sytningen
i anspråk. Hvad slutligen sjelfva
gården beträffar, så är den byggd
i sammanhang med en stor skräpig
by. Karaktärshuset är färdigt till
tak och väggar, men dessa sedna-
re bestå icke af stock, utan af
enstruket hopslagna plankor en yttre och
en inre vägg, mellan-rummet fylldt
med sågspån. – Slutligen ingen
skugga på ½ versts afstånd, endast
några låga buskar, samt stran-
den kal, sumpig och långgrundt,
så att jernvägen kommer att gå
midt igenom viken, sålunda afstän-
gande ett sumpigt vatten emellan
sig och gården. – Totalintrycket af
Lahtis var sådant, att om någon
skulle skänka mig egendomen, så
skulle jag anhålla om betänketid
|6|
föratt öfverlägga om man borde
svara ”tackar som bjuder” eller
”dra för fan i våld”
– – detta om Lahtis! –
Skulle det höga rådet i St Michel
förkasta mitt anbud, så är derom
intet vidare att säga, – men –
posito att det antages – kan
jag då räkna på 8 000 Fmarkfinska mark
till köpeskilling och 12 000 till
inventarier utsäde, furage och
brödföda m. m. – Jag hoppas att
icke behöfva mera än 8 000 till de
uppräknade sednare behofven, men
det kunde hända att Friherinnan
Boije i Åbo sade upp sitt lån
stort 4 000 Fmark och derföre vore
det bättre att vara beredd på me-
somstruketra än som möjligen kunde
behöfvas. Om Torsten för Stjensundska
affären var beredd på 20 000
mark – månne det nu skulle falla
sig svårt att få lös denna
|7|
summa eller mindre ”смотря
по обстоятельствамъ”? Dertill
kommer att jag äfven kunde
hjelpa mig med inalles 12 000, nem-
ligen om Boijerska lånet får
stå och Leo tillåter mig att
använda säd ur våra för-
råder i Tavastehus? Slån nu
Edra kloka hufvuden i hop
och låt mig veta resultatet af
Edra öfverläggningar!
Skulle emot förmodan mitt anbud
antagas, så skall jag genast under-
rätta derom per telegraf. Och då
måste’n I slå Eder lös för att kom-
ma hit att taga lägenheten
i närmare skärskådande. Emellertid
borde underhandlingarne om Ronnis
icke afbrytas, ty får jag icke
Regemente och icke Rapola, så
vill jag bestämdt ha Ronnis.
Många, många helsningar från
Eder gamle broder
Robert.
Tavastehus den 19 Mars 1868.
Älskade bröder Torsten och Leo!
I går kl 12 på dagen föll det ödesdigra klubbslag som förkunnadde att Öfverste Costiander på upp- och afslag hade bjudit 40 300 Fmarkfinska mark för Rapola egendom i Sääxmäki socken. Kuratorerna villa hafva 50 000 för lägenheten och ropet blef derför icke fastställdt utan skulle bero på ett sammanträde i St Michel den 24 dennes på f. m.förmiddag hvarefter jag samma dag per telegraf hade att emotse ett afgörande svar. Egendomen är intecknad för 32 000 Fmarkfinska mark och inteckningen (på 2 privata händer) torde komma att få qvarstå. Egendomens fördelar äro: utmärkta åkrar uti hvilka i 4skiftefyrskifte fås 13 a 15 tunnor råg (8de à 12 kornet), samt vårsäde i proportion. (Ett år gaf kornet ett korntal af 15 ¾). Utmärkt stall fä- och kohus af gråsten|2| nästan lika stort som på Wessunda och som i uppförande kostat den aflidne ägarn omkring 10 000 Rubel Srsilver; Alla öfriga ekonomi byggnader likaledes i godt skick. En stor fruktträdgård från hvilken erhållits ända till 30 tunnor äpplen; Ett naturskönt läge invid ångbåtsleden emellan Tammerfors och Tavastehus; samt En qvarn vid Walkiakoski som i arrende ger 6 tunor råg och 6 t.tunnor korn utom frimäld. Nackdelarna äro: klen arbetsstyrka i förhållande till åkervidden; Bete och skog likaledes dåliga samt ett karaktärshus som måste repareras och tillbyggas föratt kunna bebos öfver vintern. Någon noggrann kalkyl öfver lägenheten erhöll jag icke utan nödgades ropa något på höft. Priset blef beroende af följande 4 omständigheter som underlättade min beräkning. 1o Att kuratorerna|3| hade uppdragit sitt ombud att endast antaga sådana anbud som gjordes till 50 000 Fmarkfinska mark eller derutöfver.
