7.6.1860 LM–Fredrik Idestam
Finsk text
Helsinki 7.6.1860
Kunnon ystävä!
Höyrylaivan lähtöaika on kohta käsillä, en siis voi nytkään antaa minkäänlaista kertomusta promootiosta. Vain muutama sana afääreistä. Minun pitäisi vihdoin selvittää sinulle miten lainasi maksaminen ylioppilaiden lainarahastoon kävi niin helposti ja hauskasti. Joo – se kävi niin että Wasenius antoi todistuksen vaikkei sitä ollut vielä maksettukaan. Minä en saanut kokoon vielä tarvittavaa 30 ruplaa sen jälkeen kun olin maksanut 25 Borgströmille (ne 25, jotka sinä ensiksi lähetit). Wasenius sanoi, ettei asialla ole mikään kiire, ja siksi en myöskään kertonut tästä aikaisemmin sinulle, koska olin jatkuvasti siinä toivossa että saisin tuon summan ennakkona Palovakuutuksen lainastani. Se laina ei ole kuitenkaan vieläkään tullut!!!!! – Arvon herrat lupaavat kokoontua päivä toisensa jälkeen, – mutta kun menee nostamaan rahojaan niin ... ”ei ole ollut kokousta vielä”. Mitä siinä voi tehdä muuta kuin koettaa kätkeä harmistuksensa. Minä jouduin kuintenkin jo aivan kriittiseen tilanteeseen. Brummer palautti kuitenkin rohkeuteni, antoi minulle 200 ruplaa ja niin minun oli sittenkin mahdollista matkustaa, kunhan olin antanut eräälle toiselle valtakirjan lainan nostamiseksi. Kerroin koko tästä asiakokonaisuudesta Was:lle, huom. sillä lisäyksellä että sekä sinä että minä olenmme odottaneet sinun matkakassasi saapumista tänne jo kauan; esitin asian niin, että sinun päällesi ei voisi langeta vähäisintäkään huolimattomuuden varjoa. Mutta nyt täytyisi ensi tilassa, mieluiten 20. kesäkuuta menneseä, jonne asti korko on laskettu (missä on sinun pahuksen matkakassasi jonka vuoksi olen neljä kertaa kesken promootiokiireiden rynnännyt postiin) lähettää Was:lle 30 ruplaa; 1o ruplaa sekä koron 3 ruplaa 10 kopeekkaa, olen Was:lle maksanut. Niin muodoin minulla on ilo syksyllä karhuta sinulta 10,80. – Vuokrasta maksoin 15, sanoen että sinä sopivassa tilaisuudessa lähetät oman osuutesi 10. Rouva sanoi että se voi hyvin jäädä syksyyn, jolloin itsekin tulet. Se miellytti minua, sinun puolestasi.
Nyt, kelpo veljeni, minun täytyy lopettaa.Matkaan liittyy toki monia ajatuksia ja paljon tunteita, jotka mielellään pyrkisivät löytämään tiensä myötätuntoisen ystävän mieleen, – mutta minun on parempi pitää ne sisälläni. Olen kuitenkin saanut niellä ja pitää sisälläni niin monta katkeraa maljaa tämän suloisen laakerijuhlahumun aikana, etten enää pelkää vajota vaikenemisen kylmään hiljaisuuteen, ”toimivaan” iloon.
Hyvästi rakas Fredrik, Haminasta saat sitten kunnollisen kirjeen ystävältäsi
Leolta.
Kirjat lähetän Aspelinin mukana, en kuitenkaan kaikkia, sillä en ehdi. Pärjäät varmasti ilman Frenckellin kirjoja.
Original (transkription)
HforsHelsingfors d. 7 Juni 1860.
Heders Vän!
Ångbåtstimman är snart inne;
äfven nu kan jag således ej prestera
någon relation om promotionen.
Endast några ord i affärer:
Jag bör ändtligen förklara för
dig huru det gick så lätt och
lustigt att betala ditt lån i Stud.l.f.Studentlånefonden
Jo, – sålunda att Wasenius utgaf
betyget, utan att detsamma ännu
var betaldt. Jag kunde ej då
blåsasvårtytt ihop de 30 rub.rubel som ännu
voro nödiga sedan jag betalat
25 åt Borgström (de 25 som du först skic-
kade). Was. sade att det icke heller
var någon brådska med saken,
hvarföre jag icke heller omtalade
förhållandet för dig; jag hoppades
|2|
ju fortfarande att kunna gå
i förskott med denna summa ur
mitt lån från Brandstoden. Detta
lån har jag emellertid ännu ej
bekommit!!! – De vörda her-
rarne utlofva sammanträde från
en dag till den andra – – man
går att lyfta sina pengar: ”Ja,
det var ännu ej något samman-
träde!” – Hvad får man då göra
än svälja sin harm. Emellertid kom
jag i den mest kritiska belägen-
het. Brummer upprättade [...]oläslig/saknad text
dock mitt mod, gaf mig 200
rub.rubel, och sålunda blef det mig
möjligt att afresa ändå, sedan
jag lemnat fullmakt åt en annan
att lyfta lånet. – Jag omtalade saker-
nes sammanhang för Was., nb.nota bene med
|3|
det tillägg, att både du och jag
väntat din reskassas ankomst hit
för längesedan; jag utlade saken
så, att ej den ringaste skugga af
slarfaktighet kan falla på dig. Men
nu bör du med det första helst till d. 20 Juni, till hvilken tid ränta
är beräknad.tillagt (hvar
sitter din förb.förbannade reskassa, för hvars
skull jag 4 gånger under promotions-
brådskan sprungit till posten?)
