30.3.1870 Karl Fogelholm–LM

Broder Leo! För en vecka sedan tillsände jag
Dig litet pengar med anhållan att Du ville vara
god och för uträttastruket mig uträtta en kommission.
Jag är smått generad att åter framkomma med
en dylika anhållan, dock ej såsom tänkte jag att
Du icke gerna ville göra mig en tjenst, utan e-
medan jag vet, att Din tid af andra bestyr
är så upptagen, att Du svårligen torde hinna
med mina små affärer. Emellertid gör nu min
fruktan att ej på annat sätt få den sak, hvar-
om jag straxt skall tala, ordentligt uträttad, att
jag åter vänder mig till Dig.

Redan någon månad före vårt gemensamma
blef det andra lån jag numera har uteståen-
de af Universitets kassan, såsom snart 10 årigt, upp-
sagdt till inbetalning. Då jag tillsvidare ej blir i
tillfälle att dessa trånga tider liqvidera äfven
detta lån, har jag tänkt omsätta det och för
detta ändamål skaffat mig tre borgesmän.
Skuldsedelns resor af och an häremellan och U-
leåborg samt häremellan och Nådendal hade redan
så mycket dragit ut på tiden, att jag begyn-
|2| te bli bekymrad hvar jag skulle hinna få
den tredje borgesmannen innan tiden var ute.
Här vill jag ej gerna vända mig till någon
emedan jag ej här har någon bekant från
gamla tider, som vet att man kan lita på
min ordentlighet och att få ett afslag på gamla
dagar på den isynnerhet då så svåra bönen
om borgen skulle kosta bra mycket på. Un-
der min tvekan hade jag emellertid lyckan,
af den alltid lika noble Torsten emottaga
ett särdeles vänligt bref jemte medföljande
vexel och fullmakt att användas efter mitt
behag. Dessa behöfver jag dock icke nu, hvar-
före de återsändes med anhållan om utbyte
mot en borgesteckning å medföljande revers.
Du tänker naturligen: hvarför vänder du dig
så icke dermed till Torsten sjelf? Jo, detta kom-
mer sig deraf, att han uti sitt bref antyder,
att han mycket ofta är stadd på resortillagt och isynnerhet
gör täta besök i HforsHelsingfors. Nu vet jag, att Du
bestämdt känner hvarest han står att anträffas
och kan förpassa skuldsedeln dit, då deremot ge-
nom dess försändande till Notsjö kunde hända
|3| att brefvet ouppbrutet skulle komma att vänta på
den möjligen bortreste Torsten tills fataljetiden är
förliden. Den utgår den 20 April.

Naturligen är min mening att sjelf skrifva
till Torsten om saken, men gör jag det icke nu
emedan jag anser det vara lika bra, att härom
skrifva till Dig och blefve sålunda brefvet till
Torsten blott en formalitet, och i anseende till ti-
dens korthet ganska knapphändigt. War derföre
god och till Torsten framför många hjertliga
helsningar, hvilka snart skola förnyas di-
rekte af mig. Glöm ej heller att låta bevittna
namnets egenhändighet.

Ursäkta nu, käre broder, det komplicerade
omak jag gör dig, men nöden har ingen
lag.

Här bifogas 40 Mark såsom ränta å den
gamla skuldsedeln från 1 JanJanuari.tillagt samt fullmakt att lyfta va-
luta för den medföljande.

Här är man skäligen otålig och tvehågsen
i anledning af fördröjd promulgation utaf
Ivalo guldsökningsstadga. De tillämnade guld-
sökarna veta ej huru de skola ställa för sig,
|4| ty den ena dagen medför det ena, den andra det
andra ryktet. Hela hopen proviant och andra för-
nödenheter äro wäl redan ditsända, men ännu
mera skickas om man visste hvad man kom-
mer att ha att sätta sig efter. Sednast inom
tre veckor är vintertrafiken dit upp afbruten,
och hvad som derefter skola härifrån dit fort-
skaffas, måste miltal bäras af fotgångare. Skul-
le det möjligen kunna ligga något under dröjs-
målet med lagförslagts bekräftande. Kanske tänker
man derigenom minska strömmen af löst folk och
jordbrukets förlust af arbetsfolk.

P. W. Aurén, som kommer att vara chef för
landtmäteriet å platsen, skulle vara en intresserad
korr.korrespondent till Dagbladet.

Nu farväl för denna gång! Många venliga
helsningar till Dig och de Dina från de mina
och Din vän