1859 Från fjerran
Finsk text
Kaukaa
Sun kuvasi taas sievän
saan silmiin sieluni,
kun aatokseni vievän
koen kauas luoksesi.
Nyt vaiti huoneessasi
näen sinun istuvan.
Ei ääntä huuliltasi,
vaan miettees aavistan.
Näen silmäs kyyneltyvän,
kun katsot korkeuksiin,
ja huokauksen syvän,
kun sydän käskee niin.
Kun ajattelen sua,
niin rauha sydämeen
jo alkaa laskeutua,
jää maailma kiistoineen.
En muista katkeruutta,
ei pimeyttä näy.
Vain valon ihanuutta
mun sieluuni taas käy.
Original (transkription)
|1|
Från fjerran.
Din ljufva bild, min lilja,
Den sväfvar för min själ, –
Fast rymder än oss skilja,
Jag ser dig likaväl.
Mitt tjusta öga spanar
Dig i ditt tysta rum,
Jag dina tankar anar
Fastän din mun är stum.
Jag ser ditt dunkla öga,
Der glänser tyst en tår,
Du blickar mot det höga –
En suck ur hjertat går.
Och vid jag på dig tänker,
En ljuf, onämnbar frid
Sig i mitt hjerta sänker,
Det glömmer all sin strid.
de bittra tankar tiga
Och mörkret tar farväl,
Och ljus och glädje smyga
Sig åter i min själ.
L. M.
Från fjerran.
Din ljufva bild, min lilja,
Den sväfvar för min själ, –
Fast rymder än oss skilja,
Jag ser dig likaväl.
Mitt tjusta öga spanar
|2|Dig i ditt tysta rum,
Jag dina tankar anar
Fastän din mun är stum.
Jag ser ditt dunkla öga,
Der glänser tyst en tår,
Du blickar mot det höga –
En suck ur hjertat går.
Och vid jag på dig tänker,
En ljuf, onämnbar frid
Sig i mitt hjerta sänker,
Det glömmer all sin strid.
de bittra tankar tiga
Och mörkret tar farväl,
Och ljus och glädje smyga
Sig åter i min själ.
L. M.