1.6.1872 LM–Fredrik Idestam

För att dock omsider
bryta tystnaden måste
jag nu sända dig par-
rader. Jag fick igår
träffa Ehrnrooth, som
med nöje omsätter. Osäker
huruvida detta bref skulle
komma så tidigt fram
att du hunne sända
pappren med första post,
aflät jag härom depesch.
Pappren anlände då den
4^de, således i tid.
Jag hade först af ditt bref
|2| fått den uppfattning, att
du skulle vända dig di-
rekte till Ehrnrooth, men
fann vid omläsning mitt
misstag.

Hvad den andra saken
eller protokollsändringen
vidkommer, så har jag
deri ännu intet uträttat.
Jag hyser ännu dubier
angående lämpligheten
eller ens möjligheten, att
vända sig till justerarne
och säga: ni har skrifvit
på tok, mensvårtytt gå och laga
om det, för att legalisera
400 marks löneuttagning.

Måhända kommer jag dina
åsigter närmare, om jag
ytterligare funderar på
saken. Men tillsvidare
förefaller mig detta uppdrag
särdeles obehagligt. Ty
din synpunkt i saken,
skall jag aldrig kunna
få de andra att uppfatta.
De skola kunna åberopa
otaliga exempel derpå, att
stiftaren af en affär har
arbete och bråk redan innan
affärens gång och aflöningen
vidtaga. – Men som sagdt
mera härom härnäst,
bolagsstemman måste ju
|4| i alla fall ajourneras till
den 20 Juni.

Vid bankfullmäktigs-
valet segrade, som du
redan sett, konsiderationerna
för en aktningsvärd grå-
hårig. Ståndet är i all-
mänhet icke så samman-
satt, att verkligt intresse
för bankfrågan skulle inom
detsamma förefinnas.

Jag bjuder dig för
denna gång ett hjertligt
farväl.