1.4.1871 LM–Fredrik Idestam

Emot mitt thorsdagstelegram
med uppmaning till dig att fordersammast
hitkomma med anledning af uppkomna
svårigheter för amorteringslånet, erhöll jag
igår af dig följande depesch

”Domaren lemnar handlingarna söndag.
Borde qvardröja hemma nästa vecka.
Är ankomst costi elfte sentida. Skrif
morgon.”

Att det vore nästan för sent att komma
först den elfte, torde du finna redan
deraf att jag begagnade telegrafen till upp-
maningar. Jag skulle ha skrifvit med
onsdagsposten derest jag icke först onsdag-
e. m.eftermiddag fått klart för mig nödvändigheten
af din hitkomst. Sammanhanget är följande:

I den skrift jag å bolagets vägnar in-
lemnade till bankotillagt direktionen, hvilken Ehrnrooth
godkänt och du vid din hitkomst får lära,
anhöll jag att direktören ville bestämma hvilket
belopp som kunde på den erbjudna säkerheten
|2| gifvas oss utan fyllnadssäkerheter, enär
vi icke kunde ställa någon sådan utan
att enkom derföre sammankalla en extra
bolagsstemma. Kostnadsförslaget bilades
i styrkt afskrift och starka skäl anfördes
för öfrigt.

Detta skedde par dagar förer Mariedagen.
I tisdags skickade Florin bud på mig
och sade: jaså, herrarne ställa sig på tvären,
– men vi kunna omöjligen insända er skrift,
till Senaten, den kommer då utan vidare
dansande tillbaka.” Jag invände att det
var vår bestämda önskan att få veta huru
mycket som kunde utan extragaranti beviljas
emedan vi först derefter kunde bedöma
huruvida vi skulle ha skäl att arrangera
om sådan eller heldre åtväga oss med något
nedsatt belopp. Dertill menade gubben, som
fortfarande är mycket vänlig, – att direk-
tionen icke är berättigad att bestämma egendo-
mens bolåningsvärde efter annan grund
än domarevärdering och icke heller kan belåna
fabriken efter annan värdeuppgift än särskild
värdebesigtning lemnar. Han menade att om
|3| vi således fortfara att vägra fyllandssä-
kerhet, sagda officiella värderingar icke
kunna undvikas och kan direktionen
derefter tillskyrka beviljandet af högst
2/3 af det för godset utkommande officiella
värdet och 1/3 af fabrikens, som han
trodde att icke skulle af besigtningsmännen
uppskattas till mer än hälften af hvad
den kostar oss. – På min fråga, eventuelt,
huruvida din och min fyllnadsborgen
blefve tillräcklig, sade han sig icke våga säga
något, enär pröfningen häraf ankom på Se-
naten. Emellertid öfverenskoms att hala
vår skrift skulle bli liggande intilldess
jag hunnt öfverlägga med dig. – Sedan dessa
underhandlingar vore slut, telegraferade jag till
dig, och måste nu vidblifva min anhållan
att du genast hitkommer försedd med frack
och hvit duk, ty jag är öfvertygad att upp-
vaktningen behöfvas, huru vi är besluta att
ställa saken. Jag har uttänkt flera alternativ,
nemligen: att söka förmå dem gifva oss
100 000 utan fyllnadssäkerhet, – eller ock
125 000 med borgen af oss som upphör och åter-
ställes såsnart 40 000 äro betalta, hvilken vi
|4| skulle förmå stemman liquiden af de fyra
första årens vinst för att derefter bli fria,
eller ock vänta på värderingen, upptaga
utan fyllnadssäkerhet, så mycket då kan
fås, – möjliga blott 80 000, och på
särskild skuldsedel 35 tusen med vår
fyllnadsborgen. I första och tredje fallet skulle
vi bibehålla ditt amorteringslån. Att vi genom
fyllnadsborgen intet riskera, måste väl vara
vår öfvertygelse, då vi engagerat mera kapi-
tal än detta med sämre säkerhet i affären.
Men dess undvikande vore bra ändå, enär
den räknas oss till last i händelse vi
under tiden skulle behöfva kredit i Finl.Finland bank
för andra affärer. – Det anförda torde vara
nog, för att du måtte finna ett du måste
komma och det genast. Jag kan och bör na-
turligtvis intet vidare tillgöra utan i samråd
med dig. Jag tror dessutom att du är mera
persona grata än jag och således med bättre
framgång kunde begagna uppvaktningsmedlet.
Af vigt är utan tvifvel att taga gubben Trapp
ånyo på det ämnetsvårtytt och förmå honom att
inskrida. – (Jag ernar imorgon börja operera
för en teaterbanket under påsken och söker få listan
och programmet till gubben före din hitkomst).
|5| Du kan lätt inse huru obehagliga dessa
motgångar varit, sedan man på de första
förfrågningarna hade erhållit så vackra
löften att saken syntes alldeles klar. Florins
senaste meddelanden erhöll jag dessutom just
då mitt lynne äfven annars, jag vet ej hvarföre,
var nedstämt ända till Lappviksavisensvårtytt.
Jag väntar dig alltså bestämdt om måndag
och hoppas att vi med förenad klokhet och
energi skola få denna härfva utredd på
drägligt vis. Du torde icke behöfva stanna
här mer än två dagar och hinner således
hem till helgen. Emellertid skall jag idag i telegram
be dig ställa i ordning för resan. Medtag
för säkerhets skuld en fullmakt af Procopé.

Prioriteternas försäljning, som i början gick
lamt, har nu tagit litet bättre fart, så-
som du finner af bilagda kontokurant, hvar
förutom Törngren afslutat om 26 st.stycken eller Fmkfinska mark
13 000, hvilka dock betalos först den 27 April
(af köpare Knut Furuhielm)

Jag har icke rört mig i kreditiv frågan
tillföljd af din väntade hitkomst, enär det
är bättre att du härom vidtaler Peder än
jag som uti denna sak är i en viss mellanhand.
Emellertid hoppas jag att du redan klarerat
sjelfva hufvudsaken, inteckningen och lagfarten.

Din senaste rubelvexel (d. 28) uppgjorde jag
här så:

Universitets räntan betald, hvaröfver qvitto
medföljer. – Skall jag betala A.W. L^borg
hans dividend, och huru mycket?

Hinner ej mera!