2o Att den nuvarande arrendatorn före auktionen bjudit 40 000 som blef förkastadt.
3o Att en bonde för 8 à 10 år sedan skall hafva bjudit åt Svinhufvud 17 000 Rubel Sr, samt slutligen
4o Att fähuset allena kostar lika mycket som hela lägenheten af mig inropades.
Emellertid antog Assessor Pistolekors, som utgjorde kuratorernas ombud, att mitt anbud, enligt all sannolikhet, komme att förkastas, såsom oantagligt. –
Genast som Leos telegram af den 14 Mars ankom, angående byggnaderna på Lahtis, afreste jag dit och blef af alla menniskor derstädes afrådd ifrån köpet. De af mig|4| på sjelfva stället samlade notiserna om Lahtis stämma visserligen till en del in med Sederholms uppgifter, men skiljer sig deruti, att utsädet icke är 17 t.tunnor råg, 15 t. hafre 2 t. korn och 10 trtunnor potatis, utan 15 t. råg 13 turtunnor hafre, 3 tun korn och 5 tr poteter. Sederholm upptar i arrende för qvarn 150 Fmarkfinska mark; men man uppgaf på stället att qvarnen är så illa uppförd att den aldeles icke kan användas. – Sederholm uppger 3 torpare, men i sjelfva verket finnes bara en som gör dagsverken. S. påstår att egendomen kan skötas med fogde, en dräng och 3 statskarlar, men den nuvarande fogden på stället uppgaf att skötseln fordrade minst 5 statskarlar, 3 drängar och 8 hästar. Slutligen nämner Sederholm ingenting om att på egendomen underhålles förre ägarn som sytning med 3 tuntunnor råg, 1 tun korn|5| och rättighet att använda gårdens hästar för sitt vedbehof. Mannen ser rask och hurtig ut och torde länge komma att ta sytningen i anspråk. Hvad slutligen sjelfva gården beträffar, så är den byggd i sammanhang med en stor skräpig by. Karaktärshuset är färdigt till tak och väggar, men dessa sednare bestå icke af stock, utan af hopslagna plankor en yttre och en inre vägg, mellan-rummet fylldt med sågspån. – Slutligen ingen skugga på ½ versts afstånd, endast några låga buskar, samt stranden kal, sumpig och långgrundt, så att jernvägen kommer att gå midt igenom viken, sålunda afstängande ett sumpigt vatten emellan sig och gården. – Totalintrycket af Lahtis var sådant, att om någon skulle skänka mig egendomen, så skulle jag anhålla om betänketid|6| föratt öfverlägga om man borde svara ”tackar som bjuder” eller ”dra för fan i våld”
– – detta om Lahtis! –
Skulle det höga rådet i St Michel förkasta mitt anbud, så är derom intet vidare att säga, – men – posito
lat. anta att det antages – kan jag då räkna på 8 000 Fmarkfinska mark till köpeskilling och 12 000 till inventarier utsäde, furage och brödföda m. m. – Jag hoppas att icke behöfva mera än 8 000 till de uppräknade sednare behofven, men det kunde hända att Friherinnan Boije i Åbo sade upp sitt lån stort 4 000 Fmark och derföre vore det bättre att vara beredd på mera än som möjligen kunde behöfvas. Om Torsten för Stjertillagt av utgivarennsundska affären var beredd på 20 000 mark – månne det nu skulle falla sig svårt att få lös denna|7| summa eller mindre ”смотря по обстоятельствамъ”
ry. beroende på omständigheterna? Dertill kommer att jag äfven kunde hjelpa mig med inalles 12 000, nemligen om Boijerska lånet får stå och Leo tillåter mig att använda säd ur våra förråder i Tavastehus? Slån nu Edra kloka hufvuden i hop och låt mig veta resultatet af Edra öfverläggningar!
Skulle emot förmodan mitt anbud antagas, så skall jag genast underrätta derom per telegraf. Och då måste’n I slå Eder lös för att komma hit att taga lägenheten i närmare skärskådande. Emellertid borde underhandlingarne om Ronnis icke afbrytas, ty får jag icke Regemente och icke Rapola, så vill jag bestämdt ha Ronnis. Många, många helsningar från
Eder gamle broder
Robert.