29.4.1871 LM–Fredrik Idestam

Åberopande mitt senaste af 28 d^nesdennes och mitt
telegram af 27^de hvari jag bad dig genast anskaffa
Nokia gravationsbevis, får jag nu förklara sistsagda
omständighet.

Några dagar efter lånehandlingarnes ånyo inlem-
nande var jag, på kallelse, uppe å Finlands Bank och
blef då af gubben Florin uppmanad att inlemna s. k. lag-
fartsborgen – d. v. s. ett slags proprieborgen för hela låne-
summan intilldess laga fasta behörigen erhållits. Jag in-
vände häremot att vår interimsborgen borde verka
precis detsamma, och att beträffande möjlig inteckning
för ogulden köpeskilling innan lagfartens slut, ett intyg
af min svärmor, att han icke skall söka vidare inteckning,
samt gravationsbevis utredande att bankens inteckning
är den första borde vara tillfyllestgörande. Men nej, –
jag förständigades att prestera lagfartsborgen, intet vidare
skulle behöfvas och derpå skulle pappren genast afgå till
Senaten. Två dagar derpå inlemnade jag lagfartsborgen
af Kihlman och mig. Nu begynte jag tro att allt var
klart. Men ”hast du mir gesehen”! Som tysken säger,
då jag i torsdags i annat ärende uppgick till Banken
och frågade Florin om vårt lån afgått till Senaten,
såg han helt förvånad ut och sade att detta var omöj-
|2| ligt innan vi inlemnat – min svärmors
intyg och gravationsbeviset!!! På min erinran
att dessa pappen, då jag erbjöd dem i st.stället för den förb-–förbannade
deförbannade borgen, af honom förklarats obehöfliga (– han
hade rentaf yttrat undersvårtytt smålöje: hvad gör vi med
gravationsbevis sålänge lagfarten ejtillagt är fulländad!)
förmenade han nu att det var just dessa som behöfdes
ehuru han af misstag frambefallt lagfartsborgen. Jag
använde all sjelfbehärskning för att iakttaga nödigt
lugn och frågade nu om ett af mig innehafvande
qvitto deröfver att min svärmor fått full liquid
skulle godkännas likaväl som en enkom skrifven
afsägelse af inteckningsrätt, enär det skulle dröja
länge att få en sådan då hon just dagen förut hade
rest från staden. Sedan han godkänt berörda quitto,
sporde jag då om icke gravationsbeviset, hvars an-
skaffande tog tid, kunde få inlemnas efteråt. – ”Nej
omöjligt, huru tycker Magistern att vi skulle kunna
insända handlingar till Senaten utan gravationsbevis”!
sade gubben med nästan försmädlig ton. ”Ja, jag anser
at Direktionen kan pretendera af Senaten så mycket
fortroende att, om vi tillskyrker utgifvandet af ett lån
såvida gravationsbevis utredastruket ytterligare inlemnas till
utredande af redan utredda omständigheter, så borde
Senate kunna ombetro er gravationsbevisets senare
granskande utan ny hemställan.” – ”Nej – sa gubben
|3| – inte vågar vi begära något sådant förtroende.” – ”Då
måste jag å min sida beklaga att vi icke förr erhållit
föreskrift om dessa pappers presterande, ty nu förloras
ytterligare en dyrbar tid för onödiga formaliteter hvilken mycket
väl kunde få fullgöras sedan hufvudsaken, nemligen
lånets beviljande, är afgjord. ”Jag iakttog under allt
detta höflighet och lugn ehuru det gäste inom mig som
i en sjudande kittel. Detta är nu åter en profbit på
det sätt hvarpå lånsökande behandlas i detta älskvärda
institut. Skulle jag icke ha skäl att tro att Florin är
välvilligt stämd mot oss och den ifrågavarande affären,
så kunde jag vilja uti hans tvetalan och vilseledande
uppgifter spörja en dåld lust att få lånet omintetgjordt.
Nu tyckes dock endast andelig slapphet och den deruppe
rådande usla rutin ha föranledt hans sätt att behandla
detta ärende. – Han försäkrade mig emellertid att
direktionen redan beslutit tillstyrka största delen af
lånet och att vi kunde vara lugna.

Under en sådan sakernas ställning var ju mitt tele-
gram motiveradt. Du torde ock erinra dig att jag
redan mer är en gång förut, opåmint af Florin
uppmanat dig skaffa gravationsbevisen, – ehuru
sådant icke skett, senast emedan Prokopé befunnit
sig på en embetsresa. Jag hoppas emellertid att du
med anledning af mitt telegram genast rest efter honom
|4| för att få detta intetsägande papper. Förr än det är in-
lemnadt, lossa pappren icke från direktionens bord.

Så långt i morgon före banktiden. – Jag
hade hoppats här får inskrifva afräkning men
det har varit omöjligt att hinna dermed nu.

Törngren levererat för 11 aktier, sedan mitt sista.
Edlund skall jag kräfva vid hans homkomst
från Åbo.

Hertill Skandias och Brandstodsbolagets
quitto.

Din accept de 3 000 inlöses om måndag