sända till Was. 30 rub.rubel; 10 rub.rubel äfven-
som räntan, 3 rub.rubel 10 kop.kopek – har jag
till Was. inbetalt. 10,80 är det såle-
des, jag i höst får nöjet, björna
af dig. – Min hyra betalde
jag med 15, sägande att du vid
lägligt tillfälle skulle sända din
anpart, 10. Frun sade att detta ju
lika gerna kunde bli till hösten,
då du sjelf hitkommer. Hvilket
å dina vägnar fägnade mig.
Nu, min heders broder, måste
jag sluta. Nog tränger sig vid
afresan mången tanke, mången
känsla fram, som gerna sökte
sig väg till en väns deltagande
sinne - men, må jag heldre sluta
dem
inom mig. Jag har ändå fått för-
tiga och nedsvälja så mången bitter
dryck under denna ljufliga lager-
fest att jag ej mera fruktar att
behöfva duka under för det tysta
kalla förtigandet, den ”agerade”
fröjden.
Farväl, min älskade Fredrik,
från FhamnFredrikshamn skall du
erhålla ett ordentligt bref af
din vän
Leo.
Böcker sända jag med Aspelin, dock
ej alla, ty jag hann ej. Också lär du
tryggt kunna undvara de Frenckellska.
HforsHelsingfors d. 7 Juni 1860.
Heders Vän!
Ångbåtstimman är snart inne; äfven nu kan jag således ej prestera någon relation om promotionen.
Endast några ord i affärer: Jag bör ändtligen förklara för dig huru det gick så lätt och lustigt att betala ditt lån i Stud.l.f.Studentlånefonden Jo, – sålunda att Wasenius utgaf betyget, utan att detsamma ännu var betaldt. Jag kunde ej då blåsasvårtytt ihop de 30 rub.rubel som ännu voro nödiga sedan jag betalat 25 åt Borgström (de 25 som du först skickade). Was. sade att det icke heller var någon brådska med saken, hvarföre jag icke heller omtalade förhållandet för dig; jag hoppades|2| ju fortfarande att kunna gå i förskott med denna summa ur mitt lån från Brandstoden. Detta lån har jag emellertid ännu ej bekommit!!! – De vörda herrarne utlofva sammanträde från en dag till den andra – – man går att lyfta sina pengar: ”Ja, det var ännu ej något sammanträde!” – Hvad får man då göra än svälja sin harm. Emellertid kom jag i den mest kritiska belägenhet. Brummer upprättade dock mitt mod, gaf mig 200 rub.rubel, och sålunda blef det mig möjligt att afresa ändå, sedan jag lemnat fullmakt åt en annan att lyfta lånet. – Jag omtalade sakernes sammanhang för Was., nb.nota bene med|3| det tillägg, att både du och jag väntat din reskassas ankomst hit för längesedan; jag utlade saken så, att ej den ringaste skugga af slarfaktighet kan falla på dig. Men nu bör du med det första helst till d. 20 Juni, till hvilken tid ränta är beräknad. (hvar sitter din förb.förbannade reskassa, för hvars skull jag 4 gånger under promotionsbrådskan sprungit till posten?) sända till Was. 30 rub.rubel; 10 rub.rubel äfvensom räntan, 3 rub.rubel 10 kop.kopek – har jag till Was. inbetalt. 10,80 är det således, jag i höst får nöjet, björna af dig. – Min hyra betalde jag med 15, sägande att du vid lägligt tillfälle skulle sända din anpart, 10. Frun sade att detta ju lika gerna kunde bli till hösten, då du sjelf hitkommer. Hvilket å dina vägnar fägnade mig.
|4|Nu, min heders broder, måste jag sluta. Nog tränger sig vid afresan mången tanke, mången känsla fram, som gerna sökte sig väg till en väns deltagande sinne - men, må jag heldre sluta dem inom mig. Jag har ändå fått förtiga och nedsvälja så mången bitter dryck under denna ljufliga lagerfest att jag ej mera fruktar att behöfva duka under för det tysta kalla förtigandet, den ”agerade” fröjden.
Farväl, min älskade Fredrik, från FhamnFredrikshamn skall du erhålla ett ordentligt bref af din vän
Leo.
Böcker sända jag med Aspelin, dock ej alla, ty jag hann ej. Också lär du tryggt kunna undvara de Frenckellska.